Nils G Ringstrand

Född:1863-07-22 – Strängnäs domkyrkoförsamling, Södermanlands län
Död:1935-12-21 – Stockholms domkyrkoförsamling, Stockholms län (kbf i Umeå)

Kommunalpolitiker, Landshövding, Jägmästare


Band 30 (1998-2000), sida 206.

Meriter

Ringstrand, Nils Gustaf, f 22 juli 1863 i Strängnäs, d 21 dec 1935 i Sthlm (kbf i Umeå). Föräldrar: lärov:adjunkten FD Nils Petter R o Amelie Fredrika Dorothea Grahl. Mogenhetsex vid h a l i Strängnäs 24 maj 80, elev vid Skogsinst 1 juni 82, utex från Ombergs skogsskola, Ög, 15 juni 82, från Skogsinst 31 maj 84, extra jägmästare i Skellefteå revir 5 juni 84–30 sept 97, inom Västerbottens distr 23 maj 98–2 april 13, led av styr för Ytterstfors trävaruab 94–09, skogschef hos Mo o Domsjö ab 1 okt 97-08, led av stadsfullm i Umeå 01–06, v ordf där 06, led av styr för Bankab Sthlm-Öfre Norrland 02–10, skogsinspektör där 08–10, led av skogsundervisn: komm april 06–mars 08, av norrländska skogsvårdskomm juli 07–12, skogsinspektör hos ab Norrlandsbanken 11–17, expert i första försvarsberedn dec 11–febr 14, led av styr för Skogsinst (från 15 Skogshögsk) o Statens skogsförsöksanstalt 29 okt 12–34, ordf i 1916 års bränslekommisson aug 16–april 17, led av 1917 års bränslekommission april 17–april 18, skogsinspektör hos ab Sv handelsbanken 17–18, ordf i Norrländska skogsvårdsförb 18, led av kolonisationskomm juni 18–maj 22, tf landsh i Västerbottens län 18 sept 18, i Kopparbergs län 28 nov 19–10 mars 20, i Norrbottens län 5 nov 20–13 okt 21 o 24 april–30 sept 23, landsh i Västerbottens län 27 juli (tilltr 1 okt) 23–1 aug (beslut 3 juli) 31, ordf i komm ang biltrafik i de nordl länen nov 20–okt 21, i komm ang laxfisket i Torne älv april 23april 24, i skogsvårdsstyr för Västerbottens län 24, led av överstyr för Sv Röda korset från 26, ordf i 1927 års skogssakk för lappmarken sept 27–mars 31, led av komm ang renskötseln i Norrbottens läns lappmark från maj 33. – LLA 24.

G 1) 9 febr 1890 i Skellefteå landsförs, Vb, m Elisabeth Olivia Häggbom, f 18 dec 1865 där, d 19 jan 1891 i Skellefteå stadsförs, dtr till konsuln Olof Christian H o Fredrique Clausén; 2) 6 dec 1892 i Skellefteå stadsförs m Bertha Charlotta Öhman, f 31 dec 1858 där, d 27 sept 1938 i Umeå, dtr till grosshandlaren Robert Ferdinand Ö o Laura Maria Charlotta Swartling.

Biografi

Nils R föddes i Strängnäs och växte upp där. Han ville helst bli läkare, men familjens ekonomi medgav inte det. Istället slog han in på skogsmannabanan. Liksom fadern var han jaktintresserad, och i släkten fanns en förebild i jägmästaren i Skellefteå revir O Grahl.

R genomgick först Ombergs skogsskola och sökte sig därefter till Skogsinstitutet. Hans första befattning 1884 som extra jägmästare i Skellefteå blev inkörsporten till en lång karriär i skogsvårdens tjänst, först på den statliga, sedermera på den privata sidan. Han skaffade sig en rik kännedom om skogsbrukets speciella villkor i övre Norrland genom arbeten i Västerbotten, Norrbotten och lappmarkerna.

1897 fick R anställning som skogschef i Mo och Domsjö ab med stationeringsort i Umeå. Under disponent Frans Kempe (bd 21), som var en ihärdig understödjare av skoglig forskning och skogsbrukets modernisering, kunde R anordna en omfattande experimentverksamhet. Han bidrog till uppbyggandet av bolagets försöksodlingar, bl a på Hiberget vid Norrflärke i Ångermanland. Han genomförde även dikningsföretag  för övrigt en av Kempes favoritidéer  och han svarade för socialt inriktade projekt, exempelvis den hushållsskola som han anlade i Agnäs i södra Västerbotten.

Under sin tid vid Mo och Domsjö framförde R en omfattande kritik av 1896 års skogskommitté och dess betänkande om vården av de enskilda skogarna i landet. I R:s inlägg försvarades de enskilda skogsägarnas frihet att under lagarna bruka skogen utan onödiga intrång från staten. Han betonade vikten av att frågan om hur föryngringen skulle ske borde avgöras av skogsägaren själv. R motsatte sig trakthyggesbruk och förespråkade en för norrländska förhållanden ordnad form av blädning, som genom beskuggning av yngre träd i olikåldriga bestånd skulle åstadkomma en stimulans av trädens höjdutveckling och en tillbakasatt grenbildning, vilket gav utmärkt sågvirke. Han förespråkade också s k naturlig föryngring, en annan idé han hade gemensam med Kempe.

