Meriter

Riesz, Marcel, f 16 nov 1886 i Györ, Ungern, d 4 sept 1969 i Lund, Allhelgonaförs. Föräldrar: läkaren MD Ignatz R o Sidonie Nagel. Mogenhetsex vid realgymnasium i Györ vt 04, studerade matematik o fysik vid univ i Budapest 04–06 o 07–08, vid univ i Göttingen 06–07, disp vid univ i Budapest 08, FD där 1 maj 09, studerade matematik vid univ i Paris 09–10, doc i matematik vid StH 3 april (tilltr okt) 11, sv medborgare 9 juni 22, prof i matematik vid LU 14 maj 26–30 nov 52, visiting research professor vid bl a univ i Chicago o University of Maryland, Baltimore, USA, 52-62. – LFS 28, LVA 36, LVS 38, fil hedersdr vid LU 30 maj 59. – Ogift.

Biografi

R var den yngste i en mycket framgångsrik generation av ungerska matematiker. Till gruppen hörde också R:s äldre bror, Frigyes R (1880–1956), som blev Ungerns på sin tid främste matematiker och ett av funktionsanalysens stora namn. R:s tidiga arbeten om summation av divergenta serier förde honom 1911 samman med Sveriges ledande matematiker, Gösta Mittag-Leffler (bd 25), som just då pensionerats från sin tjänst vid StH. Denne bodde i ett stort hus i Djursholm och redigerade Acta mathematica, en internationell matematisk tidskrift som han grundat 1882. R:s första uppdrag var att redigera en biografisk volym med porträtt och personalia om de matematiker som medarbetat i de 35 första volymerna. R blev också utnämnd till docent vid StH.

I Sthlm fortsatte R sitt arbete med serier och funktionsteori. 1915 utgav han tillsammans med den engelske matematikern G H Hardy en bok om Dirichletserier som omtrycktes 1952. Genom sin snabbhet och tillgänglighet blev R mycket omtyckt bland de yngre matematikerna vid högskolan. En av dem var Harald Cramér som senare kom att införa modern sannolikhetsteori i Sverige. I samband med en generationsväxling bland sv matematikprofessorer under 1920-talet var Torsten Carleman (bd 7) en kort tid professor vid LU. Då denne genom Mittag-Leffler kallades tillbaka till Sthlm för en professur och för att också bli föreståndare för Makarna Mittag-Lefflers matematiska stiftelse i Djursholm protesterade högskolans studenter till förmån för R.

1926 utnämndes R och den sv matematikern och fysikern Nils Zeilon till professorer vid LU. För att meritera sig hade R bl a skrivit om momentproblemet (1921–23). Han hade också annonserat sin kanske mest kända sats om samtidig integrerbarhet av potenser av s k konjugerade funktioner. I beviset ingick en sats om maxima av bilinjära former som sedan både förenklades och utvidgades av R:s elev Olof Thorin. Satsen är senare känd som Riesz-Thorins interpolationssats.

Kontakten med Zeilon ledde R in på matematisk fysik. Ljusutbredning från en punktformig ljuskälla uppvisar singularite-ter som i höga dimensioner blir alltmer framträdande och leder till svårigheter i den matematiska behandlingen. Dessa hade för första gången lösts av den franske matematikern Jacques Hadamard med en summationsmetod känd under namnet partie finie. Metoden framställdes utförligt 1932 i ett arbete som studerades i Lund och som gav R idén att utsträcka en av sina summationsmetoder till detta fall, en metod med brutna potenser av den ge-odetiska längden som arbetade med analytisk fortsättning i potensens exponent. R:s metod fördes fram första gången i ett föredrag i Paris 1937 och fick sin slutgiltiga utformning 1949 i ett stort arbete i Acta mathematica, som R kallade sitt magnum opus. De brutna potentialerna kunde också användas i potentialteori och blev basen för Otto Frostmans framgångsrika avhandling 1937. Även R:s elever Nils Erik Fremberg och Harry Malmheden använde dem i sina studier av vågutbredning, och de var ett väsentligt inslag i Lars Gårdings arbete om allmänna hyperboliska differentialekvationer.

