Holger F Rosenquist

Född:1907-03-09 – Överluleå församling, Norrbottens län
Död:1992-01-30 – Hedvig Eleonora församling, Stockholms län

Dansmästare, Koreograf


Band 30 (1998-2000), sida 552.

Meriter

Rosenquist, Holger Ferdinand, f 9 mars 1907 i Överluleå, Nb, d 30 jan 1992 i Sthlm, Hedv EL Moder: snickarehustrun Selma Charlotta R. Teater-, dans- o balettstudier i Paris, Berlin, New York, Oxford o Durham, dansex från The imperial society of teachers of dancing, London, danspedagog i Sthlm 26, innehavare av eget dansinst där omkr 30–omkr 78, grundare o ordf i Fören för dansens främjande i Sverige (Dansfrämjandet) 38, v ordf i styr där 44, v ordf i Union internat des chorégraphes, Paris.

G 16 april 1932 (–38) i Sthlm, Osc, m Hulda Cecilia Edlund, f 22 nov 1879 i Knista, Ör, d 12 juni 1968 i Täby, Sth (kbf i Sthlm, Engelbr), dtr till handlanden Karl Johan E o Augusta Lekman samt tidigare g Söderlund.

Biografi

Holger R vistades på barnhem och hos olika fosterföräldrar fram till tio års ålder, då han varaktigt omhändertogs av Alfhild Pettersson. Hon var pianolärarinna och ackompanjerade också stumfilmer. Vid 17 års ålder sökte sig R till Sthlm, där han tog teaterlektioner för bl a Gösta Ekman (bd 13) och regissören Rune Carlsten samt lektioner i dans för Lisa Bryde (bd 6, s 582), dansös i operabaletten. I teaterskolan stannade R fyra månader, men eftersom han var utpräglat dans- och musikintresserad, beslöt han på fostermoderns förslag att ägna sig åt dans.

R tog balettlektioner för Karin Fischer-Hugne och öppnade 1926 tillsammans med henne en dansskola i Sthlm, där han undervisade i sällskapsdans. Han hade under ett besök i Berlin lärt sig de nya modedanserna, särskilt charleston. Han fick även strödda engagemang som dansör, bl a i Ernst Rolfs (se ovan) revyer.

För att bättra på sitt yrkeskunnande reste R 1928 åter till Berlin och tog lektioner för den ryske mästaren Victor Gsovsky men hade inte ytterligare medel att fortsätta sin utbildning. Han fick ge upp drömmen om en scenisk karriär, sånär som på enstaka framträdanden i shownummer av sällskapsdans, men fortsatte då och då att ta lektioner, t ex hos pedagogen Gertrude Engelhardt på Mary Wigmans skola i Dresden.

R insåg att hans framtid låg i sällskapsdans, där hans musikalitet och naturgivna talang kom till sin rätt. Han var snabb att lära sig de ständigt växlande nya modedanserna och var ofta först i Sverige med att kunna erbjuda dem till sina elever. Omkring 1930 skildes hans vägar från fru Fischer-Hugnes. R skapade sin egen skola, som snart blev Sthlms mest eftersökta. Till framgången bidrog att R:s undervisning inte bara syftade till förmåga och säkerhet i dans. Han gav också eleverna självkänsla genom att inpränta goda manér och fint uppträdande i en lite gammaldags stil. Hans unga elever, mestadels från borgerlig miljö, trivdes med det. Varje år bjöd R alla sina elever på stor bal i Grand Hôtels spegelsal. Det var en elegant och mycket sober fest, och glädjen stod högt i tak  utan alkohol, rökning eller annan stimulans än dansens perfekta turer. Under en mer än 40-årig existens hade R:s skola ca 16 000 elever.

Förutom sin viktiga, uppfostrande verksamhet gjorde R en humanitär insats. I det nazistiska Tyskland fanns åtskilliga moderna dansare och pedagoger av judisk härkomst, som var tvungna att finna något land där de unnades att leva. Sverige låg nära till hands. Detta vållade oro bland etablerade sv pedagoger. Deras levebröd var knappt och de fruktade att mista sina elever om skickligare yrkeskolleger inflyttade från Tyskland. Ronny Johansson, Sveriges första stora moderna danskonstnär, tog 1937 initiativ till att bilda Danspedagogförbundet, bl a för att ge immigrationsmyndigheterna en remissinstans när det gällde inrese- och arbetstillstånd. Avsikten var inte bara tydlig  den uttalades.

R blev häftigt upprörd över denna inställning. Han önskade tvärtom att Sverige skulle rädda alla danspedagoger som hotades av de nazistiska rasförföljelserna. Som motvikt till Danspedagogförbundet grundade han året därpå Föreningen för dansens främjande i Sverige, kort kallad Dansfrämjandet, som agerade i invandrarfrågor. Bland de tyska kolleger R bidrog dll att rädda var Gertrude Engelhardt.

Under R:s ordförandeskap anordnade Dansfrämjandet även föredrag och 1940 en föreställning på Konserthuset i Sthlm till välgörande ändamål. 1942 utropades en Dansens vecka, med en dag vardera ägnad skilda kategorier som sällskapsdans, fridans och klassisk balett. Även sedan R frånträtt ledningen för Dansfrämjandet fortsatte han att ge förslag, bl a om att inrätta en balettakademi som komplement till Operans elevskola, vilken då var ensam i Sverige om att utbilda yrkesdansare. – R erhöll 1980 Carina Ari-medaljen "för den svenska danskonstens hedrande". Vid sitt frånfälle efterlämnade han en betydande förmögenhet som tillföll Drottningholmsteaterns vänner med syftet att årligen ge stipendier till unga sångare, dansare och musiker.

Författare

Bengt Häger



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: En lektion i quick-step (foxtrot). Engelsk stil. Sthlm 1937. 11 s. – En lektion i slow-fox. (Engelsk stil.) Sthlm 1937.12 s. – En lektion i tango ... Sthlm 1937. 11 s. – En lektion i vals ... Sthlm 1937. 11 s.  Dansstegen. Lärobok i dans. Sthlm 1961. Sida A-P, 143 s. [Ny uppl] 1963, med Supplement: Twist [1963], (4) s. 3. uppl 1966. 2. tr 1973. [Nyutg] 1979. 2„ utök uppl 1983. 186 s.  Bidr i SvD 5/7 1953. 

Källor och litteratur

Källor o litt: B Häger, Han lärde stockholmarna dans, vett o etikett (DN 8 mars 1992); L K Väsårhelyi, Tanz unterm Hakenkreuz (1996).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Holger F Rosenquist, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6938, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Häger), hämtad 2019-10-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6938
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Holger F Rosenquist, urn:sbl:6938, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Häger), hämtad 2019-10-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se