Meriter

Rossby, Carl-Gustaf Arvid, f 28 dec 1898 i Sthlm, Ad Fredr, d 19 aug 1957 där, Gust Vasa. Föräldrar: ingenjören Arvid R o Ingeborg Alma Charlotta Marelius. Studentex vid Nya elementarskolan i Sthlm 10 maj 17, inskr vid StH 27 aug 17, FK 21 sept 18 där, assistent vid Geofysisk institut, Bergen, Norge, 20 juni 19–20 dec 20, vid Geophysikalisches Institut, univ i Leipzig, Tyskland, 21, e meteorolog vid Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt (SMHA) 17 okt 21–30 juni 23 o 15 sept 24–20 jan 26, FL i matematisk fysik vid StH 7 nov 25, gästforskare vid US Weather Bureau (USWB), Washington DC, 26–27, research associate i meteorologi för Daniel Guggenheim Fund for the promotion of aeronautics 27–28, associate professor i meteorologi vid Massachusetts Institute of Technology (MIT), Cambridge, USA, 28, ord prof o chef för meteorologiska avd där 32–41, research associate i teoretisk oceanografi vid Woods Hole oceanographic institution 31–47, amerikansk medborgare 9 jan 39, assistant chief for research vid USWB 39–41, prof i meteorologi o chef för meteorologiska avd vid University of Chicago 41–51, grundade Journal of meteorology 44, ordf i American meteorological society 44–45, prof i meteorologi o förest för Inst för meteorologi vid StH från 1 juli 47, e föredragande vid Sveriges meteorologiska o hydrologiska inst (SMHI) 1 okt 47–30 juni 55, led av styr för Sv geofysiska fören 48, grundare o red av tidskr Tellus nov 48, led av Meteorologiska o hydrologiska rådet från 54, förest för Internat meteorologiska inst i Sthlm (IMI) från 1 juli 55. – LYA 47, fil hedersdr vid StH 30 maj 50, LVS 51, LIVA 54, led av flera uti akad:er o lärda sällsk.

G 2 sept 1929 i Scituate, Mass, USA, m Harriet Marshall Alexander, f 28 juli 1908 där, d i juni 1995 i Kaneohe, Oahu, Hawaii, USA, dtr till MD Thomas Branch A o Marion Collier Welch samt senare omg Woodcock.

Biografi

Carl-Gustaf R:s betydelse för sv meteorologi ligger under hans sista tio levnadsår då han, efter en 20-årig karriär i USA, återvände till Sverige för att med framsynta och banbrytande projekt ingjuta nytt liv i sv atmosfärforskning.

R gick ut gymnasiet på latinlinjen och han avlade en FK-examen på rekordtid. Den avgörande impuls som bragte honom in i meteorologin kom när den norske meteorologiprofessorn Vilhelm Bjerknes (bd 4) våren 1919 besökte Sthlm. Denne hade i Bergen satt upp en experimentell vädertjänst som arbetade efter nya vetenskapliga teorier och metoder. Vädersystemens utveckling sågs, med en begreppsapparat som lånats från första världskrigets militärkommunikéer, som en kamp längs "fronter" mellan kalla och varma luftmassor. Bjerknes' verksamhet, som senare blev berömd som den "norska skolan", hade emellertid svårt att vinna norska anhängare. Det var för att rekrytera sv medhjälpare som Bjerknes kom till Sthlm, där han under unionstiden varit professor och hade många kontakter. Tillsammans med flera andra studentkamrater lät sig R enrolleras, mer lockad av äventyret än av något djupare meteorologiskt intresse. Han drogs dock snabbt in i arbetet och fann sig snart engagerad i de meteorologiska problemen. Efter halvtannat år i Bergen sändes han av Bjerknes till Berlin och Leipzig för att under ett halvår följa utforskningen av de övre luftlagrens temperatur och vindar.

