Erik F Rosenberg

Född:1902-08-17 – Visnums församling, Värmlands län
Död:1971-12-20 – Almby församling, Örebro län

Författare, Ornitolog


Band 30 (1998-2000), sida 466.

Meriter

Rosenberg, Erik Fridolf, f 17 aug 1902 i Visnum, Värml, d 20 dec 1971 i Örebro, Almby. Föräldrar: fanjunkaren Fridolf Johansson R o Gerda Alfrida Austrin. Elev vid H a l i Örebro o Lunds privata elementarlärov, medarb i Nerikes Alleh 2530, led av styr för Sv naturskyddsfören 44, av styr för Sveriges ornitologiska fören 45, naturvårdskonsulent i Örebro län från 1 juli 48. Ornitolog, förf.  Ogift.

Biografi

Erik R föddes i Visnum och hans barndomsintryck av naturen i detta ganska flacka och odramatiska gränsområde mellan Värmland och Västergötland vid östra vänerstranden skulle bli livsavgörande. I uppväxtåren deltog han i jakter tillsammans med sockenborna, något som han senare skulle komma att känna vissa samvetskval för. R anförtrodde en av sina äldsta vänner att han förmodligen inte skulle komma till himmelen eftersom han "skötit så många änder". Som förmildrande omständighet tillade han att han alltid var noga med att arrangera bytet estetiskt på aktertoften när han återvände från jakten.

R lämnade Värmland i samband med att fadern fick förflyttning till Örebro och där skulle det ornitologiska intresset snabbt komma att dominera. Han hade turen att få en inspirerande biologilärare, Sven G:son Blomqvist, som uppmuntrade den försynte elevens fågelintresse under gemensamma exkursioner i de då tämligen okända våtmarkerna kring Örebro. Det uppstod en förtrolig vänskap mellan lärare och elev och de beslöt snart att tillsammans samla sina iakttagelser i en uppsats för tidskriften Fauna och flora. Artikeln publicerades 1921 och blev uppmärksammad genom sitt spänstiga språk och sin fältbiologiska inställning, ett på den tiden ovanligt grepp i naturforskar-sammanhang.

R blev respekterad som naturalist redan i skolåldern och citerades, vid 24 års ålder, i 1926 års upplaga av Alfred Brehms klassiska Djurens liv. Åren som journalist vid Nerikes Allehanda blev hans livs enda fasta arbete i vanlig mening. Han var oberoende ungkarl och hade små krav på livet – så länge han fick ägna sig på heltid åt ett fritt fågelskådande. Livets nödtorft klarade han genom freelance-skriverier i tidningar och fackpress.

Debutboken om träskfåglarnas liv, Oset och Kvismaren (1934), placerade R på den naturskildrande parnassen och han kom att betyda mycket för naturintressets starka uppsving på 1930-talet. Han befäste sin ställning som naturskildrare med boken Uvberget och tjäderskogen (1937), som skildrade Kilsbergens skogar och blev ett slags komplement till våtmarksskildringarna från Hjälmarstränderna. Dessa båda böcker blev R:s enda litterära naturskildringar. I fortsättningen ägnade han sin penna huvudsakligen åt fackornitologi.

Som en höjdpunkt i R:s författarskap framstår handboken Fåglar i Sverige (1953). Med sina pregnanta artbeskrivningar i förening med träffande metaforer och ordmålningar blev den genast en stor framgång – en sjunde upplaga utgavs 1995. Till R:s mer betydande insatser får också räknas uppdraget som en av fyra huvudförfattare till fyrbandsverket Våra fåglar i Norden (194247) där R svarade för ett stort antal artiklar.

Det är ingen överdrift att säga att R:s verksamhet som popularisator och skribent fick avgörande betydelse för framväxten av fågelskådandet som en folkrörelse i Sverige. Kanske var det han som gav upphov till begreppet "fågelskådare". Som sådan blev han en legend framförallt i Närke, men genom sina böcker och populära radioprogram, bl a med naturkännarna Tore Hansson och Nils Dahlbeck, blev han känd även på riksplanet. Som radioröst debuterade R redan på 1920-talet och hans återkommande rapporter från markerna under fyra decennier samlade växande lyssnarskaror.

