Carl Gustaf E Rosen, von

Född:1909-08-19 – Helgesta församling, Södermanlands län
Död:1977-07-13 – Etiopien (kbf i Sthlm, Västerled.)

Flygvapenofficer, Pilot, Etiopisk flygvapenofficer


Band 30 (1998-2000), sida 410.

Meriter

8 von Rosen, Carl Gustaf Ericsson, bror till R 7, f 19 aug 1909 i Helgesta, Söd, d 13 juli 1977 i Etiopien (kbf i Sthlm, Västerled). Elev vid Lundsbergs skola, Lungsund, Värml, 2128, erhöll flygcertifikat 17 mars 29, mekanikerelev vid Nydqvist & Holm ab, Trollhättan, 3033, trafikflygarex 34, konstflygare hos ab Lindarna, Falun, 35, anställd vid Sv Röda korsets Abessinienambulans samt pilot hos Etiopiens Röda kors o League of Nations' Union, London, 3536, flygkapten hos Koninklijke Luchtvaart Maatschappij (KLM), Amsterdam, 3739, frivillig med reservlöjtn:s grad i Finlands flygvapen 3940, flygkapten hos ab Aerotransport (ABA) 4046, lär med furirs grad i instrumentflygn i sv flygvapnet 44, flyginstruktör med överstes grad i det kejserliga etiopiska flygvapnet 4656, flygchef hos Transair Sweden ab 5759, flygkapten där 5969, wing commander i Biafras flygvapen 69.

G 1) 13 mars 1932(36) i Sthlm, Engelbr, m Stina Maria Theresia (Mille) Wijkmark, f 15 mars 1911 i Motala landsförs, Ög, d 5 mars 1994 i Sthlm, Engelbr, dtr till hushållerskan Agnes Matilda Bergström samt adoptivdtr till civilingenjören Axel Emanuel W o Lisa Rundquist; 2) 18 aug 1938(43) i Amsterdam m Johanna (Hanny) Franciena Krijgsman, f 2 dec 1912 i Gorinchem, Nederländerna, d 4 aug 1949 där, dtr till Cornelis Johannes K o Johanna Willemina Horst samt senare omg m Gerrit Cornelis van Rossum; 3) 3 juli 1943 i Sthlm, Ty, m Gunvor Lilian Martin, f 19 mars 1917 där, Matt, dtr till konstnären Seth Roland M (bd 25, s 185) o frih Lily Ida Sigrid Therèse Fock samt tidigare g m fil dr Paul Ulmann.

Biografi

Carl Gustaf R växte upp på slottet Rockelstad i Helgesta där han blev strängt uppfostrad av sin far. Brodern Björn (R 7) kallade honom för guttaperkabollen, för att ingenting bet på honom. Redan i de tidiga ungdomsåren visade han ett starkt intresse för bilar, flyg och teknik. Som en följd av detta blev skolarbetet lidande. R antogs till privatskolan Lundsberg men även där ägnades tiden åt annat än skolarbete och han blev en ständig kvarsittare. När han slutade där utan examen saknade skolan inte honom och han inte skolan.

R:s flygintresse grundlades på allvar i febr 1920 när den blivande tyske riksmarskalken Hermann Göring, då pilot i Sv lufttrafikbolaget (SLA), lät honom följa med på en flygning. Göring blev genom gifte 1923 med Carin Kantzow, f Fock, R:s morbror. 1929 lärde sig R att flyga och fram till 1935 levde han ett tämligen sorglöst, om än ekonomiskt knapert, liv som bl a konstflygare. Mest av en slump kom han att hösten s å åhöra ett föredrag, hållet av prins Carl, om den italienska invasionen av Etiopien. Efter att ha konfronterats med det lidande som drabbat civilbefolkningen där skall R ha insett det meningslösa i sin egen tillvaro, och han anmälde sig kort därefter som frivillig ambulansflygare i den ambulansstyrka som Sv Röda korset skickade till Etiopien. Tjänsten där präglades av svåra strapatser och umbäranden. Samtidigt lades grunden till R:s senare engagemang i landet; bl a ansåg kejsaren Haile Selassie I att R var en stor tillgång.