Efter sin återkomst till Sthlm fortsatte R sina högskolestudier samtidigt som han arbetade på SMHA, dels med undersökningar av de högre luftlagren, dels som jourhavande meteorolog på prognosavdelningen. R:s äventyrslystnad fick honom att 1923 delta i forskningsfartyget Conrad Holmboes riskfyllda expedition till Öst-Grönland. För att visa hur Bergenskolans principer kunde förbättra prognoserna till havs arbetade R somrarna 1924–25 som meteorolog på skolskeppet af Chapman. För en kreativ och dynamisk person som R var dock framtidsutsikterna vid SMHA bleka, och Sverige erbjöd vid den tiden inga möjligheter till modern meteorologisk forskning. På förslag av Svante Arrhenius (bd 2) erhöll R ett stipendium från Sverige-Amerika stiftelsen för att bedriva studier i USA i ett halvår; han kom att stanna där i 20 år.

Innan R lämnat Sverige våren 1926 lär SMHA:s överdirektör Axel Wallén, med anspelning på R:s äventyrliga och ibland självsvåldiga läggning, varnat att han borta i Amerika skulle antingen gå en stor framtid till mötes – eller hamna i fängelse. Den första tiden i USA var också, som R ofta senare framhöll, en verklig kamptid. Till en början såg det lovande ut när den amerikanska vädertjänsten, USWB, engagerade honom för att lära meteorologerna att göra väderprognoser efter de riktlinjer som utvecklats i Bergen. Men R:s otålighet och radikala reformiver ledde efter något år till motsättningar mellan honom och USWB i frågan om prognosservice för det gryende civilflyget. R hävdade att vädertjänsten borde börja utfärda användbara prognoser av molnbas, sikt och molntyp, något som USWB:s meteorologer och ledning ansåg omöjligt. R gick emellertid från ord till handling genom att först hjälpa atlantflygaren Richard Byrd med en icke-auktoriserad flygväderprognos och sedan Charles Lindbergh (bd 26, s 282) med en prognos inför en flygning till Mexico. Då tröt tålamodet inom USWB och R avskedades. I ett telegram tillhöils alla regionkontor i USA att icke vidare ha något med R att skaffa.

Sedan R förklarats persona non grata av det meteorologiska etablissemanget borde rimligtvis hans karriär i USA varit avslutad. Under tiden hade dock mäktiga kretsar inom flygindustrin fått ögonen på honom. R fann sig snart engagerad av Daniel Guggenheim Fund for the promotion of aeronautics för att upprätta en experimentell flygvädertjänst i Kalifornien. Där kom hans erfarenheter från tiden i Bergen väl till pass, och företaget blev mönsterbildande för den fortsatta uppbyggnaden av en landsomfattande vädertjänst för civilt och militärt flyg. Inom kort blev R anställd på MIT för att bygga upp USA:s första akademiska institut med meteorologisk forskning och utbildning av meteorologer som huvuduppgift.

Som ordinarie professor vid MIT med en växande institution med breddade forskningsuppgifter kom R att under 1930-talet ägna sig åt grundläggande frågor om luftens termodynamik, turbulensen i atmosfären och världshaven samt relationen mellan vinden och den horisontella lufttrycksfördelningen. Han vidgade luftmassebegreppet genom att införa objektiva kriterier för att kunna spåra luftmassornas ursprung och rörelser. Detta ledde i sin tur till studier av globala rörelser i atmosfären och världshaven, vilket förde R in på oceanografiska frågor. 1937 var han med om att grunda Journal of marine research. Han lär då, lockad av sv anbud, ha övervägt att med sin amerikanska familj återvända till hemlandet för att arbeta under oceanografen Walfrid Ekman (bd 13, s 60) i Lund. Nya utmaningar förde honom dock tillbaka till meteorologiska frågor. I mitten av 1930-talet hade Mellanvästern drabbats av förödande perioder av långvarig torka och stoftstormar. Jordbruksministern Henry Wallace gav R:s grupp i uppdrag att finna metoder för långtidsprognoser. Genom kartläggning av det storskaliga vädret över norra halvklotet och teoretiska överväganden av jordrotationens inverkan påvisade gruppen 1939 existensen av geografiskt vidsträckta låg- och högtrycksområden vilka följde andra matematiska ekvationer än de relativt mindre hög- och lågtrycksområden som vi förknippar med de dagliga vädersvängningarna. Gruppen var i stånd att i en enkel ekvation, c = U - β (L/2π)² , beskriva hur lufttrycksområden (av storleksordningen L km) förflyttar sig med en fashastighet c (som kunde vara såväl mot öster som väster), som beror av den förhärskande västvinden U och effekterna av jordrotationen representerad av den s k rossby-parametern 6. Denna Rossbys vågformel var banbrytande eftersom den gällde hemisfäriskt och angav att vädersystem på en plats delvis beror av vädersystem långt borta.