Tack vare sin auktoritet blev det i hög grad R som fick ge uttryck åt oron i den s k kvicksilverdebatten på 1960-talet. För honom kändes det som en personlig tragedi att se hur vissa fågelarter hotades till sin existens, direkt eller sekundärt, av det betade utsädet. "Vart tog tornfalken vägen?" frågade han i en uppmärksammad radiosändning 1963. R kunde berätta att av de 20-tal tornfalkspar som var bosatta kring Kvismaren 1957 fanns fem år senare inte ett enda kvar. Hans dämpade men osentimentala sätt att formulera sitt inlägg gjorde stark effekt. Den upprörda debatt som följde ledde i det långa loppet till en vändning när det gällde bruket av miljögifter och fick betydelse för att ett förbud mot kvicksilverbetat utsäde infördes 1966.

Det var som mogen man R kom att göra sina stora insatser som naturvårdare och miljökämpe, men redan som sjuttonåring skrev han en artikel i Nerikes Allehanda där han skildrade fågellivet i Hemfjärden intill Örebro och krävde att hela området borde fridlysas, vilket också snart skedde. Trots sin blygsamma framtoning hade R en auktoritet som beslutsfattarna respekterade. Långt senare fick han befattningen som naturvårdskonsulent och Sv naturskyddsföreningens ombud i Örebro län. En av de många åtgärder han genomdrev var att omvandla de föråldrade anslagen till skottpengar på "skadedjur" till ett årligt betydande naturvårdsanslag. Genom R:s insatser fick Örebro län snart rykte om sig att vara landets utan jämförelse mest naturvänliga. Man verkade där för R:s önskan att naturskydd skulle vara till för människans bästa och för den enskildes rätt att få uppleva en vild blomma och en sträckande tranflock.

R var en äkta empiriker i linneansk anda; han ville helst vara självsynt övertygad innan han trodde. Till det fordrades en iakttagelseförmåga och, inte minst, ett tålamod utan gräns. R hade dessa egenskaper i rikt mått. Sitter man tillräckligt länge och stilla i skogen så upplever man nästan alltid något av intresse  och händer inget så är ändå själva stillheten berikande, sade han. Med denna filosofiska inställning gjorde han många värdefulla rön och upptäckter, och man lyssnade när han berättade på sitt eftertänksamma östvärmländska idiom. Att vandra med R i hans favoritmarker var alltid en upplevelse. Hans skarpa blick och lyhördhet kunde vaska fram guld ur det skenbart triviala. För R var naturen outtömlig och alla fåglar lika intressanta. Han gjorde fågelskådandet till en konst.  R erhöll på sin 50-årsdag en festskrift.

