Edvard H Rodhe

Född:1845-10-26 – Everöds församling, Kristianstads län
Död:1932-09-14 – Domkyrkoförsamlingen i Göteborg, Västra Götalands län

Riksdagsledamot, Präst, Kommunalpolitiker, Biskop


Band 30 (1998-2000), sida 263.

Meriter

1 Rodhe, Edvard Herman, f 26 okt 1845 i Everöd, Krist, d 14 sept 1932 i Gbg, Domk. Föräldrar: kontraktsprosten Christian Wilhelm R o Cathrina Sophia Berling. Inskr vid LU 14 dec 61, FK 31 jan 70, disp 30 maj 71, FD 3 juni 71, e o biblioteksamanuens 6 maj 74–31 mars 80, TK 12 sept 77, allt vid LU, prästv o adjunkt i Lunds domkyrkoförs 12 okt 77, v pastor där 1 maj 79–30 april 81, led av stadsfullm i Lund 1 jan 78, pastoralex 25 okt 78, kh i Karlshamn 5 dec 79 (tilltr 1 maj 81), fängelsepredikant där 25 april 81, kontraktsprost i Listers o Bräkne kontrakt, Blek, 29 mars 82, kh i Norrköpings S:t Olai förs 12 dec 84 (tilltr 1 maj 85), tjänstgörande e o hovpredikant 28 sept 86, biskop i Gbgs stift 18 juni 88 (tilltr 90)–1 maj 29, prebendekh i Tölö, Hall, 18 juni 88 (tilltr 90)–1 maj 23, led av AK 92 urt93 o av FK 95-02 (led av tillf utsk 96-97 o 99, av särsk utsk 98, av KU 0002).  LVVS 89, TD vid UU 6 sept 93, HedLVVS 99.


G 20 juni 1873 i Lund m Elisabeth Charlotta Bruhn, f 28 aug 1852 i Valida, Hall, d 30 april 1923 i Gbg, Domk, dtr till godsägaren Carl Gustaf B o Eva Severina Brag.

Biografi

Edvard R var präst i fjärde led, med rötter i Gbgs och Lunds stift. Sin barndomsmiljö har han skildrat som präglad av "lugna och fredliga förhållanden", med en obruten kyrklig sed enligt den lutherska enhetskyrkans mönster. R:s akademiska utbildning var "den gamla grundliga" (Lysander), med en latinsk doktorsavhandling över ett exegetiskt ämne, och – efter att han avböjt docentur i latin – den gamla teol kand-examen. Jämsides med teologiska studier och prästerliga förordnanden i Lund tjänstgjorde R även som e o amanuens vid LUB, där hans morbror E W Berling (bd 3) var universitetsbibliotekarie.

Efter fem år som kyrkoherde i Karlshamn kallades R till motsvarande tjänst i den privilegierade S:t Olai församling i Norrköping. "Genom märkliga konjunkturer eller, jag vill hellre säga, genom en underlig försynens skickelse" blev han vid unga år biskop (Billing 1955, s 141). 1885 uppfördes R på första förslagsrummet till biskop i Visby stift; tre år senare kom han "med sällsport förtroende" (Sundberg) på första rummet även i Gbgs stift och utnämndes, ehuru mot statsrådets önskan (Bexell). För hans val hade särskilt den schartauske ledargestalten pastor Theodor Wallerius verkat. Vid biskopsvalet i Skara 1894 uppfördes R åter på första förslagsrummet. Under hela sin långa tjänstetid sökte R aldrig någon prästerlig befattning utan förordnades eller kallades till olika tjänster och ämbeten.

Som kontraktsprost i Listers och Bräkne kontrakt hade R konfronterats med konventiklar som hållits utan prästerlig medverkan. Karakteristiskt är att han talar dels om "våldförande mot stadgad ordning och ringaktning för laglig myndighet", dels om vikten av att "i en tid av mycken religiös oro och splittring" samla sig "endräktigt kring den av församlingens Herre givne läraren". Han kunde också framhålla församlingens kollektiva ansvar för t ex begränsning av utskänkning (Olén 1989).

