Meriter

Rimfors, Olof (Olle) Alfred (före 9 febr 23 Andersson), f 14 maj 1896 i Viby, Ör, d 26 febr 1994 i Åre, Jämtl. Föräldrar: sågverksägaren Alfred Andersson o Brita Alucina Lindmark. Studentex vid H a l i Örebro 25 maj 15, officersaspirant vid Jämtlands fältjägarreg 28 sept 15, officersex vid Krigsskolan på Karlberg 19 dec 17, fänrik vid Jämtlands fältjägarreg 31 dec 17, underlöjtn där 1 jan 20, löjtn där 28 maj 20, inskr vid GCI 25, utex där 28, lär vid Skidfrämjandets skidkurser 28–49, kapten i reg 9 dec 32, vid Jämtlands fältjägarreg 34, ansvarig för fjällräddn:tjänsten i Jämtlands län 38–65, led av styr för L A Jonssons skidfabriks ab, Östersund (från 48 Sthlm), 35–54, för Fören för skidlöpn:ens främjande i Sverige (Skidfrämjandet, från 38 Skid-o friluftsfrämjandet) 37, major i armén 1 okt 45 (i reserven 50–61), tygofficer vid Östersunds försvarsområde 1 okt 46–49, lagledare vid vinterolympiaderna 48 o 52, grundade Sv skidlärarefören 57.

G 1) 31 mars 1923 i Forshaga, Värml, m Greta Björnson, f 2 aug 1898 i Galtström, ynl, d 25 juli 1959 i Östersund (enl db för Åre), dtr till disponenten Esbjörn Emanuel B o Alma Sofia Andersson; 2) 16 juni 1974 i Åre m Gerda Viola Stolt, f 9 aug 1923 i Njurunda, Vnl, d 7 mars 1988 i Åre, dtr till sågverksarbetaren Johan Axel S o Amanda Evsarina Larsson, samt förut g Gidlund.

Biografi

Olle R tillhörde den växande grupp av officerare som under 1900-talets första hälft kombinerade yrkesutövningen med omfattande insatser inom idrottsrörelsen och det organiserade friluftslivet. Med hans stationering i Östersund blev skidsport i fjällmiljö R:s naturliga specialitet. Hans mest aktiva år sammanföll med en breddning av skidturism i fjällen och en modernisering av utförsåkningen på skidor, som dittills stått i skuggan av längdåkning och backhoppning.

Inom tjänstens ram ledde R en rad skidkurser för armén, bl a officersutbildning i Storlien. Han medverkade i vinterutbildningen inom den vid 1930-talets mitt inrättade arméns gymnastik- och idrottsskola. Vidare var R aktiv inom den militära räddningstjänsten i Jämtlandsfjällen och verkade under många år som chef för räddningstjänsten i sitt hemlän.

I yngre dagar deltog R i civila och militära skidtävlingar. Meriterande segrar uteblev inte men han koncentrerade sig snart på ledarskap, utrustningsfrågor och teknikutveckling. Med sin stora fjällvana och sina breda kunskaper var han som klippt och skuren för insatser som kursledare, oftast i Skidfrämjandets regi; han verkade sedan 1937 i styrelsen för denna pionjärorganisation inom sv skidsport och fjällturism.

Sina mest särpräglade insatser torde R ha gjort beträffande skidutrustning i vid mening. Han inskärpte muntligt och skriftligt vikten av adekvat utrustning mot bakgrund av upprepade dödsfall. I fråga om rationell vallningsteknik var R föregångsman. Med avseende på packning förespråkade han användning av pulka. Han bidrog genom sina insatser inom räddningstjänsten till säkrare fjällfärder.

Vintern 1934 gjorde R tillsammans med gymnastikdirektören och skidläraren Sigge Bergman en tvåmånaders studieresa till Alperna för att förkovra sig i utförsåkning. Denna saknade visserligen inte nordiska traditioner, men som modern, organiserad tävlingsidrott hade den utvecklats i Centraleuropa, främst i Schweiz och Österrike, under 1920-talet med engelsmannen Arnold Lunn i spetsen. Resans huvudmål var S:t Anton i Österrike och den redan legendariska skidskola som drevs av Hannes Schneider. I synnerhet där fick R och Bergman avgörande erfarenheter av utförsåkningens teknik, tävlingsorganisation och vad ett allmänt intresse för slalom och störtlopp kunde innebära för turismen.

Hemkomna publicerade R och Bergman en populärt och entusiastiskt skriven bok, På skidor i alperna. Samtidigt påverkade de en konservativ sv skidledning i utförsåkningsvänlig riktning. Tävlingsverksamheten i Sverige kom igång på allvar. I första hand satsades på slalom, som jämfört med störtlopp gynnades av bättre inhemska naturförhållanden. De första sv mästerskapen ägde rum i Östersund 1937. Grunden för sv deltagande i den internationella tävlingsverksamheten var lagd.

R verkade på bred front för att sprida kunskap om och rationalisera fjällturismen vintertid. Samtidigt bidrog han till den sv utförsåkningens anpassning till den internationella tävlingskulturen och till Jämtlands ställning som centrum för sv vintersport.

Författare

Jan Lindroth

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Terränglöpning. Utrustning, skidlöpning, skidkurser, skidgymnastik, vallning. [Sthlm, tr] Malmö 1931. 176 s. (Tills med G Dyhlén; Handbok i skidlöpning [omsl: Skidfrämjandets Handbok ...], d 1.) [Även bilaga till På skidor.] – På skidor i Alperna. Upplevelser och äventyr från två månaders skidstudier i Österrike och Schweiz. Sthlm 1934. 234 s. (Tills med S Bergman.) 2. uppl så. – Slalom och störtlopp. Sthlm 1935. 92 s. (D:o; Handbok i skidlöpning, 3.) – Långfärder i fjällen (I svenska skidspår. Jubileumsskrift utg av Föreningen för skidlöpningens och friluftslivets främjande i Sverige, Sthlm 1942, 4:o, s 217–234). – "Utförsåkningens" betydelse för skididrotten / Skidlöparutrustningen (Svensk skidsport, under red av Rudolf Andersson o Carl-G. Swanström, Upps 1945, 4:o, s 197–211). – Bidrag i På skidor, 1928–30, 1934–35, 1942, 1946, Sthlm.

Källor och litteratur

Källor o Hit: Lantförsvarsdep:s konseljakter 31 dec 1917, nr 77, RA.

NF:s sportlex, 5 (1943); Norrländsk uppslagsbok, 4 (1996); Sveriges studenter 1900–1935: Dalarna... Närke ... Västmanland (1950).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Olof (Olle) A Rimfors, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6756, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Lindroth), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6756
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Olof (Olle) A Rimfors, urn:sbl:6756, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Lindroth), hämtad 2024-04-20.