Trots att R blivit amerikansk medborgare blev han inte utsedd till chef för USWB, en post han sökte 1938. Istället accepterade han en ställning som ställföreträdande chef med ansvar för forskning och utveckling. R som alltid ville vara sin egen herre var dock snart engagerad i arbetet med att bygga upp en ny meteorologisk avdelning vid universitetet i Chicago. Vid det amerikanska inträdet i andra världskriget fick de universitet som upprättat meteorologiska institutioner huvudansvaret för att utbilda de tusentals prognosmeteorologer som krigsansträngningarna krävde. Detta medförde en stor administrativ och pedagogisk belastning – enbart i Chicago utbildades 800 meteorologer – men innebar också en stimulans och möjlighet att finna goda elever och medarbetare. R bistod presidenten och den högsta krigsledningen med meteorologisk rådgivning och reste 1943–44 runt till krigsskådeplatserna; bl a gjorde han i slutet av kriget ett besök i Sovjetunionen.

Parallellt med denna praktiska verksamhet fann R anmärkningsvärt nog tid att ägna sig åt teoretiska problem, bl a att som en vidareutveckling av vågformeln härleda en ekvation som mera exakt beskrev växelverkan mellan storskaliga atmosfäriska system. I slutet av kriget genomdrev R, som ordförande i American meteorological society, goda villkor för etablering av privata vädertjänster i USA, främst för att hjälpa tusentals värnpliktiga meteorologer att finna en försörjning inför en fruktad efterkrigsdepression. Han grundade vid den här tiden Journal of meteorology, som ännu (1999) under namn Journal of atmospheric sciences är bland de ledande meteorologiska facktidskrifterna.

Det väckte förvåning i den meteorologiska världen när R i början av 1946 meddelade sin avsikt att återvända till Sverige. Enligt hans vänner och medarbetare kan flera motiv ha samverkat till beslutet: hemlängtan, problem med universitetsförvaltningen i Chicago, förmånliga villkor i Sverige samt en ovilja mot det hårda sociala klimatet i USA. Utslagsgivande kan dock ha varit R:s idealistiska strävan att, likt Bjerknes efter första världskriget, överbrygga fientligheterna från kriget genom att föra samman meteorologer från de besegrade och segrande nationerna. R tog efter fredsslutet kontakt med sina kolleger i de besegrade länderna, vilka han sökte hjälpa på olika sätt. Under det kalla kriget sökte han också hålla kontakt med kolleger i de kommunistiska staterna, och det är symptomatiskt att en av hans vetenskapliga uppsatser publicerades i folkrepubliken Kina 1950, strax före Koreakrigets utbrott.

R:s flyttning till Sverige försenades av olika skäl, bl a därför att han vintern 1946–47 gjorde sin institution till centrum för ett projekt med syfte att i ljuset av de nya observationerna från den fria atmosfären skapa en bild av den atmosfäriska cirkulationen över större delen av norra halvklotet, framför allt växelverkan mellan tropikerna och mellanbredderna, jetströmmarna och utvecklingen av stormcykloner (Chicagoskolan). Först hösten 1947 anlände R till Sverige. Väl etablerad byggde han upp en meteorologisk institution vid StH, till en början lokaliserad till SMHI. Kontakten med USA upprätthöll R genom flera besök vid Woods Hole oceanographic institution vid atlantkusten. Hans närvaro innebar att gräddan av världens meteorologer besökte Sverige för längre eller kortare perioder. Detta hade en mycket stimulerande inverkan på i synnerhet en ung generation av atmosfärforskare och praktiska meteorologer. Den främsta manifestationen av denna smältdegel av kunskaper och idéer var utvecklandet av ett datorbaserat system för tredygnsprognoser, det första av sitt slag i världen.