Under Norrköpingstiden visade den konservative R stor förståelse för de sociala problemen och för socialismens reaktion mot den individualistiska liberalismen. I hans sociala engagemang korsar sedan två linjer varandra, dels den traditionella, där treståndsläran avgränsar kyrkans kallelse från konkreta sociala hjälpåtgärder, dels en ny linje, som förespråkar en särskild, kyrklig fattigvård, där även lekmännen kunde få en praktisk uppgift, utan att falla prästen i ämbetet. 1894 formulerade R det så, att "det nya budet om kärlekens övning" måste anses givet "icke blott åt kyrkans enskilda medlemmar, utan även åt kyrkan själv såsom samfund". Detta är det nya: att kyrkan handlar just som kyrka, och inte överlåter åt stat och kommun, åt associationer eller åt sina enskilda medlemmar att handla diakonalt. Som en tillfällig nödlösning ställde sig R dock i spetsen för den 1891 bildade Allmänna hjälpföreningen i Gbg.

"Med Rodhe kom något nytt till stiftet. Han kom med diakonin" (Janson). R har kallats 'Västkustens diakonibiskop" (Norrby), en titel som särskilt syftar på hans arbete för ett ordnat församlingsdiakonat och på tillkomsten av den 1923 grundade Gbgs diakonissanstalt (senare Bräcke diakonigård). Det hade dock tidigt blivit klart för R att diakonifrågan inte skulle kunna driva fram mer än ett begränsat samarbete mellan prästerna. I inget annat stift hade motståndet mot kyrkliga föreningar varit så kompakt och så teologiskt underbyggt som i Gbgs stift. Likväl lyckades R genomföra en ny organisation för prästernas samråd och fortbildning i stiftets prästsällskap, som sammanträdde första gången i sept 1891. Genom att biskopen ställde sig i spetsen, och genom att arbetet byggde på bekännelsens grund, kom sällskapet att bli ett fungerande, än idag (1998) verksamt organ. Karakteristiskt för R var hans försök att samla och ena de stridande viljorna, antingen de uppträdde bland biskoparna, på prästmöten eller i församlingarna. Redan 1891 föreslog han inrättandet av biskopskonferenser (Aldén). Däremot misslyckades han med att i Gbgs stift införa stiftsmöten. Efter att till en början ibland ha varit klämd mellan starka viljor i stiftet, tog han som maxim: "Man kommer längst med ett kärleksfullt lirkande."

R representerade en ny, utpräglat kyrklig och konfessionellt luthersk biskopstyp, som från 1880-talet trädde till i flera stift. Hans herdabrev kritiserades i GHT för en "mera schartauansk trosbekännelse" än företrädaren biskop Gustaf Daniel Björcks (bd 4). Även Gottfrid Billing ansåg, att R alltför mycket betonat sitt instämmande i stiftstraditionen och därmed försummat tillfället att markera en självständig position. R:s uppträdande präglades ofta av stor försiktighet, samtidigt som han under hand drev utvecklingen dit han ville, t ex genom att i prästsällskapet anlita nytänkande talare med förtroende inom den schartauska riktningen. Medan R i sitt språk och sitt umgänge bevarade mycket av en äldre tids högtidliga sirlighet – han talade med "välljudande röst, som höjde och sänkte sig som ett melodiskt vågsvall" (Edquist) – utgick han i sin teologi och sitt praktiska handlande från den lundensiska högkyrklighetens principer, under påverkan av den schartauska väckelsetraditionen. Denna hade han tagit personligt intryck av särskilt genom domkyrkokomministern Victor Humbla i Lund.

Som sin huvudfiende såg R den kyliga individualismen, vare sig den uppträdde som okunnighet om kyrkans väsen, som fientlighet mot kyrkans lära eller som likgiltighet inför medmänniskans nöd. Ensam bland biskoparna reflekterade han 1890 över varför den gemensamma husandakten försvann, samtidigt som regelbunden, enskild andakt förekom i stor utsträckning. Orsaken fann R i individualismen och träffade därmed "den avgörande punkten" (Pleijel 1970). Han ivrade också för husförhörens återflyttning från skolor och kyrkor till hemmen.

R ville inte skilja tro och kärlek åt. För honom utgick kyrkans förnyelse och prästernas enighet från bekännelsen. Inför diskussionerna om bekännelsefrågan på kyrkomötet 1893 lyckades han också samla så gott som hela sitt prästerskap kring bekännelseskrifterna, inklusive konkordieformeln. Det är också i samband med R:s värnande om det gemensamma – den gemensamma bekännelsen, kyrkan som det gemensamma samfundet och kärleken som det sammanhållande bandet mellan de trogna – som hans intresse för liturgins restaurering och förnyelse framträder. Vid sina visitationer pekade R gång efter gång på det önskvärda i att dopen förlades till kyrkorna, till den bedjande församlingen, som också själv behövde "hämta välsignelse ... av påminnelsen om sitt eget döpelseförbund". Han ivrade också för anskaffande av mässhakar, altardukar, dopskålar och vinkannor, något senare även för bevarande av gamla kyrkobyggnader.

