Rinman, släkt



Band 30 (1998-2000), sida 209.

Biografi

Rinman, släkt, enligt uppgift (Rudelius) härstammande från den i Västergötland födde komministern i Rinna, Ög, Olaus Erici Arenius (d 1644 eller 1646).

Hans äldste son, kh Eric R (d 1706) i Herrestad, Ög, blev farfars farfar till rådmannen i Sthlm Raguel Ulric R (17781847), som fick lagmans n h o v 1836.

Eric R:s yngste bror var far till fänriken, sedermera länsmannen Fredric R (16861756), som var i fångenskap 171319 efter Tönnings kapitulation. Denne blev farfars far till grosshandlaren i Sthlm Fredric Adolph R (180782), som var riksdagsman 185066 och ledamot av Sthlms stadsfullmäktige 186376. En av hans kusiner var farfar till Carl August Knut R (18521921). Knut R var under mer än ett halvsekel anställd hos Bonniers, där han avancerade till förste faktor i tryckeriet och blev "känd, värderad och älskad av många av Sveriges författare och författarinnor" (K O Bonnier). Sonson till honom var Olle Fredrik Alexander R (190885). Olle R utexaminerades från KTH 1932 och befordrades i Väg- och vattenbyggnadskåren till överstelöjtnant 1964. 195368 var han byggnadschef i Byggnadsstyrelsen.

En av Olaus Erici Arenius' söner (d 1712) kallades 1661 som student vid UU Sewardus Olai Rinnelius men 1671 Seved Rinmann som student i Wittenberg, där han 1672 blev magister under namnet Sevedus Rinnemann. Han blev kh i Ekeby, Ög, 1673 och kontraktsprost 1700.

Hans son Andreas R (d tidigast 1706) blev student i Lund 1695 och kom senast 1700 till Oxford, där han med tiden fick "ett modest rykte som avskrivare" (Rydberg) bl a åt Eric Benzelius d y (bd 3).

Andreas R:s bror lanträntmästaren i Uppsala Gustaf R (d 1740) var i äktenskap med Sven Leijonmarcks (bd 22) dotter Magdalena far till Gustaf R (17161803). Denne blev justitieborgmästare i Uppsala 1766 och var riksdagsman (mössa) 176970. I äktenskap med P W Wargentins kusindotter Catharina Dorothea Holler var han far till landskamrern i Vänersborg, titulära kammarrättsrådet Christian Ludvig R (17701854), som blev farfar till Erik Ludvig R (R3).

Gustaf R d y:s bror Sven R (R 1) var i sitt äktenskap med bergmästaren Erich Odhelstiernas (bd 28) sondotter Catharina Elisabeth far till Carl R (17631826). Denne blev 1782 auskultant i Bergskollegium och vidareutbildades som faderns medhjälpare. 1792 fick han i uppdrag av regeringen att undersöka malmtillgångarna i Finland och undervisa om sjö- och myrmalms smältning i blästerugnar, varom han publicerade en broschyr på svenska 1794 och på finska 1797. R:s sätt att genomföra detta uppdrag bidrog till att han fick bergmästares titel 1793, s å som han efterträtt fadern som direktör för svartsmidet och Eskilstuna fristad. Han "var en framstående metallurg och ämbetsman, även om han icke hade faderns lysande begåvning" (Boëthius o Kromnow, 3:1, s 36). 1817 fick R uppdraget att utarbeta en ny upplaga av faderns Anledningar till kunskap om den gröfre jern- och stålförädlingen, som han så väsentligt utvidgade att hans upplaga, som fullbordades först efter hans död, snarast bör betecknas som ett nytt verk. Rester av hans arkiv finns i Tekniska museet och KB.

Carl R:s yngste son, Ludvig R (181590), avlade hovrättsexamen i Uppsala 1836, blev auskultant i Bergskollegium 1839, var elev vid Bergsskolan i Falun 183940, blev elev vid Jernkontorets övermasmästarstat 1840, stipendiat på dess översmedsmästarstat 1844, t f geschworner i Nora och Nya Kopparberg 1850 och övermasmästare 1854 samt var direktör på Jernkontorets metallurgiska stat 185690. Som biträdande kommissarie för den sv avdelningen vid världsutställningen i Paris 1867 fick han kännedom om martinmetoden för stålframställning, vilken han introducerade i Sverige. Rester av R:s arkiv finns i Tekniska museet.