Amerikanska meteorologer och matematiker hade 1950, inspirerade och vägledda av R, visat att det var möjligt att med "matematikmaskiner" och utifrån den matematiska teori som låg till grund för R:s vågformel göra beräkningar av den för- väntade atmosfäriska strömningen 24 timmar framåt i tiden. Resultaten visade stor överensstämmelse med verkligheten och R:s teori, som till en början mötts med viss skepsis, blev nu allmänt erkänd. Hans vågekvation har sedan dess inom meteorologin haft samma symboliska nimbus som Einsteins ekvation E = mc2 inom fysiken, eftersom den kort och elegant sammanfattar många nyckelbegrepp.

Uppmuntrad av det goda resultaten började man i USA planera för ett matematiskt mer avancerat system. R, som ansåg att de praktiska problemen underskattades där, valde att initiera ett sv projekt, fortfarande baserat på hans ekvation men med arbetet koncentrerat på att få det att fungera operativt. Projektet gynnades av att Sverige under en kort period i början av 1950-talet hade konstruerat en av världens mest kraftfulla datorer (BESK) och att militära och civila bidragsgivare tillsköt riskvilligt kapital. Av stor betydelse var också den experthjälp utländska gästforskare vid R:s institution kunde bidraga med. I mars 1954 gjordes historiens första matematiskt uträknade 24-timmars prognos av atmosfärens strömning som var klar innan giltighetstiden löpt ut. Sedan ett fullt utvecklat realtidssystem för prognoser 72 timmar framåt testats med stor framgång under en militärmanöver under hösten, kunde rutinmässiga prognoser framtagas i dec s å, då också med stöd av SMHI. Samtidigt hade de ambitiösa amerikanska försöken hamnat i så stora svårigheter att man så småningom tvingades falla tillbaka på det mindre komplicerade system som R från början förordat. De framgångar R och hans grupp rönte ingöt självförtroende hos sv meteorologer och förde Sverige under några decennier till en ledande ställning inom den datorbaserade väder-prognosverksamheten.

Parallellt med arbetet på datorbaserade prognossystem hade R intresserat sig för molnens fysik och möjligheterna att framkalla konstgjord nederbörd. Han började också knyta samman sina tidigare undersökningar om luftmassors rörelser och ursprung med transporten av luftföroreningar och ställde frågor om försurningen av naturen och människans påverkan på sin miljö, bl a de möjliga effekterna av en förhöjd koldioxidhalt i atmosfären. Detta arbete krävde att meteorologin bragtes i närmare kontakt med andra geovetenskaper, i synnerhet oceanografin. Med detta angreppssätt bidrog R till att ge en ny inriktning för vetenskaplig, teknisk och ekonomisk politik, vilket gjorde honom till en ledande opinionsbildare, också internationellt. I en lista över världens 100 mest betydande personer som den amerikanska tidskriften Look upprättade hösten 1955 återfanns R bland statsmän som Winston Churchill, Mao Tse-tung och Dag Hammarskjöld. En ytterligare bekräftelse på hans inflytande kom 1956 då han intervjuades av tidskriften Time och t o m prydde dess omslag. – Sommaren 1957 var R mitt uppe i planer på att ännu en gång lämna Sverige för att upprätta ett meteorologiskt centrum i Beirut för studier av ökenklimat. Under dessa förberedelser och omgiven av sina unga medarbetare avled han hastigt i en hjärtattack på sin institution.

R var som person, vetenskapsman och ledare en motsättningarnas man. Å ena sidan var han en sällskapsmänniska vars smittande charm ingen kunde motstå. Med kolleger ville han gärna munhuggas om matematik eller vetenskapliga frågor. Med sin humanistiska bakgrund hade han stora kunskaper i både moderna och klassiska språk, och han kunde lätt engageras i diskussioner om musik, litteratur och konst. Bakom den lättillgängliga ytan bevarade han dock en reserverad attityd kring de delar av sin personlighet som han ville hålla för sig själv. R:s närmaste vänner visste att han ofta kunde vara modfälld och osäker på sig själv.