Under slutet av 1800-talet intog göteborgsbiskopen inte längre den framstående ställning i samhället som biskoparna Johan och Carl Fredrik (af) Wingård gjort. Det hade både personliga och religiösa förklaringar men berodde främst på en förändrad social struktur: "I Stockholm var samhällets toppar konservativa. Här var de liberala, föga kyrkliga och inte särskilt blågula. – Det blågula, kyrkliga och konservativa hittade man en trappa ned i Göteborg" (Nyström). Men biskopinnan tillhörde stadens societet, och den vältalige R invaldes av protektionisterna för flera perioder i riksdagen. "Sin uppgift som folkrepresentant fattade han så att han skulle verka för kyrkans och stiftets sak" (Skottsberg). När elektorerna i FK-valet 1921 sammanträdde i Börshuset, drog R den lott som avgjorde det mandat som först i landet gick till en kvinna, Kerstin Hesselgren (bd 18).

R:s hem präglades av en mera ovanlig kombination av schartausk fromhet och engelsk kultur. Såväl en engelsk nurse som en tysk Fräulein bidrog till barnens uppfostran. På ärkebiskopens uppdrag invigde R också den sv församlingens i London nya kyrka 1911, assisterad av biskopen i Salisbury. På kyrkomötet framstod R som "den fine och urbane mannen" som "spridde vänlighet kring sig", även om han en och annan gång misslyckades, då han var "bunden av sitt stifts präster" (Billing 1955). Han var "sträng i sina åsikter, men denna stränghet var icke liktydig med intolerans" (Skottsberg). När det gäller R:s intellektuella kapacitet ansågs R inte "ovanligt rikt men väl utrustad ett gott stycke över medelmåttan; men bedömer man honom efter hjärtats egenskaper eller såsom karaktär är hans person av 1:a klassen" (Billing 1955). Hans vetenskapliga författarskap inskränkte sig till avhandlingen.

På äldre dagar blev R ett omtyckt föremål för göteborgshumorn (Hagard), och hans strävan att förlägga goss- resp flickskolornas skridskolov till olika dagar karikerades i en nyårsrevy (Edquist). En mycket spridd anekdot om ett av R:s skoltal har dock vederlagts (A Block 1966). Den nya tiden tilltalade inte R, som "ständigt varnade för vetenskapen, nykterheten – som rörelse – och socialismen" (Nyström). Vid sin avgång som emeritus, efter nästan 41 år i spetsen för ett stift som betraktades som ansträngande och svårskött, var R stiftets senior. Han avled tre år senare. Ingen biskop i Gbgs stift har haft en så lång tjänstetid.