Hans bror brukspatronen Carl R (180591) köpte 1853 Björkå järnbruk och Holms säteri i Överlännäs, Vnl, varav han 1857 överlät hälften till en kompanjon, tillsammans med vilken han 1872 bildade ab. Han var riksdagsman 185960.

Carl och Ludvig R:s bror Eric R (181072) var 184751 disponent för Graningeverken, varav han 1852 köpte Gålsjö järnbruk i Boteå, Vnl. På 1860-talet gick han i konkurs, varefter Gålsjö 1868-70 ägdes av den ovannämnde brodern Carl.

Eric R blev far till Sven Engelbert R (18381918). Engelbert R gick till sjöss 1852, avlade 1860 sjökaptensexamen och förde 186062 för en engelsk firma i Shanghai ett barkskepp kring kusterna av Kina och Japan. Senare var han verksam i andra farvatten. I den självbiografiska skriften Minnen från hafvet (3 uppl 18771918) skildrade R sin ungdoms upplevelser. 18741908 var han VD för Sveriges allmänna sjöförsäkringsab, och länge var han ordförande i Evangeliska missionsföreningen i Gbg.

Bland hans söner var Viktor Johannes R (18731944). Johannes R genomgick lantbruksskola 1892–93 men studerade sedan teologi i London och 18981900 missionen i Kina. I broschyren Hägringen blir verklighet (1900) skildrade han Kinas missionsvärld. 190610 var R lärare vid Evangeliska fosterlandsstiftelsens missionsinstitut Johannelund i Bromma, och 191022 var han rektor för samma stiftelses Sv bibelinstitut i Södertälje. Bland hans talrika skrifter är Bibelstudium (3 uppl 191221), Från kraft till kraft (4 uppl 192943) och Lina Sandell (2 uppl 1932).

1950 utgavs en biografi över R av hans syster Nanny Vivica (Vivi) R (18751960) som från 1897 under mer än 40 år var en av Evangeliska fosterlandsstiftelsens missionärer i Indien och 190253 publicerade sex smärre skrifter om verksamheten där.

Bröder till dem var Erik Benjamin R (R 2) och Vivi R:s tvillingbror Axel Engelbert R (R 4), av vilka den förre blev far till Sven Erik Reinhold R (190597). Sven R blev fil lic 1932 och anställdes 1933 i KB, där han befordrades till förste bibliotekarie och chef för låneexpeditionen 1953. 196070 var han chef för Riksantikvarieämbetets och Statens historiska museums bibliotek och arkiv. R utgav banden 1 (1933) och 4:12 (195962) av J L Runebergs samlade skrifter, var redaktör för OoB 193750 och ledamot av redaktionskommittén för tidskriften Nordens frihet 194045, blev fil dr på avhandlingen Studier i sv bokhandel (1951) och skrev avsnittet om Strindberg i Ny illustrerad sv litteraturhistoria, 4 (1957). Han var också recensent, först i S-T och senare i Bonniers litterära magasin och GHT. 1970 utgavs en bibliografi över R:s tryckta skrifter 192269 (Acta Bibliothecae regiae Stockholmiensis, 9).

Hans farbror sjökaptenen Thorsten R (18771943) i Gbg var kamrer vid (bd 11) stiftelse till industriarbetarnas förmån 190642, utgivare av den av honom grundade Nautisk tidskrift 190830 och redaktör för sjöfartsavdelningen i GHT 190941. I sitt äktenskap med konstnären Carl Kylbergs (bd 21) syster Ulla blev han far till Ture Fredrik R (190687). Ture R var efter verksamhet i London 192631 redaktör för sjöfart och segling i Morgontidningen i Gbg 193239 och i GHT efter fadern 194045 samt chefredaktör för Sv sjöfarts-tidning 194670. Han publicerade bl a Rederiab Sv Lloyd 18691944 (1944), Eriksbergs mekaniska verkstad 18531953 (1953), Handelsflotta och sjöfart: Sverige på världshaven (1956), The story of an engine: 25th anniversary of the Götaverken diesel engine (1964) och Sv Lloyd genom etthundra år (1969). Son till honom är chefredaktören för Sv sjöfarts-tidning sjökapten Thorsten R (f 1934).