R återkom ofta till ovan nämnda huvudperspektiv i åtskilliga av sina inlägg i skogliga frågor. Han uttalade sig också för upplysning av allmogen i skogsfrågor, samtidigt som han visade skepsis mot skogsvårdsavgifter, som skulle kunna bli betungande för mindre skogsägare. Generellt sett ville R ha friare förhållanden för mindre skogsägare, särskilt i lappmarken. På grundval av egen erfarenhet kunde han också kritisera den väldiga omfattningen av de övrenorrländska jägmästarnas ämbetsareal och förvåna sig över att de vidsträckta områdena i Norr- och Västerbotten var så glest besatta av tränad skoglig personal. Han deltog också i kritiken 1906 av en äldre tids forskning om de norrländska skogarna (bl a C G Holmerz o T Örtenblad).

I skogliga frågor vägleddes R av ett jord- nära, industrivänligt synsätt och visade stor förståelse för att skogsbruket kunde bedrivas såväl av privata bolag som med staten som ägare. I de inflammerade debatterna om den s k Norrlandsfrågan intog R ingen profilerad position, vilket säkert underlättade hans senare arbete. Han hade visserligen under sin tid i Mo och Domsjö stått Kempe och därmed industrifalangen i debatten nära, men han gjorde inga egna inlägg som förskaffade honom fiender.

Också i sin fortsatta verksamhet ägnade R sig i stor utsträckning åt skogsfrågor. Han blev skogsinspektör åt Norrlandsbanken, senare Sv handelsbanken, och han verkade som styrelseledamot i ett antal större skogsföretag som t ex Ytterstfors, Kola, Munksund, Sävenäs, Guldsmedshyttan och Båtskärsnäs.

Genom sin stora erfarenhet och sin blick för reformer och möjligheter till förändringar blev R flitigt anlitad som utredare och sakkunnig i skogliga frågor. Hans första utredningsuppdrag, i skogsundervisningskommittén, var en följd av ett föredrag han hållit i Sv skogsvårdsföreningen 1904, där han förordat en introducerande praktiskt inriktad kurs i jägmästarutbildningen. En sådan förverkligades sedermera och förlades till Garpenberg i Dalarna. Även under sina korta perioder som landshövding i Kopparbergs och Norrbottens län, och under sin längre landshövdingesejour i Västerbottens län, hade R rikliga tillfällen att ägna sig åt skogsfrågorna. Ett genomgående drag var hans omsorg om de enskilda skogsägarna i norra Sverige.

Ett annat område där R engagerade sig var vägfrågorna, där han tidigt gjorde en insats som utredare av biltrafik i Norrland. Han var övertygad om att de övre delarna av Norrland skulle kunna spela en viktig roll för Sveriges ekonomi, ett förhållande som han under landshövdingeåren ihärdigt sökte demonstrera i tal och skrifter, främst i den optimistiskt hållna Kort redogörelse för Norrlands naturtillgångar (1927). De industriella råvaror och jordbruksprodukter som skulle bilda grund för ekonomin krävde emellertid fungerande transporter. "Kommunikationernas förbättrande verkar direkt stimulerande på näringslivet och ger värde åt förr värdelösa naturtillgångar" (Aktuella västerbottensfrågor, 1928). R förutsåg att den glesa bebyggelsen var en omständighet som kunde försvåra utbyggnaden av järnvägsnätet, och han förespråkade därför tidigt biltrafik som en lösning på de norrländska transportproblemen.

R utvecklade en för norrländska förhållanden inte ovanlig ämbetsmannakarriär, grundad i sakkunskap och inflytande i de industriella basnäringarna. Också som landshövding var han typiskt norrländsk i en gammal tradition i det att han blandade klagomål över statlig uraktlåtenhet med förtröstan på naturresursernas väldighet och stundtals grandiosa visioner av framtida rikedom. Han hade filantropiska intressen, stödde grundandet av arbetsstugor för allmogens barn och var ledamot av överstyrelsen för Röda korset. I Umeå stads historia tillhör han inte de mest bemärkta, men var dock ledamot av stadsfullmäktige och tog även initiativ till stadens frimurareförening. Hans namn finns bevarat genom den s k Ringstrandska gården, R:s privatbostad mellan 1899 och 1909, då han flyttade till Lidingö. Villan i fornnordisk stil med panel- och spånklädd fasad ritades på R:s uppdrag av stockholmsarkitekterna Kasper Salin och Gustaf Lindgren (bd 23) och var belägen nära hans senare bostad länsresidenset. Han har beskrivits som tyst och tillbakadragen men också som hård i debatten.