R:s styrka som vetenskapsman var att han på ett konstruktivt sätt kunde förenkla teoretiska problem och få praktiska resultat ur teoretiska landvinningar. Han hade ett heuristiskt angreppssätt; brutala förenklingar, som fick rättfärdigas i efterhand, banade väg till problemens kärna. Ett mått på hans inflytande är begrepp som rossbyvåg, rossbyradius, rossbynum-mer och rossbyregim för företeelser i atmosfären och i världshaven. Den mest betydelsefulla meteorologiska utmärkelsen i USA, utdelad av American Meteorological Society, benämns sedan 1960-talet The Rossby prize. R:s teoretiska diskussioner var grundade på en djup insikt i problemens fysik och en kunskap och känsla för hur den "verkliga" atmosfären och oceanerna betedde sig. Han reagerade därför under senare år på tendenserna mot en ökad grad av matematisk formalism och "bokhålleri" inom meteorologin.

Som arbetsledare kunde R skapa och underhålla en samarbetsanda som var avgörande för framgång i vad han än företog sig. Han lade ner ett stort intresse på sina studenter och sade ofta att man måste behandla var och en av dem som ett speciellt projekt med uppgift att utvecklas efter dennes särskilda anlag. Hans lektioner var noga förberedda och levererades med en entusiasm som inte var ytlig utan grundade sig på att han gav åhörarna en inblick i bataljerna på det intellektuella fältet. De fick en känsla av delaktighet, som om de tillsammans med R just då upptäckte fördolda sammanhang. Den tolerans R visade studenter och yngre medarbetare utsträcktes dock inte alltid till att omfatta mer jämnåriga kolleger, som han kanske ansåg "borde veta bättre".

R ansåg också att man kom längre med inspirerande informella diskussioner än med formella sammanträden. Han föredrog att ta kontakt med individer snarare än med de organisationer de representerade och sökte ofta få inflytande genom att vinna den ledande personligheten på en institution. Denna informella arbetsstil och hans ointresse för budgetar och byråkratiska procedurer gjorde att R trots sin vinnande personlighet inte kunde undvika att råka i konflikter med sina administratörer. Hans bristande ekonomiska ansvarskänsla ledde också till personliga penningproblem. Till detta kom en rastlöshet som utmärkte hela hans liv och gärning. Själv hävdade han att han skulle tyna bort om han inte stimulerades av nya problem, nya åsikter och nya omgivningar. Kolleger hävdade att R kanske hade kunnat nå längre om han i högre grad hade koncentrerat sina krafter och resurser och inte splittrat sig i en mängd olikartade meteorologiska och oceanografiska spörsmål.

R skänkte meteorologin och oceanografin en mängd idéer men överlät åt andra att vidareutveckla dem. Några idéer brast som såpbubblor, men tillräckligt många visade sig föra till nya upptäckter. "Det har säkert inom meteorologin funnits lärdare teoretiker, mer framstående organisatörer och idérika personer med samma arbetsförmåga. Men i R förenade sig dessa gåvor i en person. Han var den sanne pionjären, som bröt ny mark och byggde hus, men när som byggnaden började kännas trång, uppsökte jungfrulig mark." (Bergeron 1958.)