Författare

Hans Gillingstam



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: Kopia av Nils Rudelius' geneal saml (i LSB), p 98, SBL; J Haslums ms Släkterna R o Åkerblom samt Ingwar R:s ms Släkten R, GF; Knut R, Släkten R (1946); Sv släktkal 1950 (1949); Örnberg, 12 (1898).

Olaus Erici Arenius: Rudelius, anf mskopia, SBL; Linköpings hm, 5:1 (1938), s 69.

Eric R (d 1706): Linköpings hm, 2 (1919), s 439.

Raguel Ulric R: T Höjer, Sthlms stads drätselkommission 181464... (1953); StRR.

Fredric R: Lewenhaupt.

Fredric Adolph R: S E Bring, Bolagets direktion, gänstemän o revisorer (Göta kanals hist, 2, 1930); E Fahlbeck, Ståndsriksdagens sista skede 180966 (Sveriges riksdag, 8, 1934), s 400 f; Försäkringsab Skandia 18551905 (1905), s 15; G Hesslén, Riksdagens revisorer (Sveriges riksdag, 16, 1935), s 371; Höjer, a a; Millqvist; V Millqvist, Sthlms stadsfullm 18631913 (Minnesskr till Sthlms stadsfullm:s femtioårsjubileum, 1913); G B Nilsson, Banker i brytningstid (1981); SMoK; G S Swensson, Den parlamentariska diskussionen kring den kommunala självstyrelsen i Sverige 181762 (1939).

Carl August Knut R: TU 7:97, KB; K O Bonnier, Bonniers, 4 (1931); T Bonnier, Längesen (1972).

Olle Fredrik Alexander R: Olle R (SvD 5 juni 1985); Olle R död (DN 2 juni 1985); K Väg- o vattenbyggnadskåren 1851-1937 (1937); SvTeknF; Väv (1945).

Seved R: C Callmer, Sv studenter i Wittenberg (1976); G Carlsson, I Wittenberg promoverade sv magistrar (Lychnos 1962), s 216; Linköpings hm, 5:1, s 52 f; Oden; Setterdahl; UUM 1 (19001911), s 168.

Andreas R: H L Forssell, Minne af erkebiskopen doktor Erik Benzelius d y (SAH från år 1796, 58, 1883), s 216 f; C C Gjörwell, Det sv biblioteket, 4 (1760), s 151156; T Hearne, Remarks and collec-tions, 1 (1885), s 127 o 283; C V Jacobowsky, Sv studenter i Oxford ca 16201740 (PHT 1927); V Olsvig, Holberg og England (1913), s 64; S Rydberg, Sv studieresor till England under frihetstiden (1951); Setterdahl.

Gustaf R (d 1740): C Forsstrand, Sven R (1920).

Gustaf R (d 1803): C Annerstedt, UU:s hist, 3:2 (1914), s 11; P-E Brolin, Hattar o mössor i borgarståndet 176066 (1953); K W Herdin, Gammalt o nytt, Ny serie (1937), s 68 ff; H Lundh, Uppsala under de dominerande landsh:arnas tid (Uppsala stads hist, 4, 1977); Millqvist; T Petré, Uppsala under merkantilis-mens o statskontrollens tidsskede 1619-1789 (Uppsala stads hist, 3, 1958), s 325; P Wargentins anteckn:ar om sin släkt (PHT 1904).

Carl R (d 1826): Bergskoll; B Boethius o Å Kromnow, Jernkontorets hist, 2:13:2 (195568); Forsstrand, a a; K Hellberg, Järnets o smedernas Eskilstuna, 2 (1938), s 76 o 85; dens, Eskilstuna genom tiderna, 3 (1938), s 76 o 85; E Hildebrand, Rinmans-arkivet (Dasdalus 1939); K-G Hildebrand, Sexton- o sjuttonhundratalen (Fagerstabrukens hist, 1, 1957), s 396 o 420; B-E Ohlsson, Eskilstuna fristad (1971); N H Qvist, Ådalen, 1-2 (1943-46); [N G Sefström,] Necrologi (JKA 1828:2, s 280-290); SMoK; Ö Tigerstedt, Kavalkad (Fagerstabrukens hist, 4, 1957).

