Sven Rosén

Född:1708-10-17 – Blidsbergs församling, Älvsborgs län
Död:1750-12-15 – USA, Amerikas Förenta Stater (i Macungi, Pennsylvania)

Språkforskare, Pietist


Band 30 (1998-2000), sida 433.

Meriter

2 Rosén, Sven, bror till R 1, f 17, dp 18 okt 1708 i Blidsberg, Älvsb, d 15 dec 1750 i Macungi, Pennsylvania, Nordamerika. Elev vid Gbgs gymn 2125, inskr vid UU 28 jan 26, informator hos frih O W Staël v Holstein på Långbro, Brännkyrka, Sth, senast 29maj 31, vistades i Riga sept 31april 32, i Khvn majjuni 32, informator hos kh Arvid Lindman i Mjöbäck, Älvsb, hösten 32, faderns medhjälpare juni 33, kom till Uppsala för studier mars 34, till Sthlm april 35, dömd av Svea hovrätt till landsförvisn 28 jan 41, lämnade Sverige 7 april 41, vistades bl a i Altona, Tyskland, aug 41juni 43, i Herrnhaag (Marienborn) där nov 43maj 46 o i London augokt 43, verksam vid Brödraförs i Bethlehem, Pennsylvania, från jan 47, diakon där 28 okt 48.


G 17 sept 1747 i Bethlehem m Anna Margareta Rieth, dtr till Michael R, kyrkoförest vid ryska lutherska förs i Tulpehocken, Pennsylvania.

Biografi

R växte upp i ett prästhem i Västergötland. Fadern synes ha företrätt en gammaldags stränghet i karolinsk anda och ställt sig avvisande till de nya religiösa strömningar som vid början av 1700-talet började växa fram. Han sökte senare direkt hindra R att i Sthlm höra predikningar av den pietistiske Erik Tolstadius. 13 år gammal kom R till Gbgs gymnasium. Han kom då under inflytande av den konservative pietisten Andreas Hilleström (bd 19, s 75) och genomgick en religiös väckelse. R har själv skildrat detta bl a i sin dagbok.

Studierna i Uppsala inriktades först på hebreiska, grekiska och latin med sikte på magistergraden. Därtill läste han tyska, franska och engelska som kom till god nytta när han senare undervisade som informator. Huvudintresset ägnades dock åt filosofin. Vid UU började den leibniz-wolffska filosofin dominera, och R arbetade på en magisteravhandling med inriktning på denna filosofi och dess konsekvenser för teologin. Manuskriptet till denna dissertation utarbetades men tryckning och disputation blev aldrig av. Sedan R anslutit sig till radikalpietismen tappade han intresset för filosofistudierna.

Ekonomiska skäl tvingade R att bli informator hos generalmajor O W Staël v Holstein på Långbro. Familjen vistades vintertid i Sthlm, och därmed kom R i förbindelse med de ledande pietistiska kretsarna där, något som blev av livsavgörande betydelse för honom. Han genomgick en andra religiös väckelse. Under påverkan från de pietistiska prästerna i Skeppsholmskyrkan Tolstadius och Erik Giers (bd 17, s 117) drogs R alltmer in i pietismen. Även de pietistiska adelsmännen C H Grundelstierna (bd 17, s 358) och C M v Strokirch påverkade honom, och de förblev hans nära vänner. Under R:s läsning av radikalpietisten Gottfried Arnolds skrifter radikaliserades hans religiösa uppfattning alltmer.

I sin dagbok har R skildrat denna utveckling. Det inre livet i kvietistisk mening blev för honom det helt avgörande. Som ett motto kan sättas några ord från hans dagbok 1730. "Sökte Gud invärtes i mig och fann honom." R anslöt sig nu till den lilla religiöst mycket radikala grupp i Sthlm som kallades gråkoltarna. Medlemmarna utgjorde en mystiskt-apokalyptisk rörelse som fått sitt namn efter den grå vadmalsdräkt de bar. R blev den förste manlige bäraren av den grå dräkten, som uppfattades som en botgörardräkt. Gruppen organiserades av v Strokirch till en egen församling med ett 20-tal medlemmar, hälften män, hälften kvinnor. Den tog avstånd inte endast från "världen" utan jämväl från kyrkan. Sekten emanciperade sig från gudstjänst- och nattvardsliv och samlades trots förbud i konventikelns form. Myndigheterna ingrep dock och gruppen skingrades.