I Lund blev R medelpunkten i den lilla krets om kanske fem forskare som studerade den högre matematiken. Hans föreläsningar hade ett brett spektrum från talteori till modern fysik; särskilt uppmärksammade han de s k spinorer som uppträder i Diracs relativistiska ekvation för elektronen. Det var deras algebraiska egenskaper via de Cliffordska talen som intresserade honom. Genom sina goda internationella kontakter bidrog R till att bryta den relativa isolering som tidigare präglat forskarmiljön vid den matematiska institutionen. Hans bror Frigyes, Rolf Nevanlinna, Lars Ahlfors, John v Neumann och Harald Bohr var några av dem som gästföreläste i Lund.

R:s intresse för matematikens alla aspekter, hans formuleringskonst och naturliga pondus gjorde ett starkt intryck på både kolleger i fakulteten och egna elever. Utanför matematiken hade han ett stort intresse för litteratur och politik och var mycket beläst på dessa områden. R hade också ett exceptionellt gott minne och kunde ge inträngande analyser av människor och händelser.

Författare

Lars Gårding

Arkivuppgifter

Brev från R i LUB (till G H Hardy).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: [Framställning av den analytiska fortsättningen till en given potensserie (titel på ungerska)] 1-2 (Mathematikai és physikai lapok, 16, 1907, Budapest, s 1–25, o 17,1908, s 96–108). – A hat-vånysor összegezhetösége az összetartåsi körön [Sum-merbarheten hos en potensserie vid konvergenscirkelns gräns] (Mathematikai és természettudomånyi értesitö a M[agyar] tud[omånyos] akadémia kötet 26,1908, Budapest, s 221–229). – [Summerbara trigo-nometriska serier och summerbara potensserier (titel pä ungerska)] (Mathematikai és physikai lapok, 19, 1910, s 1–56). – Sur un probléme d'Abel (Rendiconti del Circolo matematico di Palermo, Tomo 30, Palermo 1910, 4:o, s 339–345; även sep, 9 s). – Uber einen Satz des Herrn Fatou (Journal fur die reine und angewandte Mathematik, Bd 140, Berlin 1911, 4:o, s 89–99). – Uber summierbare trigonometrische Rei-hen (Mathematische Annalen, Bd 17, 1911/1912, Leipzig, s 54–75). – Acta mathematica 1882-1912. Table general des tomes 1–35, red. Berlin ... (tr Upps) 1913. 4:o. 179 s. – Eine trigonometrische Interpola-tionsformel und einige Ungleichungen fur Polynome (Jahresbericht der Deutschen Mathematiker-Vereinigung, Bd 23, 1914, Leipzig, s 354–368). – Sammanfattande överblick över teorien för trigonometriska serier (Den tredje skandinaviske Matematikerkongres i Kristiania 1913, Beretning Kristiania 1915, s 107–127). – The general theory of Dirichlet's series. Cambridge 1915. 78 s. (Tills med G. H. Hardy; Cambridge träets in mathematics and mathematical phy-sics, no. 18.) Reprinted: 1952. 78 s. New York 1964. VII, 78 s. – Sätze uber Potenzreihen. [Rubr.] Upps 1916.16s. ([VA,] Arkiv för matematik, astronomi och fysik, bd 11, n:o 12.) – Neuer Beweis des Fatouschen Satzes (Nachrichten von der Königlichen Gesellschaft der Wissenschaften zu Göttingen, Mathematisch-phy-sikalische Klasse aus dem Jahre 1916, Berlin, s 62–65). – Uber die Randwerte einer analytischen Funktion (Compte rendu du quatriéme congrés des mathéma-ticiens scandinaves tenu å Stockholm du 30 aout au 2 septembre 1916, Upps 1920, s 27-44; Ulls med F Riesz; Reimpression Malmö 1955). – Sur le principe de Phragmén-Lindelöf (Proceedings of the Cambridge Philosophical society, vol 20, 1920/21, Cambridge 1921, s 205–207, o 21, 1922/23, s 6). – Sur le probléme des moments. Note 1–3. [Rubr.] Upps 1921, 1922, 1923. 