Ludvig R: I Andersson, Uddeholms hist (1960); Bergskoll; Boethius o Kromnow, a a, 2:2-3:2; T Gårdlund, Industrialismens samhälle (1942); E Hildebrand, a a; G Indebetou, Bergshögskolans elever under dess första 100-årsperiod (1919); Qyist, a a; SPG; W Tham, Lindesberg o Nora genom tiderna, 2 (1949).

Carl R (d 1891): TU 7:97, KB; J A Almquist, Gra-ningeverken (1909), s 154, 158, 178 o 230 ff; H Beskow, Dalarna, Norrland (Slott o herresäten i Sverige, 1969), s 206 o 214; Indebetou, a a; G Lagerström o H Erickson, Fullm i Jernkontoret 17471947 (1947); Millqvist; P Norberg, Ångermanländsk järnhantering (1952), s 64 o 71; Qvist, a a; G Svanström, Järn, trä o hjärtan (1930), s 171; J Vising, Minnesbilder (1938).

Eric R (d 1872): Almquist, a a, s 148, 153156, 158, 230 o 232; Norberg, a a, s 64; Qvist, a a; Svanström, a a, s 171; Vising, a a. Sven Engelbert R TU 7:97 o 85:31, KB; A Attman, Gbg 18631962, 12 (1963); C Bratt, Bratt från Brattfors (1992); E J Ekman, Den inre missionens hist, 3:2 (1902), s 2424 f; K Englund, Försäkring o fusioner (1982); dens, Skandiamän o andra försäkringsmän 1855-1970 (1993); C R A:son Fredberg, Från vår merkantila o industriela verld, 2 (1902); dens, Det gamla Gbg, 3 (1977); [A Rinman,] Sveriges allm sjöförsäkrings-ab, Gbg (1922), s 8, 23 ff, 27 f, 31, 35 o 39 f; [dens,] Sjöassuradörernas förening 18931943 (1943), s 5, 8, 1215, 1721 o 62 ff; F Schéel, Några glimtar om Axel Engdahl (F Persson o A Rundqvist, Antologia Gothoburgensis, 1953); SMoK; Väd 1918.

Viktor Johannes R: Ekman, a a, 3 (ny uppl 1922), s 1112 o 1116 f; Evangeliska fosterlandsstiftelsen genom 75 år, 1 (1931), s 148 f; Evangeliska fosterlandsstiftelsens bibelinstitut o folkhögskola 191050 (1950), s 47, 13 f, 19 f o 74; I Hellström, Johannelund 125 år (1987); Johannes R död (SvD 7 okt 1944); Vivi R, Johannes R (1950); N Rodén, Johannelunds missionsinstitut genom 75 år (1938); SMoK; Väd 1943; Väv (1945).

Nanny Vivica (Vivi) R: O R Landelius' utlandssv saml: Asien, SBL:s dep i RA; N Hylander, Jubileumsalbum ... från Evangeliska fosterlandsstiftelsens missionsfält i Ost-Afrika o Indien ... (1916), s 95 o 108; SFL 1900-1940, 194150 o 195155 (194259); Vivi R död (SvD 12 april 1960).

Sven Erik Reinhold R: L Drangel, Den kämpande demokratin (1976); B Hultén, Kulturtidskrifter på 30-talet (1977); A Johansson, Finlands sak (1973); C G Laurin, Liv o konst (1946); A Lilliestam, Sven R död (UNT 20 febr 1997); W Odelberg, Sven R (SvD 16 febr 1997); PK.s porträttmatr 1952 (1951); SFL 195155, 195660 o 197175 (195981); SMoK; J Svedjedal, Bokens samhälle, 12 (1993); H Wigforss, Sven R till minne (DN 22 febr 1997); Väd 1997; Väv.

Thorsten R: PK:s porträttmatr 1936 (1935); SMoK; SPG; Thorsten Rdöd (SvD 16 april 1943); Väd 1943.

Ture Fredrik R: L Lagerstedt, Ture R till minne (SvD 23 juni 1987); PK:s porträttmatr 1952; SFL 196670 (1975); Ture R död (DN 14 juni 1987); Väd 1987; Väv.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Rinman, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6760, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2019-10-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6760
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Rinman, släkt, urn:sbl:6760, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2019-10-24.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se