Författare

Anders Persson

Arkivuppgifter

Reserapport av R i Sverige-Amerika stiftelsens arkiv, RA; kort självbiogr i univ:bibl i Chicago. – Brev från R i bl a univ:bibl i Chicago, MIT:s bibi (bl a många till J Charney), o många till prof G W Platzman, Chicago.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Den nordiska aerologiens arbetsuppgifter. En återblick och ett program (Ymer, årg 43, 1923, Sthlm 19[23–]24, s 364–376). – Thermisches Gleichgewicht in der Atmosphäre. [Rubr.] [Sthlm, tr] Upps 1924. 8 s. ([VA,] Arkiv för matemadk, astronomi och fysik, bd 18, n:o 20.) – Meteorologiska resultat av en sommarseglats runt de brittiska öarna. Sthlm 1925. 4:o. 16 s. (Meddelanden från Statens meteorologisk--hydrografiska anstalt, bd 3, n:o 1.) – Not beträffande teorin för Flettner-rotorn (Teknisk ddskrift, årg 55, 1925, Sthlm, 4:o, Allm avd, s 15 f; även sep, 8:o, 6 s). – Changes of state in atmospheric columns. U o 1927. 4:o. 15 s. [Övers ur Beiträge zur Physik der freien Atmosphäre, Bd 13, s å.] – Meteorology [bearbetn av Economical imporlance of an adequate meteorologi-cal service for commercial airways, ett arb för en kurs aug 1928 vid University of South California] (J Wool-ley & E Hill, Airplane transportadon, Hollywood, Ca-lif., [1929,] s 268-285). – Organization of weather service for safe flying on an airway (Transactions of the National safety council, vol 1. Seventeenth annual safety congress held at... New York City, October 1 to 5, 1928, New York 1929, s 675-686). – On the effect of vertical convection on lapse råtes (Journal of the Washington Academy of sciences, vol. 20,1930, Washington, s 33-35). – Thermodynamics applied to air mass analysis. Cambridge, Mass, 1932. 4:o. 41, (7) s, XI s pl. (Massachusetts Institute of technology, Meteo-rological papers, vol. 1, no. 3.) – A generalization of the theory of the mixing length with applications to atmospheric and oceanic turbulence. Cambridge, Mass, 1932. 4:o. 36 s. (Ibid, 1:4.) – Comments on me-teorological research (Journal of the aeronautical sciences, vol 1, 1934, New York, 4:o, s 32-34). – The layer of frictional influence in wind and ocean currents. Cambridge, Mass, 1935. 4:o. 101 s. (Tills med R. B. Montgomery; Papers in physical oceanography and meteorology publ by Massachusetts Institute of technology and Woods Hole Oceanographic institution, in continuation of Massachusetts Institute 3: 3 = Contribution no. 71 from the Woods Hole Oceanographic institution.) - On the frictional force between air and water and of the occurrence of a laminar boundary layer next to the surface of the sea (ibid, 4: 3 = d:o 102. C.-G. R & R. B. Montgomery, On the momentum transfer at the sea surface, 1936, s 3–20). – Dynamics of steady ocean currents in the light of experimental fluid mechanics. Cambridge, Mass, 1936. 4:o. 43 s. (Ibid, 5: 1; d:o 115.) – On the maintenance of the westerlies south of the Polar front (ibid, 7: 1. C.-G. R, J Namias & R G. Simmers, Fluid mechanics applied to the study of atmospheric circulations, 1938, s 9-17). – On the role of isentropic mixing in the general circulation of the atmosphere / Note on shearing stresses caused by large scale lateral mixing (Proceedings of the Fifth international congress of applied mechanics, held at Harvard University and the Massachusetts Institute of technology, Cambridge, Mass, Sept 12–16, 1938, New York & London 1939, 4:o, s 373–378, 379–381). – Planetary flow patterns in the atmosphere (Quarterlyjournal of the Royal Meteorological society, vol. 66, [London] 1940, Supplement: Proceedings, joint meeting of the Royal... and the American Meteorological society, Toronto, Cana-da, August 28 and 29,1939, Toronto 1940, s 68–87). – The scientific basis of modern meteorology / Ama-teur forecasting from cloud formations (United States Department of agriculture, Washington Year-book of agriculture, 1941. Climate and man, Washington, D. C, u å, s 599–655, 656–661 [enl uppg även utg Formosa 1947]). – Forecasting of flow patterns in the free atmosphere by the trajectory method (V P. Starr, Basic principles of weather forecasting, New York, London [ 1942], s 268–284). – Weather esti-mates from local aerological data / Introduction of certaln basic principles in connection with a discussion of aerological data for Nashville, Tennessee, on December 4–5,1941 / Example of single-station forecasting from European data (A publicadon of the Institute of meteorology of the University of Chicago, Miscellaneous reports no. 2. C.