Meriter

Rosén, Johan Emil Persson, f 3 nov 1875 i Odensvi, Vm, d 23 mars 1940 i Gbg, Haga. Föräldrar: hemmansägaren Carl Erik Persson o Johanna Andersdtr. Genomgick folkskola i Köping 82-88, anställd vid Sthlm-Västerås-Bergslagernas järnväg 88–92, vid mekaniska verkstäder i bl a Sthlm o Södertälje 92–99, utgivare av tidn Brand sept 99–jan 00, medarb i Ny tid, Gbg, 16 febr 00–31 jan 03, huvudred för Arbetarbladet, Gävle, 1 febr 03–30 sept 08, medarb i Ny tid 1 okt 08–31 aug 18, huvudred 1 sept 18–30 juni 33, ansv utgivare från 18, utrikesred från 33, allt vid Ny tid, led av Sv lantarbetarförb:s organisationskomm 07–08, en av stiftarna av samt ordf i Gbgs kooperativa bagerifören 08–16, ordf i Västgöta-Dals soc:dem partidistr 11–26, i Gbgs arbetarkommun, led av styr för Konsumtionsfören Gbg 17–30, av styr för Tryckeri-ab Framåt, Gbg, 17–35, av stadsfullm 28 mars 19–30, av budgetberedn 20–26, av drätselkammarens andra avd 21–27, av styr för Järnvägsab Gbg-Särö 25, ordf där, led av styr för Gbgs spårvägar 25–40, v ordf där 29–40, ordf i beredn ang stadens teaterfrågor 27–29, i beredn ang ökn av trafiken till Gbgs hamn 27–30, v ordf i hamnstyr 28–32, allt i Gbg, led av FK 33–34 (led av särsk utsk 34).

G 3 nov 1901 i Gbg, Haga, m Serafia (Sera) Lovisa Holmström, f 3 sept 1879 i Mönsterås, Kalm, d 4 juli 1967 i Gbg, Haga, dtr till stenhuggeriidkaren Gustaf Adolf H o Johanna Lovisa Nilsdtr.

Biografi

Efter folkskolan började Emil R som notispojke vid Stockholm-Västerås-Bergslagernas järnväg, varefter han blev lärling och järnsvarvare på mekaniska verkstäder i Sthlm och Södertälje. Han kom under denna tid in i den fackliga arbetarrörelsen och var bl a sekreterare i Metalls avdelning i Södertälje och ordförande i Sveriges socialistiska ungdomsförbunds Södertäljeklubb.

Efter tre år som medarbetare i den socialdemokratiska tidningen Ny tid i Gbg kom R 1903 som huvudredaktör till Arbetarbladet i Gävle. S å dömdes han till två månaders fängelse för att han publicerat en artikel mot tyske kejsaren, skriven av Fabian Månsson. Under vistelsen i Gävle deltog han i uppbyggnaden av det socialdemokratiska partidistriktet där. Han var ledamot av Svenska lantarbetarförbundets organisationskommitté 1907–08. Fängelsevistelsen använde han bl a till att skriva denna kommittés stadgar.

När R åter blev fri, lämnade han Gävle och återinträdde i Ny tids redaktion. Under femton år från 1918 var han tidningens huvudredaktör. Därefter kvarstod han som tidningens ansvarige utgivare och utrikesredaktör till sin död.

Ny tid var under R:s redaktörstid ett av det socialdemokratiska partiets mest framträdande tidningsorgan. Till detta bidrog att partiordföranden Per Albin Hansson (bd 18) 1926–32 svarade för de inrikespolitiska ledarna, medan R kommenterade utrikes- och kommunalpolitiken. R:s redaktörsperiod sammanföll också med den intensiva inbördesstrid som pågick inom Gbgs arbetarrörelse 1924–34 och som kulminerade i och med att riksdagsmannen – och den mot Ny tid starkt oppositionelle – Albin Ström uteslöts ur partiet. Under R:s huvudredaktörsperiod fördubblades tidningens upplaga till ca 20 000 ex. Den var tidvis den socialdemokratiska pressens ekonomiskt starkaste tidningsföretag. Omkring 1930 hårdnade dock konkurrensen i Gbg, och Ny tid, liksom övriga göteborgstidningar, blev distanserad av den snabbt växande Göteborgs-Posten.

R var under hela sin tidningsmannabana flitigt anlitad i arbetarrörelsens organisationsarbete. Han var under tre årtionden ombud på de socialdemokratiska partikongresserna, där han ofta tjänstgjorde som mötessekreterare. Under två år tillhörde R FK. Han hade också ett omfattande kommunalpolitiskt engagemang.

R var en mångsidig tidningsman med erfarenhet av så gott som allt journalistiskt arbete. Förutom att vara politisk kommentator verkade han bl a som teateranmälare, litteraturrecensent och kåsör. Särskilt intresserade han sig för utrikesavdelningen, där han fick användning för sina vidsträckta språkkunskaper. På egen hand lärde han sig engelska, tyska, franska, ryska och finska. En stor hobby, vid sidan av språkstudierna, var botanik. R:s politiska åskådning, till en början starkt radikal, modererades med åren: Ny tid höll under hans ledning sin ställning som ett av det socialdemokratiska partiets mest representativa organ.

Författare

Lars-Åke Engblom

Arkivuppgifter

Brev till R i GUB. – Brev från R (bl a till F Ström) i GUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Arbetarna göra front mot bolagsväldet. Fakta och reflektioner angående en lönerörelse i Norrlands skogar. Gäfle 1907. lös. [Efter Arbetarbladet 16, 17, 20 o 21/8 s å.] – Agitation. Några arbetardikter. Gävle 1908. 62 s. – Arbetarrörelsen i Göteborg (Skrifter utg dll Göteborgs stads trehundraårsjubileum 20. Göteborg, en översikt vid trehundraårsjubileet 1923 över stadens kommunala, kulturella och sociala förhållanden samt viktigaste näringsgrenar, utg ... genom N Wimarson, Gbg 1923, 4:o, s 733–752).

Översatt: 5 av Marx Gerhards sociala och satiriska sånger [rubr], Hälsingborg 1916, (4) s (tills med G Neander, H Gustafson, N Westergren).

Källor och litteratur

Källor o litt: Pressarkivets klippsaml, RA.

N Andersson, Dagspressen i Sverige (1948); K Beckholmen, CJohansson, M Larsson, En bok om Ny tid (1988); L-Å Engblom, Arbetarpressen i Gbg (1980); Gbgs stadsfullm; B G[reit]z, E R (Svfolkrörelser, 1, 1936); A Isaksson, Per Albin, 3 (1996); T Lindbom, Den soc:dem ungdomsrörelsen i Sverige (1945); Y Möller, Rickard Sandler (1990); PK:s porträttmatr 1936 (1935); Tvåkammarriksdagen 1867–1970, 4 (1990).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J Emil P Rosén, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6879, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars-Åke Engblom), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6879
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J Emil P Rosén, urn:sbl:6879, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars-Åke Engblom), hämtad 2024-04-25.