Författare

Gunnar Brusewitz



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

R:s arkiv (15 vol) hos Folkrörelsernas arkiv i Örebro län, Örebro. Ett tiotal ms till radioprogram 193644 i Sveriges radios dokumentarkiv, Sthlm. – Brev från R i UUB (ull C Fries).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om fågellivet vid Närikes slättsjöar (Fauna och flora, årg 16,1921, Uppss 121,4972; tills med S G:son Blomqvist). - Från Kvismarens strand (Bläckstänk, Nerikes-Västmanlands journalisternas midsommartidning 1921, Örebro, 4:o, s 19 f; omtr: Festskrift tillägnad E R [Sthlm] 1952, s 4245). – Ornithologiska iakttagelser i Örebrotrakten försommaren 1924 (Fauna o flora, 19,1924, s 183 f). -Fågelliv i Kvismaren (Sveriges natur, Sv naturskyddsföreningens årsskr, årg 16, 1925, Sthlm, s 6776). – Viggen och brunanden. Ett par "framtidsfåglar" i våra vatten (Svenska jägareförbundets medlemsblad, årg 4,1928, Östersund, s 2326; undert Botaurus; ur Nerikes Allehanda).  Från Öresund till Hanöbukten. Några anteckningar från en ornitologisk resa (Svenska jägareförbundets tidskrift, årg 67, 1929, Sthlm, s 89108). – Om våra flyttfåglar (Murgrönan. Den na-turvetensk föreningen "Hederas" vid Karolinska h. a. läroverket tidskr, 1929, Örebro, s 1321).  En höstdag vid Kvismaren (ibid, 1933, s 4454).  Ett bidrag till enkelbeckasinens fortplantningsbiologi (Fauna o flora, 28, 1933, s 255262).  Oset och Kvismaren. Strövtåg o studier i mellansv fågelmarker. Sthlm 1934. 230 s, 8 pl-bl. 2. uppl s å. 3. uppl [Sthlm, tr] Halmstad 1962. 200 s, 4 pl. 4. uppl Sthlm 1977. 200 s. Härur: Blå kärrhöken (Levande svensk litteratur ... i urval av S Selander .... vol 16, Sthlm 1937, s 123139).  Vi och rovfåglarna (L Faxén m fl, Vi och vår natur, Sthlm 1935, 4:o, s 127148; radioföredr s å).  Hur vi funno fjällens sällsyntaste fågel (Svjägareförbundets tidskr, 74,1936, s 6576). – Uvberget och tjäderskogen. Året runt i fågelmarkerna. Sthlm 1937. 174 s, 16 pl-bl. 2. uppl s å. 2.-3. [= 3.-4.] uppl 1963. 151 s.  Småsnäppan / Simsnäppan / Kungsfiskaren (Murgrönan, 1938, s 4,5,40 f).  Strövtåg efter lapplandsfåglar (Jultrevnad, utg till förmån för de blinda, årg 6, 1938, Malmö, [omsl,] fol, s 30-35). - Resa genom Fågel-Sverige (Vecko-journalen, årg 30, 1939, Sthlm, 4:o, Lyx-julnr, s 141151).  Viltkännedom: Våra rovfåglar (Svensk jakt, Sv jägareförbundets tidskr, 78, 1940, Upps, 4:o, s 265273, 369377).  Vinterfåglar (ibid, 79, 1941, s 80-85; omtr: I svenska fågelmarker, en antologi ... av E R o N Dahlbeck, Sthlm 1956, s 287295). – Vid svarta storkens bo (Fauna o flora, 36, 1941, s 110).  Våra fåglar i Norden. D 14. Sthlm 1942-47. 4:o. 2004 s, 52, 64, 88, 62 pl. (Tills med C. T. Holmström, P Henrici, R Söderberg.) Norsk utg: Fuglene i Norden [1-3,] Oslo 195253, 4:o, 359, 288, 283 s, 90, 93, 83 pl. - Viltkännedom: Våra svenska ugglor (Svenskjakt, 81,1943, s 173178, 223227). – Andjakt och naturskydd (Sveriges natur, 36, 1945, n:r 1. Ars-bok 1945, s 5158, 1 pl-bl).  Fågelparken vid Oset. (ibid, 37, 1946, s 118132, 1 pl-bl). – I närkiska fågelmarker. Hjälmarstränderna, Tysslingen, Kvismaren, Kilsbergen, Stora Gårdsjömossen o Oset (Natur i Närke under red av E R o K Curry-Lindahl, [Sthlm, tr] Gbg 1947, 4:o, s 233-272; omtr härur i I svenska fågelmarker 1956, s 106111: I Kilsbergen). - Ett barn upptäcker naturen (STFÅ, 1953, Sthlm, s 229251).  Fåglar i Sverige. Fältornitologisk handbok. Sthlm 1953. 376 s, 8 pl-bl. 2.-3. uppl 1955,1960.4., revid uppl 1961. 392 s, 8 pl-bl. 2.-3. tr 1967, 1968. 5., omarb uppl under medv av C-F Lundevall 1972. 409 s, 8 pl-bl. 2.-3. tr 1975,1979. 6. uppl 1988. 409 s, 16 pl-s i färg. 7. uppl [revid o kompletterad] 1995. 450 s, 16 pl-s i färg.  Rovfåglarnas kännetecken i fält (E R o Mauritz Magnusson, Rovfåglar och hålbyggarfåglar, kort handledn utg av Bergslagernas jägargilles naturvårdskommitté, [Lindesberg, tr] Örebro 1954, s 519).  Some aspects of the behaviour and breeding biology of the pallid harrier (Circus macrourus) (Ex-perientia supplementum 3. Acta XI Congressus internationalis ornithologici Basel 29.V.-5.VI. 1954, Basel & Stuttgart 1955, s 599603).  Våra kärrhökar (Vår fågelvärld, årg 17,1958, Sthlm, s 302 f, 3 pl-bl).  Minnen från Kilsbergen (STFÅ, 1959, s 235244).  Vinter, skidor, spår och fåglar (Skid- och friluftsfrämjandet, Årsbok 1960, Malmö & Sthlm, s 2532; kåseri). – "Det måste finnas ett alternativ ---" (Sveriges natur, 52, 1961, s 4852).  Våra ugglor. 2. En bildserie (Vår fågelvärld, 21, 1962, pl-s 1-128). - Vart tog tornfalken vägen? (Sveriges natur, 54, 1963, s 75 f).  Kring Vittangijärvi (Natur i Lappland, under red av K Curry-Lindahl, Sthlm 1963, s 850867).  Lockrop och vingsus. Red av A Thybell. Örebro 1976. 4:o. 216 s. – Fjället och myren. Strövtåg o studier i nordsv fågel-marker, en antologi sammanst av Ornitologiska klubben i Örebro. Sthlm 1987.177 s, 8 pl-s i färg.  Bidrag i: Nerikes Allehanda, Örebro, bl a 30/6 1920, 28/2 1956, 26/1 1957, 3/5 1958, 20/1 1960, 19/6 1964, 6/3 1969, Hudiksvallspostens julläsning 19/12 1936, Norrbottens Kuriren, Luleå, 5/3 1941, Barometern, Kalmar, (m fl tidn) 3/6 1955, Östergödands Dagblad, Norrköping, 5/1 1956, Smålands Allehanda, Jönköping, 30/5 o 21/7 1956, Expressen 14/2 o 17/7 1965.