Författare

Anders Jarlert



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

R:s arkiv (28 vol, bl a predikn:ar, tal o korrespondens) i LUB; predikoanteckn:ar även i GLA. – Brev från R i GUB (bl a till O Hippel), KB, LUB, RA (bl a till S Clason) o i UUB (bl a till J O Bensow, G Ekström o A Kolmodin samt många till E Keijser o N Söderblom).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Num Jeremias threnos scripserit, quasstiones. Disputatio acad. Lundas 1871. 94 s. – Högmesso-predikan, hållen i Lunds domkyrka långfredagen 1879. Lund 1879. 23 s. – Afskedspredikan i Lunds domkyrka söndagen den 24 april 1881. Lund 1881. 18 s. – Andra söndagen efter Trettondedagen / Annandag påsk / Nittonde söndagen efter Trefaldighet / Tjugufjerde söndagen ... (Predikningar öfver de nya högmessotexterna. Utg af Föreningen "Kyrkans vänner", årg 1, Sthlm 18[82-]84, s 103–112, 253–262, 552–560, 606–615). – Om Luthers lif och verksamhet. Högtidstal vid Kyrkans vänners års- o Luthersfest 1883. Norrköping 1883. 38 s. – Vid kyrkoherden, teol. och filos, doktor Anders Johan August Tornbergs jordfästning i Mjellby kyrka d. 17 december 1883. Caiishamn 1884. 12 s. – Tal vid Lunds sufts bibelsällskaps allmänna sammankomst, d 27 aug 1883 (Lunds stifts bibelsällskaps handlingar för år 1883 [omsl], Lund 1884, s 1–23). – Helsosamma bottankar. Afskedspredikan, hållen i Carlshamns kyrka 2:dra böndagen d 26 april 1885 jemte tal till nattvardsungdomen. Carlshamn 1885. 20 s. – Predikan på 2:a söndagen efter påsk (Lutherskt veckoblad, [saml 1,] 1885, Kalmar, 4:o, s 153–158; sign R-he). – Den sociala frågan. Hvilken providentiel betydelse ha de socialistiska rörelser, som verka så mäktigt i våra dagar? Föredr vid stiftskonventet i Linköping d 17 aug 1887. Sthlm 1887. 24 s. – Tal vid Linköpings stifts bibel-sällskaps högtidsdag den 25 augusti 1886 (Berättelse om Linköpings stifts bibelsällskaps fyradondesjunde allmänna sammankomst, d 25 aug 1886, Norrköping 1887, s 39–72; även sep: Om Bibelns spridning och läsning, Tal 34 s). – Herdabref till Göteborgs stifts prester-skap. Gbg 1888. 27 s. – Herrens ögon se efter tron. Predikan på 14 sond efter Trefaldighetssöndagen hållen i Tölö kyrka. Gbg 1888. 15 s. – Om olikheten mellan luthersk och reformert uppfattning af Guds ord. Tal vid Svenska bibelsällskapets allmänna årssamman-komst d 28 mars 1888 (Berättelse och redovisning af Svenska bibel-sällskapets komité för år 1887, [omsl:] Svenska bibelsällskapets sjuttiondetredje årsberättelse jemte Tal vid allm sammankomsten d 28 mars 1888, Sthlm 1888, s 26–51; även sep, 25 s). – Låt oss hålla bekännelsen! Predikan på 6 söndagen efter påsk, hållen i S:t Olai kyrka i Norrköping d 2 juni 1889. Norrköping 1889. 15 s. – Några ord om de fattigas vård. Gbg 1889. 23 s. – Femte Sondag efter Hellig tre Konger. Guds Riges Udvikling paa Jorden (Fra Skandinaviens Kirker. Hoimessepriedikener af danske, svenske og norske Geisdige over anden Raekke af den norske Kir-kes nye Tekster, Bergen 1889, 4:o, s 95–103). – Vid invigning aflärovärkshus för högre elementarlärovärket i Halmstad för kvinlig ungdom d. 9 sept. 1889 (Pedagogisk tidskrift, årg 25,1889, Halmstad, s 425–430). – Om vår bekännelses betydelse och värde. Föredr, hållet vid prestmötet i Göteborg d 23 sept 1890. Gbg 1890. 