Författare

Sverker Sörlin



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Korrespondens (1 vol) efter R i Norrbottens läns landskanslis arkiv, HLA; handl:ar efter R:s jägmästarverksamhet i Mo o Domsjös arkiv, Näringslivsarkiv för Norrland, Härnösand.  Brev från R i KB, GUB, LUB, RA, UUB (bl a dll K Bergström) o i Mo o Domsjös arkiv, Domsjö.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Ett inlägg i frågan angående trävarubolagens jord- och skogsförvärf i Norrland och en blifvande skogslagstiftning (Tidskrift för skogshushållning, årg 27,1899, Sthlm, s 113123). – Till frågan om afverkningsberäkning för timmerblädningsskogar (ibid, s 254265).  Skogskommittéens betänkande. En granskning / ... Ett genmäle till öfverjägmästare K. Fredenberg (Ekonomisk tidskrift, 1900, Upps, s 163-224, även sep, 62 s, o 1902, s 99114).  Förklarande anmärkningar till en af undertecknad vid nittonde allmänna svenska Iandtbruksmötet i Gefle utstäld skogshushållningsplan. [Rubr.] Umeå 1901. 19 s. [Undert.]  Förslag till ändrade bestämmelser uti lagstiftningen rörande enskildes skogar i Norr- och Västerbottens län saml ull ordnande af administrationen för denna lagstiftnings handhafvande ... Inledande föredr vid Föreningens ... årsmöte i Sollefteå d 17 aug 1912 (Årsskrift från Föreningen för skogsvård i Norrland för år 1912, [Östersund, tr] Sthlm, 2, s 199230).  Åldersklassfördelning å enskilda skogar under skogsstatens uppsikt ock kontroll i Västerbottens och Norrbottens län ([G Schotte, O Hellström o P Ödman,] Skogsavdelningen i svenska skogshallen å Baltiska utställningen [i Malmö]. Specialkatalog, Sthlm 1914, s 2026).  Några anteckningar om våra nuvarande skogslagar och önskemål om deras handhavande ([Skogsvårdsföreningens tidskrift, 1917, Bilaga 1.] Skogar och skogsbruk, studier tillägnade Frans Kempe på hans sjuttioårsdag, [red: G Schotte, H Hesselman, N Sylvén,] Sthlm 1917, 4:o, s 155164).  En klass vid Strängnäs högre elementarläroverk 18711880. Magistrar o pojkar. Livsbilder o skildringar saml o utg av tre av de forna pojkarna. Strängnäs 1921. 4:o. 248 s. [Föret; tills med N. W. Boije af Gennäs oj. F. E. Nordberg (anon); egna bidrag vanl anon, även sign N. R.; s 178182 en självbiogr.]  Norrbottens kolonisering (Norrbotten, av skilda förf, d 1, [Luleå, tr] Gbg 1921, s 58-82).  Vägfrågor i Västerbottens län (Svenska vägföreningens handlingar, [årg 10,] 1923, Sthlm, s 187189). – Cronstedtska pokalen, en hittills föga känd praktpjes från Strömbäcks glasbruk (Västerbotten, Västerbottens läns hembygdsförenings årsbok, 1926, Umeå, s 1214).  Kort redogörelse för Norrlands naturtillgångar, på uppdrag av landstingens Norrlandskommitté utarb. [Sthlm, tr] Umeå 1927. 37 s.  Aktuella västerbottensfrågor (Tidskrift för Västerbottens län, 1928, Umeå, s 6578). – Västerbottens län. En orientering (ibid, 1930, s 6578).  Hövdingaord om Västerbotten (Norrland i ord och bild, 1930, Luleå, 4:o, s 2 f, 12). – Till Herr statsrådet och chefen för Kungl. jordbruksdepartementet [skrivelse i lappmarksfrågan] (Norrlands skogsvårdsförbunds tidskrift, 1932, Sthlm, s 134140). v Västerbottens läns hushållningssällskap under åren 19151931 (B Enander, Västerbottens läns hushållningssällskaps historia 18141914 ...jämte en översikt av sällskapets utveckling 1915-1931 .... Upps 1933, s 246305).  Bidrag i Skogsvårdsföreningens tidskrift, 1904, 190715, 1917, Sthlm; medv som sakkunnig i betänkanden: SOU 1922: 32, 1923: 54, 1931: 10 (ordf), Riksdagens protokoll, Bihang: 1912, saml 2, avd 2, bd 9: 1, 1914, 2: 2:2, 1915,2: 2: 3.

Källor och litteratur

Källor o litt: Socialdep:s konseljakter 3 juli 1931, nr 78, RA.

M Ahnlund o L Brunnström, Ringstrandska villan i Umeå (Kulturbyggmer i Norrland, 1, 1986); N Ahnlund, Mo o Domsjö verken, deras ägare o utveckl intill 1873 (1917); K Eriksson, Studier i Umeå stads byggnadshist (1975); G Fridh, Landshövd:arna o deras okända möten (1994); S I Olofsson, Umeå stads hist 18881972 (1972); Samzelius.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Nils G Ringstrand, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6759, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sverker Sörlin), hämtad 2018-11-14.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6759
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Nils G Ringstrand, urn:sbl:6759, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sverker Sörlin), hämtad 2018-11-14.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se