R vistades nu den närmaste tiden i herrnhutiska kretsar i Riga och kom under ett kort uppehåll i Khvn i fortsatt kontakt med herrnhutismen. Efter sex års bortavaro från hemmet återvände han dit i juni 1732. Sitt levebröd förtjänade han först som informator hos en morbror, som var kyrkoherde i Mjöbäck, och senare som faderns medhjälpare i prästtjänsten. Biskop Jacob Benzelius (bd 3) i Gbg drog emellertid 1734 in hans tillstånd att predika, och R reste åter till Uppsala för fortsatta studier, dock utan att avlägga examen. Följande år var han tillbaka i huvudstaden och återupptog kontakterna med radikalpietismen. En grupp av dessa hade under ledning av v Strokirch bildat en filadelfisk friförsamling eller societet och levde i ett storhushåll på Södermalm, "Mommas hus". R blev ledare för denna första kända friförsamling i Sverige. I storhushållet förekom inga konventiklar eller gudstjänster, ingen sakramentsförvaltning och inget prästämbete. Medlemmarna ville helt enkelt leva i fred i andlig gemenskap, i en av radikalpietisten J C Dippel (bd 11) präglad fromhet. Under ledning av R blev Mommas hus en slags religiös central som underhöll och förmedlade kontakter med olika radikala religiösa kretsar i landet. R själv ägnade sig även åt att producera handskrivna religiösa traktater, delvis genom översättningar.

Verksamheten i friförsamlingen uppmärksammades emellertid ånyo, och hösten 1736 anmälde stadsfiskalen medlemmarna till konsistoriet som misstänkta i religionsmål. Detta kunde ske med stöd av 1735 års religionsstadga som medgav rätt till ingripande inte blott mot dem som utspred religiösa villfarelser utan jämväl mot dem som hyste sådana. Därmed inleddes en lång renlärighetsprocess i domkapitel, kämnärsrätt, Svea hovrätt, riksdag och K M:t som slutade med friförsamlingens upplösning och landsförvisning av R. I processerna betraktades han som huvudman. Det framkom att han på tre år inte gått i kyrkan eller tagit nattvarden. I processerna ingav R en mängd vidlyftiga inlagor som utförligt belyser hans och medlemmarnas religiösa åskådning. En uppmärksammad ståndpunkt var förkastande av barndopet, och det framkom att bl a R förmått Jacob Gripenstedt (bd 17, s 318) och dennes hustru Ulrika Funck på Lejondal i Bro i Uppland att ej låta döpa sitt barn. Dopet fick förrättas genom handräckning av kronolänsman.

I slutet av 1739 lät R utan föregående censur trycka och sprida två religiösa traktater, Kortt anvisning till bönen samt Kortt sätt och medel til at bedia. Ingendera var författad av honom själv utan var översättningar, den senare skriften av madame Jeanne Marie Guyon. Inom några veckor hade R spritt 700 exemplar i Sthlm och återstoden av upplagan, 300, i övriga landet. Censor librorum Gustaf Benzelstierna (bd 3) ingrep och Kanslikollegiet fattade beslut om konfiskering av traktaterna och kallade R till förhör i kämnärsrätten. Ärendet fördes vidare till Svea hovrätt som ett tryckfrihetsmål och kopplades där samman med övriga anklagelser mot R och medlemmarna i Mommas hus. R förnekade ingalunda sin verksamhet. Han dömdes i jan 1741 till landsförvisning och insattes 12 febr i fängelse på Kastenhof i Sthlm. I början av mars s å transporterades han med fångskjuts till Malmö, och en månad senare lämnade han med båt till Khvn Sverige för alltid.

Det är utan tvivel så att R genom sina radikalpietistiska åsikter, sitt handlande att sprida dessa och genom att trotsa tryckfrihetslagstiftningen ställde sig över gällande lag och dömdes enligt denna. Rättegångshandlingarna visar att han var väl medveten om detta, men hans samvete och hans religiösa övertygelse att följa Guds kallelse så som han uppfattade den var viktigare för honom än landets lagar. Han anslöt sig helt och fullt till radikalpietismens grundidéer: uppenbarelsen sker genom det inre ordet, oberoende av den bibliska uppenbarelsen. Det inre ordet uppenbarar sig främst i bönen i kvietistisk tolkning, och den inre bönen är den rätta gudstjänsten. Med denna betoning tog R avstånd från yttre kyrkliga handlingar som gudstjänst, nattvard, barndop och från kyrkans prästämbete. Hans teologi bygger på den egna personligt upplevda religiösa erfarenheten, inte på kyrkans auktoritet. Hans församlingsideal var den fria, oberoende föreningen av fromma kristna. Utifrån dessa ståndpunkter kritiserade han starkt kyrkan och hela det sv statssystemet, vilket resulterade i att han kom i konflikt med gällande rätt och landsförvisades.