På meriterna från Etiopien blev R erbjuden arbete som pilot i det holländska flygbolaget KLM. Under sin tid i bolaget flög han både holländska inrikeslinjer, europalinjer och den prestigefyllda linjen Amsterdam-Batavia i Nederländska Indien. När Sovjetunionen angrep Finland 1939 anmälde han sig som frivillig bombflygare. R lyckades även övertala KLM:s chef Albert Plesman att sälja ett övertaligt trafikflygplan till Finland. Flygplanet, en DC-2:a, såldes officiellt till det sv ABA men byggdes om till bombplan vid Sv aeroplan ab:s verkstäder i Trollhättan. R förmedlade även två tämligen ålderstigna spaningsplan från det holländska arméflyget till Finland.

Efter att Holland 1940 ockuperats av Tyskland övergick R till tjänstgöring i ABA. Hans gedigna kunskaper i instrumentflygning utnyttjades även av det sv flygvapnet och under en månad 1944 var han lärare i ämnet vid Jämtlands flygflottilj på Frösön. Under denna korta sejour hade han furirs grad, den högsta grad han kom att uppbära i den sv försvarsmakten. Med ABA:s plan gjorde R många farofyllda flygningar, bl a till Berlin där han också hade flera sammanträffanden med Göring. Enligt en rapport från USA:s legation i Sthlm i maj 1945 skall R ha varit Göring behjälplig med att föra ut pengar ur Tyskland och investera dem i sv företag. Han förmodas också att under sina resor ha smugglat in stulen judisk egendom  tavlor och juveler  till Sverige. I samband med en flygning till Warszawa i krigets slutskede besökte R den av tyskarna härjade och förstörda staden. Åsynen av det ödelagda judiska ghettot grep honom djupt och han kom senare att uppfatta besöket som ett vägskäl i livet: Här lades grunden till hans starka engagemang för människor i nöd.

1944 förmedlade R kontakter mellan Haile Selassie och de sv flygbolagen ABA och SILA (Sv interkontinental lufttrafik ab). R hade under sin tid som ambulansflygare i Etiopien insett att flyget var det bästa kommunikationsmedlet i det höglänta och väglösa landet, och kejsaren avsåg att efter kriget bygga upp ett etiopiskt civilflyg. Det amerikanska flygbolaget TWA fick dock ansvaret för den civila trafiken, medan R erbjöds att organisera det etiopiska flygvapnet, vilket han efter viss tvekan accepterade. Med benäget bistånd från bl a den sv flygvapenchefen Bengt Nordenskiöld (bd 27) började han arbetet med flygvapnet 1946.

R:s tanke var att det etiopiska flygvapnet inledningsvis skulle integreras i armén för att först senare bilda ett eget vapenslag. De stridande enheterna skulle utrustas med attackplan, vilka kunde användas för bekämpning av gerillaförband. Han ansåg att tre divisioner, en bomb-, en jakt- och en kombinerad spanings- och transportdivision, borde utgöra grunden för det blivande vapnet. Han menade också att verksamheten skulle anpassas till de ekonomiska realiteterna. I maj 1947 utförde R en nonstopflygning Bromma-Addis Abeba. Det etiopiska flygvapnet kom att i stor utsträckning byggas upp med sv materiel och med ett hundratal svenskar anställda på kontraktsbasis.

R:s tid i Etiopien kom att kantas av svårigheter. Han fick föra en ständig kamp med det etiopiska finansdepartementet om medeltilldelningen. Tidvis fick verksamheten avbrytas eftersom utlovade pengar till bränsle inte utbetalades. R:s taktik var att förbigå departementet och vädja direkt till kejsaren. Denne hade ursprungligen gett den amerikanske officeren John Robinson uppdraget att bygga upp ett flygvapen, och när R anlände med de första sv instruktörerna blev Robinson inte avskedad. Situationen tog en allvarlig vändning i aug 1947 när R blev överfallen av Robinson. I den efterföljande rättegången blev denne avskedad och först då kunde R på ett effektivt sätt dra upp riktlinjerna för vapnet. Händelsen kan sägas vara karakteristisk för en etiopisk vana att spela ut två parter mot varandra. När en rådgivare inte klarade sin uppgift, kallades en annan person in för att lägga saken till rätta, utan att den första rådgivaren blev avskedad.