23, 21, 52 s. (Arkiv för matemadk 16: 12 o 19 samt 17: 16.) – Neuere Untersuchungen uber trigonometrische Reihen (Encyklopädie der mathematischen Wissenschaften Bd 2. Analysis, T 3 [Geometrie], Leipzig 1909-27, s 1191–1228 [1924, i Hälfte 2, 1923-27]; tills med E Hilb). - Sur le probléme des moments et la théoréme de Parseval corre-spondant (Skandinavisk akluarietidskrift, årg 7,1924, Sthlm, s 54-74; från Acta litterarum ... Universitatis Hungaricae 1, 1922-23, Szeged). - Sur 1'équiva-lence de certaines méthodes de sommation (Proceedings of the London Mathematical society, Series 2, vol 22, London 1924, s 412-419). - Sur les foncdons conjuguées (Mathemadsche Zeitschrift, Bd 27, Berlin 1927, s 218–244). – Sur certaines inégalités dans la théorie des fonctions avec quelques remarques sur les géométries non-euclidiennes (FS, Förhandlingar, bd 1, Lund 1931, s 18–38 = nr 4; även sep, 21 s [Inbjudning UU filosofie doktorspromotion ... lörd d 30 maj 1931 Bifogad skrift...]). – Sur les ensembles compacts de fonctions sommables. [Szeged 1938.] S 136–142. [Ur Acta litterarum 6, 1933–34; Meddelanden från Lunds universitets matematiska seminarium, 1,1933–34 (: 1).] - Zum Eindeudgkeitssatz der fastperiodischen Funktionen (FS, Förhandlingar, 3, 1933, s 107–117 = nr 10; även sep, 9 s [Meddelanden 1: 2]). – Eine Bemerkung uber den Eindeutigkelts-satz der Theorie der fastperiodischen Funktionen (Matematisk Tidsskrift, 1934, Khvn, [Afd] A, s 11-13). – Volumes mixtes et facteurs invariants dans la théorie des modules (Comptes rendus du Congrés interna-tional des mathématiciens Oslo 1936, T 2. Conférences de sections, Oslo 1937, s 16; även sep [Meddelanden ... 4, 1939: 9]). – Modules réciproques (ibid, s 36 f; även sep, (2) s ). – Intégrale de Riemann-Liouville et solution invariantive du probléme de Cauchy pour 1'équation des ondes (ibid, s 44 f). – Potentiels de divers ordres et leurs fonctions de Green (ibid, s 62 f). – Intégrales de Riemann-Liou-ville et potentiels. [Rubr.] [Szeged 1938.] 42 s. [Ur Acta litterarum ... 9,1938-39; Meddelanden ... 4:1.] -Rectification au travail "Intégrales..." [Rubr.] [Szeged 1939.] S 116-118. -L'intégrale de Riemann-Liouville et le probléme de Cauchy ... (Société mathémadque de France: Confé-rences de la réunion internationale des mathématiciens, tenue å Paris en juillet 1937, Paris 1939, s 153–170; även sep, 1938 [omsl], 18 s [Meddelanden 4: 20]) - En åskådlig bild av den icke-euklidiska geometrien. Geometriska strövtåg inom relativitetsteorien. Lund ... 1943. 4:o. 76 s. (LUÅ, N. F., avd 2 [Medicin samt matematiska o naturvetensk ämnen], bd 38 ( FSH, N. F., bd 52) [1942], nr 9.) – Elements de pro-babilité en théorie quantique relativiste (Försäkringsmatematiska studier tillägnade Filip Lundberg, Sthlm 1946, s 221 f). – Sur certaines notions fondamentales en théorie quantique relativiste (Den 10. skandinaviske Matematikerkongres i K0benhavn 26.–30. August 1946, Khvn 1947, s 123-148). – Remarque sur les fonctions holomorphes. [Rubr.] [Szeged 1950.] S 53–56. [Ur Acta litterarum ... 12, 1950; Meddelanden ... 10, 1951 (: 6).] – Sur le potentiel de Liénard-Wie-chert attaché å une ligne d'univers. [Rubr.] Paris [1952]. 