21 s. [Ur Handlingar rörande prestmötet... 23, 24 o 25 sept 1890.] – Påskdagen (Predikningar över de nya högmesso-texterna årg 2, Sthlm 1891, s 240–250). – Om samverkan mellan skola och hem (Lutherskt månadsblad, årg 1, 1891, Karlshamn, n:o 5, s 7–11, o 6, s 6–11). – [Betraktelse vid Uppsala universitetsjubelfest 6 sept] (C. G. Eckerberg, Till minne af jubelåret 1893! Kort beskrifn, huru 300-årsminnet af Uppsala möte 1593 firats i Sverige 1893, Sthlm 1894, s 228–234). – Om kyrklig fattigvård. [Omsl: Kyrklig ...] Gbg 1894. 22 s. – Tredje söndagen efter Trefaldighet. Predikan (Predikningar öfver kyrkoårets trenne årgångar högmässotexter af svenske prestmän ... saml o utg afj Vallin Sthlm 1893[-95], 4:o, Gamla högmässotexterna, s 290-297 [1894]). – Andra söndagen i fastan. Predikan (ibid, Första årgångens högmässotexter, 1895, s 136–143). – Den trohet mot bekännelsen, som särskildt påkallas af rådande tidsförhållanden. Föredr vid prestmötet i Göteborg 1896. Gbg 1896. 21 s. (Handlingar rörande prestmötet... 15, 16 o 17sept 1896,afd2 [: 1].) – Embetsberättelse ... vid prestmötet... Gbg 1896. 29 s, 5 bl tab. (Ibid, 2[: 2].) – [Hälsningstal 18/6 1895 o] Af-skedsord (Mötesprotokoll från folkskolläraremöten i Göteborgs och Bohus län åren 1886, 1890 och 1895, Uddevalla 1896, s 60-63, 144-146). - Inledningsguds-gänst... Predikan / Afskedsord (Berättelse öfver Hallands läns tolfte allmänna folkskolemöte i Halmstad den 18 och 19 augusti 1896. Berättelse Halmstad 1896, s 7-16, 101). – Några tankar i läroverksfrågan. Tal hållet vid invigningen af Göteborgs femklassiga läroverks byggnad den 28 okt. 1895 (Lutherskt månadsblad, 6, 1896, s 19–30). – Predikan / Mötets afslutning / För konung och fosterland [skåltal] (Berättelse öfver Hallands läns trettonde allmänna folkskolemöte i Varberg den 18, 19 och 20 juli 1899 Halmstad 1899, s 8-17, 128 f, 143 f). – Vid Göteborgs latinläroverks tvåhundrafemtioårsfest. Högtidstal (Kyrka och skola, sv ecklesiastik-tidn, årg 4, 1899, Sthlm, fol, s 97–99). – Den kristliga tron. Föredr vid prästmötet i Göteborg 1903. Gbg 1903. 21 s. (Handlingar rörande prästmötet ... 9, 10 o 11 juni 1903, 2 [: 1].) – Ämbetsberättelse ... vid prästmötet ... Gbg 1903. 49 s. (Ibid, 2 [: 2].) – Inledningsgudstjänst ... Predikan (Göteborgs stifts första folkskolläraremöte i Göteborg den 14 och 15 augusti 1902. Berättelse Gbg 1903, s 36-42). – Vid domprosten doktor Anton Rosells jordfästning i Göteborgs Domkyrka den 4 februari 1904. Gbg 1904. 10 s. – Inledningsgudstjänst... Predikan (Göteborgs stifts andra folkskolläraremöte i Göteborg den 16, 17 och 18 augusti 1904. Redogörelse Gbg 1904, s 11–17). – Inledningsgudstjänst ... Morgonbön (Det åttonde allmänna flickskolemötet i Göteborg den 11, 13 och 14 juni 1904. Berättelse Gbg 1905, s 27–32). – Predikan (Förhandlingar vid den nionde allmänna svensk-lutherska prästkonferensen i Stockholm den 4–6 sept 1906, Sthlm 1906, s 14–23). – Paul Gerhardt 1607-1676. Tal, hållet vid minneshögtiden i Göteborgs Domkyrka den 12 mars 1907. Gbg 1907. 