Efter att det etiopiska flygvapnet drabbats av ett antal haverier tillsattes på etiopisk begäran en sv yrkesofficer, överste Gösta Hård, som flygvapenchef. Denne, liksom hans två efterträdare Christian Nilsson och Knut Lindahl, saknade praktisk erfarenhet av etiopiskt flyg. De var också bundna i det organisations-, materiel- och personaltänkande som präglade det sv flygvapnet. Som en följd av dessa förhållanden blev det en brytning mellan R och i första hand Nilsson. Denne höll "furiren" R för okunnig i alla frågor som rörde militärt flyg. När R 1956 begärde avsked kunde orsakerna framför allt sökas i samarbetssvårigheter, både med etiopiska myndigheter och med sv yrkesofficerare.

R sökte sig tillbaka till trafikflyget och fick arbete som flygchef och flygkapten inom det sv charterbolaget Transair. Till skillnad från de bolag som flög reguljärt krävde arbetet i Transair mer självständigt arbetande besättningar. Detta märktes framför allt i samband med Transairs verksamhet under det inbördeskrig som utbröt efter Kongos frigörelse 1960.

I slutet av 1960-talet drabbades även Nigeria av oroligheter och den sydöstra delen av landet proklamerade sig 1967 som en självständig republik under namnet Biafra. I det krig med centralregeringen som följde engagerade sig R hårt för Biafras sak. Förutom flygningar med mat och medicin till nödlidande bildade han en liten attackstyrka utrustad med svensktillverkade sportflygplan. R:s ställningstagande var kontroversiellt och väckte en opinionsstorm där det officiella Sverige, och även åtskilliga hjälporganisationer, fördömde hans agerande. R menade dock att det sociala engagemanget och viljan att bistå människor i nöd måste gå före allting annat. Han handlade efter sitt samvete och sitt hjärta, inte efter internationella lagar. Genom detta synsätt blev R ofta betraktad som en obekväm person.

197475 ledde R en aktion som olika sv hjälporganisationer igångsatt för att med "matbombningar" undsätta isolerade nödlidande i Etiopien. Han blev sedan kvar där för att i samarbete med den revolutionsregering som störtat kejsardömet bygga upp en nationell hjälporganisation. R dödades i ett granatanfall mot staden Gode i den sydöstra delen av landet i samband med det s k Ogadenkriget mellan Etiopien och Somalia.

Författare

Jan Forsgren



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

R:s arkiv (200 vol: bl a korrespondens, handl:ar ang flyg- o hjälpverksamhet, ang Rockelstad, räkenskaper o klipp) i RA.

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Biafra – som jag ser det. Sthlm 1969. 104 s. [Inkl vissa tal o uppsatser av andra.]

Övers: Biafra som jeg ser det, Khvn [1969], 125s ,2. opls å; Biafra Oslo 1969, 148 s ; Biafra  Biafrasta nähtynä, Hfors 1969,113 s ; Le ghetto biafrais tel que je l'ai vu, Paris 1969, 201 s .

Källor och litteratur

Källor o litt: Generallöjtn Viking Sebastian H:son Tamms arkiv, KrA.

G Agge, Med Röda Korset i fält: minnen o intryck från sv abessinienambulansen 19351936 (1936); B Fontander, Göring o Sverige (1984); J Forsgren, Vi tjänade kejsaren i tjugo år (Ikaros: flygvapenmusei årsb 1997); G Haglund, Gerillapilot i Biafra (1988); V Halldin Norberg, Swedes in Haile Selassie's Ethiopia 19241952 (1977); R Herrmanns, C G v R (1975); dens, C G v R (1983); S Leijonhufvud, Svenskar anklagades för att hjälpa nazistiska krigsförbrytare (SvD 17 mars 1997); C Nilsson, Uppbyggnaden av IEAF (Ett år i luften: flygets årsb 19591960, 1959); U Ranch, Uno Ranch berättar: bugattibilar, europaresor & flygapparater (1997); SMoK; B Zewdie, Bringing Africa together (1988).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Gustaf E Rosen, von, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6863, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Forsgren), hämtad 2018-11-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6863
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Gustaf E Rosen, von, urn:sbl:6863, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Forsgren), hämtad 2018-11-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se