3 s. [Ur Comptes rendus... de l'Académie des sciences, T 234; Meddelanden ... 12, 1954 (: 1).] – Sur le potentiel retardé attaché å un courant continu. [Rubr.] Paris [1952]. 2 s. [Urd:o; d.o (: 2).] - Court exposé des propriétés principales de la mesure de Le-besgue (Annales de la Société polonaise de mathé-matique, T 25, Kraköw 1952, s 298–308). – Sur le lemme de Zolotareff et sur la loi de réciprocité des restes quadratiques (Mathematica Scandinavica, vol 1, 1953, Khvn, s 159–169; även [Meddelanden 12: 3]). – L'équation de Dirac en relativité générale (Tolfte skandinaviska matematikerkongressen i Lund 10–15 augusti 1953, Lund 1954, s 241–259; även ). – A short proof of a classical theorem in the theory of Fourier integrals (The American Mathematica! monthly, vol 62, 1955, Menasha, Wis., and Seattle, Wash., s 434–437; tills med A. E. Livingston). - Problems related to characteristic surfaces (Proceedings of the Conférence on differential equatlons held at the Universiry of Maryland March 17, 18 and 19,1955 ... [dedicated to Alexander Weinstein], College Park, Md., 1956, s 57–71). – A special characteristic surface – a new relativistic model for a particle? College Park, Md., 1957 [duplic]. 4:o. 14 bl, (4) bl fig. (University of Maryland, Department of mathematics, Interim technical report no. 25.) – Clifford numbers and spinors (Chapters 1–4) ... Lectures delivered October 1957 – January 1958. College Park, Md., I9[57–]58 [duplic]. 4:o. 193 bl. (University of Maryland, Institute for fluid dynamics and applied mathematics, Lecture series, no. 38.) [Ny utg:] ... with Riesz's private lectures to E. Folke Bolinder ... ed by ... Bolinder and P Lounesto. Dordrecht 1993. 241 s. (Fundamental theories of physics, vol 54.) – A geometric solution of the wave equa-tion in space-time of even dimension (Communications on pure and applied mathematics, vol 13, 1960, New York, s 329-351). – The analytical continuation of the Riemann-Liouville integral in the hyperbolic case (Canadian Journal of mathematics, vol 13,1961, Toronto, s 37-47). – Collected papers. Ed by L Gårding and L Hörmander. Berlin ... [1988], VI, 897 s. – Bidrag i: Comptes rendus hebdomadaires des séances de 1'Académie des sciences Torne 145, 1907, 148, 1909, 149, 1909,152, 1911, 158, 1914, 178, 1924, 234, 1952, Paris, 4:o, Acta mathematica, T 35, 1911, 40, 1916, 49, 1926, 81, 1949, Sthlm, 4:o, Acta litterarum ac scientiarum Regiae universitatis Hungaricae Francisco-Iosephinae, Sectio scientiarum mathematica- rum, T 1, 1922–23, 2, 1924–26, 6, 1933–34, 9, 1938–39,12, 1950, Szeged; se ovan anf arb 1988, s 893-896; jfr LUM 1967–1968, Lund 1968, s 686 f.

Källor och litteratur

Källor o Justitiedep:s konseljakter 9 april 1920, nr 41, o 9 juni 1922, nr 23; ED:s konseljakter 14 maj 1926, nr 26, allt i RA.

L Gårding, M R (FSÅ 1970); dens, Matematik o matematiker. Matematiken i Sverige före 1950 (1994); LUM 1967–68 (1968); SMoK

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Marcel Riesz, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6751, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Gårding), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6751
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Marcel Riesz, urn:sbl:6751, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Gårding), hämtad 2024-04-26.