24 s. – Inledningsord (C. S. Lindeblad, Till minnet af Henric Schartau, vid Göteborgs stifts prästsällskapssammantrade d 10 sept 1907, Lund 1907, s 3–6). – Tal vid prästvigning den 14 juni 1909. U o o å. 4 s. (Handlingar rörande prästmötet i Göteborg den 15, 16 och 17 juni 1909, Gbg 1909, afd 3 [: 1].) – Minnesord ... vid seminarie-rektor Sam. Nygrens grafvårdsaftäckning d. 4juni 1910. Gbg 1910. 8 s. (Tills med C. V. Nyberg.) – Inledningsgudstjänst... Predikan (Göteborgs stifts femte folkskolläraremöte i Varberg den 8-10 aug. 1911, Varberg 1912, s 10–17; även sep: Predikan hållen vid Göteborgs ... i Varbergs kyrka tisdagen d. 8 aug. 1911 [rubr], 8 s). – Kyrkliga kraf och plikter med hänsyn till den nutida prästutbildningen (Göteborgs stifts prästsällskaps sammanträde den 17 och 18 september 1912. Predikningar o föredr, Gbg 1912, s 22–35; även sep: ... prästutbildningen. Föredr hållet vid Göteborgs ... sept. 1912, 16 s). – Inledningsord (Sveriges kristliga studentrörelses missionsskriftserie n:r 6 [omsl]. [E H] Rodhe, [N] Söderblom m fl, Inför missionens kraf, föredr vid Akademiska missionskonferensen i Göteborg 25–28 mars 1913, Upps 1913, s 5–10). – Tal vid Göteborgs bibelsällskaps årshögtid i Göteborgs Domkyrka den 10 november 1913 (Göteborgs bibelsällskaps hundrade årsberättelse, för 1912, jämte Tal ... vid allm sammankomsten d 10 nov 1913, Gbg 1913, s 61–85). – Tal (Kyrkoherdeinstallationen i Fässberg Kristi himmelsfärdsdag 1916. Kyrkoh C Blocks predikan o ... Rodhes tal. I sinahufvuddrag återgifna Gbg 1916, s 6–8). – Tänk på Jesus Kristus, som är uppstånden från de döda (Förhandlingar vid Tredje allm. svenska kyrkosångsmötet i Göteborg den 3–4 maj 1916, Gbg 1916, s 15-21). – Luther. Föredr hållet vid Göteborgs stifts prästsällskaps sammantr d 18 sept 1917 (Göteborgs stifts prästsällskaps sammanträde den 18 och 19 september 19161!], Gbg 1917, s 11-29; även sep, 21 s). – Inledningsföredrag vid prästmötet i Göteborg 1921. 22 s. [Ur Handlingar rörande prästmötet... 14, 15 o 16 juni 1921.] – Predikan hållen i Göteborgs Domkyrka på 100-årsdagen av Henric Schartaus död den 3 februari 1925. Gbg 1925. 13 s. – Inledningsföredrag vid prästmötet i Göteborg 1927. U o o å. 22is. [Ur Handlingar rörande prästmötet ... 14, 15 o 16 juni 1927, Gbg 1927; jfr följ.] – Avslutningstal vid ... U o o å. 6 s.  – Predikan vid gudstjänst i Domkyrkan till firandet av Lilla katekesens tillkomst den 16 april 1929. Gbg 1929.14 s. – Allmänna hjälpförening-ensjulbrev ...julen 1931. [Omsl.] Gbg 1931. (3) s. [Undert.] – Omkring bibelordet och bekännelsen. Kyrkliga tal. Utg efter författarens död. Gbg 1936.189 s, 1 portr. – Hälsningsord/öppningstal o bön (i protokollet), (inlednings)föredrag o ämbetsberättelse samt avslutningstal o bön i avd 1, 2 resp 3 av Handlingar rörande prästmötet i Göteborg ... 1890, 1896, 1903, 1909, 1915, 1921 o 1927, Gbg s å.