-G. R, V Oliver, and M Boyden, Weather estimates from local aerological data, a preliminary report, Chicago, 111, 1942, 4:o, s 1 f, 3–24, 34-43 [flera senare tr]). - Kinematic and hyd-rostatic properties of certain long waves in the westerlies ... Chicago, 111, 1942. 4:o. 37 s. (Ibid 5.) [Flera senare tr.] - Introduction / Specific evaluation of pilot-balloon data in single station analysis (ibid, 7, 1943, s 1–3, 28–40). – Introduction to the conférence and some applications of boundary-layer theory to the physical geography of the Middle West (Annals of the New York Academy of sciences, vol 44, Art. 1, New York 1943, s 3–12). – The scientific basis of modern meteorology (Handbook of meteorology ed by F. A. Berry, jr., E. Bollay, Sc N R. Beers, New York, London 1945, s 501–529). Övers (enl uppg): Bases cientificas de la meteorologia moderna. [Buenos Aires] 1948.64 s, 1 pl. [Maskinskr.] (Argentine republic, Direcciön general de navegacion, hidrografia, faros y balizas, Folleto no. 7.) – Recent advances and probable future trends in basic and applied meteorology (University of Iowa Studies in engineering Bulletin 31 [omsl]. Proceedings of the Third hydraulics conference June 10–12, 1946, arranged by the lowa Institute of hydrau-lic research, State university of lowa, lowa City, lowa, 1947, s 103-120). – Nyare riktlinjer inom meteorologin: de atmosfäriska rörelsesystemens skala och struktur (Kosmos, fysiska uppsatser utg av Sv fysikersamfundet, bd 26, 1948, Sthlm, s 162–182). – The circulation of the upper troposphere and lower stratosphere (Science, a weekly journal ... publ by the American association for the advancement of science, N S, vol 108, New York 1948, 4:o, s 643–652; tills med H. C. Willett; även sep, 10 s; även: [American association ...,] Centennial, collected papers presented at the centennial celebration, Washington, D. C, Sept 13–17, 1948, Washington, D. C, 1950, s 192–201). – Ein neuer Erhaltungs-Satz der Hydrodynamik. Berlin 1949. 10 s. (Tills med H Ertel; Sitzungsberichte der Deutschen Akademie der Wissenschaften zu Berlin, Mathematisch-naturwissenschaftliche Klasse, Jahrg 1949, Berlin, Nr. 1.) – Meteorologi (Stockholms högskola under Sven Tunbergs rektorat. Minnesskrift Sthlm 1949, 4:o, s 56–59; förra hälften av H W:son Ahlmann). – On the nature of the general circulation of the lower atmosphere (The atmospheres of the earth and planets, papers presented at the 50lh anniversary symposium of the Yerkes Observatory, Sept 1947, ed by G. P. Kuiper, Chicago 1949, s 16-48; revised ed 1952). – On the mechanism of changes in the upper flow pattern (Union géodésique et géoplvy-sique internationale, huiuéme assemblée générale, Oslo, Norvége aofit 1948, Procés-verbaux des séances de 1'Association de météorologie, [Bruxelles] u å [duplic], s 158–163; tills med R Berggren & B Bolin). – A new conservation-theorem of hydrodynamics (Geofisica pura e applicata, vol. 14, Milano 1949, s 189–193; tills med H Ertel; även sep, 7 s). – On the vertical and horizontal concentration of momentum in air and ocean currents. [Rubr.] Chicago 1950. 4:o. 22 s. (Technical report to Office of naval research, Contract N6ori-20, Task Order II, Project NR 082 003.) [Enl uppg.] – On the dynamics of certain types of blocking waves (Journal of the Chinese Geophysical society, vol 2, Nanking 1950, s 2-13). - Ueber die Vertikalverteilung von Windgeschwindigkeit und Schwerestabilität in Freistrahlbewegungen der obe-ren Troposphäre (Archiv fur Meteorologie, Geophysik und Bioklimatologie, Serie A. Meteorologie und Geophysik, Bd 4, Wien 1951, s 3–23). – A comparison of current patterns in the atmosphere and in the ocean basins (International union of geodesyand geo-physics, Associadon of meteorology, 9th General assembly / Union géodésique et géophysique