Redigerat: Natur i Närke. [Sthlm, tr] Gbg 1947.4:o. 286 s, 1 kartbl. (Tills med K Curry-Lindahl.) – I svenska fågelmarker. En antologi sammanställd. Sthlm 1960. 295 s, 20 pl-bl. (Tills med N Dahlbeck.) – F A Raedelberger [huvudred] o 60 naturfotografer: Förtrollande natur. Flora o fauna i 300 bilder. Örebro (tr i Schweiz) 1961. 4:o. 212 s. (Tills med N Dahlbeck.) – Dens, VI. Groschoff o 100 naturfotogr: Europas djurvärld. Upplevd natur i 280 bilder. Örebro ... 4:o. 232 s. (Tills med N Dahlbeck, S Durango, G-F Lundevall, C-C Coulianos.)

Källor och litteratur

Källor o litt: G Brusewitz, E R (Sveriges natur, 1972, nr 1); N Dahlbeck, E R död (DN 21 dec 1971); dens, E R (Sveriges natur 1972, nr 1); G Eriksson, Lövsångaren i utopia: om samhällsvisionen i E R:s fågelböcker o dess motsägelser (I framtidens tjänst; ur folkhemmets idéhist, 1986); dens, Platon & smitaren: vägar till idéhist (1989); O Karlsson, E R död (SvD 22 dec 1971); G Otterlind, Till minne: E R (Vår fågelvärld 1972, nr 1); SMoK.  TV-program om R av B Engström o G Brusewitz, nov 1973.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Erik F Rosenberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6899, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Brusewitz), hämtad 2017-11-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6899
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Erik F Rosenberg, urn:sbl:6899, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Brusewitz), hämtad 2017-11-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se