Källor och litteratur

Källor o UU: ED.s konseljakter 18 juni 1888, nr 1, RA. Gbgs prästkonferensprot, Gbgs domkyrkoförs:s arkiv. Gbgs stifts prästsällsk:s pro t; visitationshandkar, GLA.

A Ahlberg, Prästgårdsliv i gången tid (Gbgs stift i ord o bild 1950); dens, Från prästgård till arbetarhögskola. Minnesbilder 1892–1926 (1973); P-O Ahrén, Riksdagen, kyrkomötet o kyrkans bekännelse i sv kyrkorättslig tradition (1964); L Aldén, Stiftskyrkans förnyelse. Framväxten av stiftsmöten o stiftsråd i Sv kyrkan till omkr 1920 (1989); KG Algotsson, Från katekestvång till religionsfrihet (1975); Allm kyrkomötets prot o handkar 1888-1926; O Bexell, Liturgins teologi hos U L Ullman (1987); G Billing, Antecknar från riksdagar o kyrkomöten 1893-1906 (1928); dens, Levnadsminnen [1–2], ed H Pleijel (1955–75); A Block, Stiftet o missionen (Gbgs stift i ord o bild, 1950); dens, En skolhist o verkligheten sådan jag minns den (Gamla latinares årsb 1966); C E D Block, Herdabrev till prästerskapet i Gbgs stift (1929); dens, Tal av biskop C E D Block vid biskop E H R:s jordfästn i Gbgs domkyrka den 20 sept 1932 (Jul-hälsn:ar till förs:arna från präster i Gbgs stift 1932); H Block, Husförhör i gången tid (Gbgs stift i ord o bild 1950); R Block, Det kyrkl missionsintresset i Gbgs stift vid 1800-talets slut, 2, 1882–1900 Qulhälsn:ar ... 1970); [JBrag,] Den stridande kyrkan. Ögonblicksbilder från 1893 års kyrkomöte af Fabius Commentator (1893); S-E Brodd, Dop o kyrkotillhörighet enl Sv kyrkans ordn (1978); S Carlsson, Lantmannapolitiken o industrialismen (1953); dens, Sv riksdagspräster vid sekelskiftet (Diakoni, kyrka, samhälle, 1989); E Ceder, Gbgs stift under 1900-talet (Julhälsn:ar ... 1961); G Cervin, Inledn till E H R, Om olikheten mellan luthersk o reformert uppfattn av Guds ord (Julhälsn:ar ...1988); dens, Kring biskopsvalet 1888 (Gbgs stiftsbok 1988–89, 1988); R Cervin, Inträdet i prästkallet för femtio år sedan (En julbok till förs;arna i Gbgs stift 1931); C Christenson, Biskop E H R (ibid 1928); O Cullberg, Tradition o brytningstid. Minnen från uppväxtår o en halvsekellång prästtjänst (1965); L Ecker-dal, Skriftermål som nattvardsberedelse (1970); M Edquist, Gbg-Sthlm tur o retur. Minnen från hem o skola (1944); R Ekström, Gudsfolk o folkkyrka (1963); K Englund, Arbetarförsäkringsfrågan i sv politik 1884-1901 (1976); N Eriksson, WS 1875–1953 (1985); T Freeman, Schartauaner o andra. Från Lars Norborg till Albin Holm (1967); dens, Mer om schar- tauaner o andra (1970); dens, Adolf Wallerius. Filosof, teolog, bohusläning (1974); T Furberg, Kyrka o mission i Sverige 1868–1901 (1962); G Gellerstam, Från fattigvård Ull församlingsvård (drsavh i stencil, Lund 1971); B Gärtner, Kris leder till Kristus. Herdabrev till Gbgs stift (1971); S Hadenius, Fosterländsk unionspolitik (1964); E Hagard, Skämt å sido (1984); K G Hammar, Liberalteologi o kyrkopolitik (1972); Handl:ar rör prästmöten i Gbg 1890-1927; H-O Hansson, Kyrkans folk – uppdrag o ansvar. Om lekfolkets roll i kyrkan (1994); E Hedin, Gbgs flickskolor (1967); B Hellekant, Annedals förs:s hist 1908-1978 (1985); A Hellman, Västsverige o diakonien. Till Gbgs diakonissanstalts 25-årsjubileum (1948); dens, Stiftet o diakonien (Gbgs suft i ord o bild, 1950); dens, Gbgs bibelsällsk 150 år (Gbgs bibelsällsk:s etthundrafemtionde årsber för år 1962, 1964); K-A Henningson, Striden om lekmannadopet. En studie i motsättnien mellan Sv kyrkan o Sv missionsförb 1878–1898 (1956); S Hidal, Bibeltro o bibelkritik ...1877-1910 (1979); T Hultén, Från barn- o ungdomsår (Fem präster minns, ed K E Fridblom, 1981); O Hörmander, Schartauanismen o samhället (1980); R Imberg, Biskops- o domprostutnämn:ar i Sv kyrkan 1866-1989 (1991); ÅJanson, E H R o C E D Block - två biskopsgestalter i Bräcke diakonigårds hist (Bräcke diakonigård år 1978,1978); dens, Några minnen av lekmän o präster vid Gbgs domkyrka (Julhälsn:ar ... 