internationale, neuviéme assemblée générale, Bruxelles, aout 1951, Association de météorologie, Adresse présidentelle et Compte rendu du symposium sur la circulation générale des oceans et de 1'atmosphére, Brussels 1951, s 9–30). – Wanted: a government policy towards research (Statens naturvetenskapliga forskningsråds årsbok, [årg 6, 1951/52 (omsl)], Sthlm 1953, s 73–78). – Final report to Office of naval research covering the period from October 1, 1951 -March 31,1953. Stockholm seminarproject. Contract No. Nonr-613-(00) Subcontract No. 1. Chicago, 111, March 1954. [Omsl; rubr:] Report of work performed at the Meteorological Institute of the University of Stockholm under contact with the University of Chicago October... 1953. 4:o [duplic]. 6 bl. (The University of Chicago, and the University of Stockholm.) -Meteorological research tasks. (Amended translation of a stalement proposed for the Natural science research council of Sweden in the spring of 1956.) U o o å. 4:o [duplic]. 10 bl. - Aktuella meteorologiska problem (Statens naturvetenskapliga forskningsråds årsbok, 10. Svensk naturvetenskap 1956, tr 1957, s 15–80; övers i The atmosphere and the sea in modon, scientific contributions to the Rossby memorial vo-lume, ed by B Bolin, New York (tr Sthlm) 1959, s 9–50: Current problems in meteorology). – Bidrag i: Heimskringla, årg 1–2: nr 1–2, 1914–15, Sthlm, 4:o [duplic] (även medred; vid Nya elementarskolan), Geografiska annaler, 1924, 1925 (recension), 1927, 1949, Sthlm (i redaktionskommittén för bd 31–33, 1949–51), Monthly weather review, 1926, 1927, Washington, 4:o, Beiträge zur Physik der freien Atmo-sphäre, 1927, 1928, 1938, Leipzig, 4:o, Western flying magazine, 1928, Los Angeles, 4:o, no. 4, Massachusetts Institute of technology, [Aeronautical engineering department,] Meteorological course, Professional notes, no 1 & 2, 1929, 10, 1937, Cambridge, Mass, 4:o, National research council: Transactions of the American Geophysical union, 18. annual meeting Washington ... Regional meeting ... Denver, Colorado ... 1937, 19. d:o Washington ... Regional meetings 1938, o 1941, P 3. Reports and papers and minutes, 22. d:o Washington ... 1941, Washington, D. G, 1937–38,1941, Bulletin of the American Meteorological society, 1937, 1945,1947, Worcester, Mass, Journal of marine research, vol 1, 1937/38, 2, 1940, 6, 1946–47, 7, 1948, New Haven, Conn., Journal of meteorology, 1944, 1945, 1949, Lancaster, Pa., 4:o, Tel-lus, a quarterly journal of geophysics, 1949, 1951, 1952, 1955, Sdilm (utg av vol 1–9, 1949–1957: 3); titlar se bibliografier i The atmosphere and the sea in motion 1959, s 60-64, o National academy of sciences of the United States of America, Biographical memo-irs, vol. 34, New York 1960, s 265–270 [i Byers, nedan anf källa s å]; vidare bl a: NDA 1922: 16/7, DN 1923: 20/10, 11, 18 o 25/11.

Källor och litteratur

Källor o litt: T Bergeron, C-G R (VSÅ 1958); dens, The young C-G R (The atmosphere and the sea in motion, ed B Bolin, 1959); B Bolin, The first quarter of a century 1947–1972 (1997); dens, C-G R: the SUilm period 1947–1957 (Tellus, 1999); H Byers, C-G R: the organizer (The atmosphere and the sea in motion, ed B Bolin, 1959); dens, C-G A R: 1898–1957 (National academy of sciences: Biographical memoirs, 34, 1960); J Lewis, C-G R: a study in mentorship (Bulletin of the American meteorological society, 73, 1992); dens, GG R: geostrophic adjustment as an out-growth of modeling the Gulf stream (ibid, 77, 1996); N A Phillips, C-G R: his times, personality, and actions (ibid, 79, 1998) o där anf källor o litt; SMoK; SvTeknF; A Wiin-Nielsen, The birth of numerical weather prediction (Tellus, 1991). – Art om R i Time 1956, nr 25, s 72–79; nekr över R i SvD 20 aug 1957.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl-Gustaf A Rossby, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6953, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders Persson), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6953
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl-Gustaf A Rossby, urn:sbl:6953, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders Persson), hämtad 2024-04-18.