Via Danmark kom R till Tyskland, först till Altona, där han vistades i två år. Under ett kort uppehåll i England kom han i kontakt med den herrnhutiska brödraförsamling som 1737 bildats av Ludwig v Zinzendorf i London. Han återvände därefter till Marienborn i Tyskland och upptogs som medlem i brödraförsamlingen där 7 dec 1743. Denna ganska vanliga utveckling från radikalpietism till herrnhutism ledde till att R delvis kom att bryta med sina tidigare vänner i Sverige. Han hade likväl ett fortsatt stort inflytande i Sverige genom en mycket omfattande korrespondens. I mars 1746 vände han sig till Svea hovrätt med begäran att få återvända till Sverige. K M:t begärde dock ytterligare bevis för att han ändrat religiös uppfattning.

Under tiden hade det avgjorts att R skulle resa till Amerika för att i Pennsylvania arbeta för brödraförsamlingen. I jan 1747 ankom han via England till Bethlehem. Följande år ordinerades han till diakon med uppgift att verka i de vitt spridda brödraförsamlingarna och i de tyska kolonierna i Pennsylvania, New Jersey och Maryland. Under detta arbete avled R blott 42 år gammal. Samtida dokument uppgav att R var stillsam, vänlig och i viss mån tillbakadragen och hela sitt liv följde sitt samvetes röst. I den religiösa radikala pietismens historia i Sverige är R en mycket bemärkt person.

Författare

Ingmar Brohed



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

R:s dagbok i UUB.  Brev från o dll R i KB samt till UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Skrifter och bref. Saml o utg af E Linderholm. Upps ... 1910. XIX, 304 s. [Bilaga dll E Linderholm, nedan anf arb.]  Dagbok 17301731. Utg o kommenterad av N Odenvik. Sthlm 1948. 356 s, lpl-bl, 2 faksimilbl.

Utgivit: Korrt anvisning till bönen eller en innerlig christendom och sanskyllig guds-denst i andanom. U o 1739. (24) s. [Anon.] [Nya utg tills med övers nedan 1871 o 1885.]

Översatt: J M B de la Mötte Guyon, Kortt sätt och medel til at bedia, hvilket alle helt lätt kunna i öfning ställa, och i så måtto ud en sann christendom inom ganska liten tid underbarligen tilväxa. U o 1739. (14), 125 s. [Anon.] [Nya utg:] Undervisning om bönen. Tvänne smärre skrifter af J M B de la Mothe Guion. Sthlm 1871.171 s. 2. uppl:... 1. Kort anvisning dl bön. (Af okänd förf, utg 1739.) 2. Kort och lätt sätt at bedja. Sthlm 1885.150 s. -J de Berniéres Louvigny, Thet fördolda lifvet med Christo i Gud; på et rätt evangeliskt sätt föresteldt, och dl thes väsendteliga egenskaper och verckningar beskrifvit, först på fransöska språket ... sedermera, utur hans fyra tryckta verck, kernvis sammanletadt, på tyskan öfversatt och med et upbyg-geligit företal dlökt, samt med Skrifftenes språk och anmärkningar förklaradt af G. T. St. [Tersteegen], hvars sednare edition af å. 1737. man här fölgt, med originaletjemnfört, försvenskat och formerat hafver. U o 1742. (62), 640 s, 1 pl-bl. 3. [2.] uppl Gbg 1817. (76), 640 s. Ny uppl Kalmar 1872. 376, XXIII s.

Källor och litteratur

Källor o litt: E Linderholm, S R o hans insats i frihetstidens radikala pietism (1911); N Odenvik, S R: en trosfrihetens martyr i Sverige under 1700-talet (1944); H Pleijel, Karolinsk kyrkofromhet, pietism o herrnhutism 1680–1772 (Sv kyrkans hist, 5, 1935); G Westin, S R:s Amerikaår (KÅ 1930).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Sven Rosén, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6890, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ingmar Brohed), hämtad 2019-10-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6890
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Sven Rosén, urn:sbl:6890, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ingmar Brohed), hämtad 2019-10-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se