1981); A Jarlert, Ämbete o tro: en undersökn av den kyrkl debatten i Gbgs suft under slutet av 1800-talet (1984); dens, E H R (Diakoni, kyrka, samhälle, 1989); dens, Läsarfolket - från gammalläseri till nyortodoxi: förändrar i västsv kyrkoväckelse med särsk hänsyn till ut-veckken i Marks, Bollebygds o Kinds härader under 1800-talet (1997); dens, Porträtt av biskopar i sin tid (1997); J Jergmar, Biskopsmötet i Sverige 1902–1924 (1970); B1 Kilström, Kyrka o diakoni, 1 (1986); S Kjöllerström, Biskopstillsättmar i Sverige 1531–1951 (1952); dens, Domprosten Carl Olbers o den ostympade bekännelsen (Nord teologi. Idéer o män. Till Ragnar Bring den 10 juli 1955, 1955); T Levenstam, Kyrkl diakoni o samhällets sociala omsorgsarb. Omkr 1850–omkr 1975 (1981); J G Lindhardt, Biskop E H R. Minnesteckn ... (1933); G Ljunggren, E H R (En julbok till förs:arna i Gbgs stift 1932); A Lysander, De bortgångnes minne 1932-1938. Minnestal över präster i Lunds sdft (1938); G V Medin, Mina fem biskopar (Julhälsmar ... 1965); S Melander, Diakoni sett ur stiftelsen Bräcke diakonigårds synvinkel (Göteborgaren o kyrkan ...1883–1983, ed KNelson, 1983); C Nilsson, Sam Stadener som kyrkopolitiker (1964); C Norborg, Småkyrkobyggandet på stiftets landsbygd (Gbgs stift i ord o bild, 1950); K Norborg, Gbgs sdft 1885-1949. Biogr matr (1949); dens, Hagaprästens pojke (1973); J Norrby, E H R. Porträtt med minnesord (Febe 1932); Några bilder från biskop E H R:s ämbetstid i stiftet (Julhälsn:ar... 1988); P Nyström, En borgerlig arbetarstad (STFÅ 1978); H T Ohlsson, Gbgs stift 1888 18/6 1918. Till minne af E H R:s 30-åriga episkopat (1918); B Olén, Biskop E H R om sin barndom (Gärds häradshembygdsförems årsb 1960); dens, E H R:s rötter o verksamhet i Lunds stift (Dia- kemi, kyrka, samhälle, 1989); P Pehrsson, Major nas kyrkokrönika (1926); dens, Två biskopsvigmar (En julbok till förs:arna i Gbgs stift 1929); K Petersson, Kyrkan, folket o dopet: en studie av barndopet i Sv kyrkan (1977); H Plantin, Everöd. Kyrkan, prästgården, prästerna (1979); H Pleijel, Sv lutherdom (1944); dens, Hustavlans värld. Kyrkl folkliv i äldre tiders Sverige (1970); dens, Jordfästn i stillhet: från samhällsstraff till privatceremoni (1983); I Rhedin, E H R (Julhälsn:ar ... 1932); G Richardson, Kulturkamp o klasskamp (1963); riksdagstrycket 1892–93 o 1895-1902; [H F Ringius,] Till biskop E H R, stiftschef i 25 år (1888–1913) (Julhälsmar ... 1912 o 1988); E [M] Rodhe, Minnen från Karlshamns prästgård (Minnen från gamla blekingska prästhem, ed G Herrlin, 1927); dens, Sv kyrkan omkr sekelskiftet (1930); S-Å Rosenberg, Den tjänande kyrkan: en bok om diakoni (1945); dens, Släpet på hans mantel: en bok om kyrkl textilkonst (1979); I Rudberg, Skagens sv sjömanskyrka 60 år (Stiftskrönikan 1985); H Sellberg, Staten o arbetarskyddet 1850-1919 (1950); ÅSjöqvist, Lärare, präst o diakonipionjär: en studie i biskop Nils Lövgrens insatser i sv kyrkoliv (1989); C Skottsberg, Minnestal hållna i WS å dess högtidsdagar 1933–1937 (Bih till VVSH, 55, 1937); B Stolt, Sv biskops-vign:ar (1972); A Sträng, Från prästed till prästlöfte. Bekännelsedebatten i Sv kyrkan 1889-1893 (KÅ 1970); A N Sundberg, Vid biskop E H R:s invign den 26 aug 1888 (Enjulbok ull förs:arna i Gbgs stift 1929); G Swedner, Traditioner som fängslar: en studie av det sociala arbetets motiv o framträdelseformer i Gbg under tiden 1790–1918 (1993); L Svärd, Väckelserörelsernas folk i AK 1867–1911 (1954); L Tegborg, Folkskolans sekularisering 1895–1909 (1969); B Thelin, Exil eforus: Läroverkens sekularisering o striden om kristendomsundervismen (1981); E Timelin, Ministären Lindman o representationsreformen 1907-1909 (1928); Tvåkammarriksdagen 1867–1970, 4 (1990); J Ulrici, Herrnhutism, schartauanism o mission: missionstankens utveckl i Gbgs stift 1800–1900 (1989); A Werner, Bekännelsetrogen frihet. En studie rörande Sv kyrkans bekännelsekaraktär (1957); G Wikmark, Den sv pastoralex:s hist (1982); A Wåhlslrand, Stadsfullm 1863–1962 (Gbgs stadsfullm 1863–1962, 3, 1971); B Åberg, Individualitet o universalitet hos Waldemar Rudin (1968).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Edvard H Rodhe, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6793, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders Jarlert), hämtad 2018-11-12.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6793
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Edvard H Rodhe, urn:sbl:6793, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders Jarlert), hämtad 2018-11-12.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se