Meriter

Rubarth, Carl Sven, f 5 april 1905 i Nacka, Sth, d 3 okt 1996 i Täby, Sth. Föräldrar: tullöverkontrollören Carl Henrik Ferdinand R o Hildur Bernhardina Sandström. Studentex vid H a l för gossar å Södermalm, Sthlm, 13 maj 25, inskr vid Veterinärhögskolan 4 sept 26, veterinärkand-ex 30 maj 29, veterinärex 28 sept 32, leg veterinär 6 okt 32, assistent vid patologisk-anatomiska avd 1 juli 32, tf prosektor 1 maj 34, prosektor där 1 nov 37, allt vid Veterinärhögskolan, bataljonsveterinär i Fältveterinärkåren 29 dec 33, tf prof i patologisk anatomi (från 65 patologi) vid Veterinärhögskolan 1 (k förordn 17) nov 39, ord 27 juni 47–1 juli 71, disp där 20 maj 47, veterinärmed dr där 30 maj 47, led av Statens med forskn:råd 49–55, v ordf i Sveriges veterinärförb 50–57, prorektor vid Veterinärhögskolan 62–71, ledare för Internat postgraduate courses in veterinary pathology 62–71, led av Veterinärstyr:s vetensk råd 65–71.

G 28 mars 1934 i Huddinge, Sth, m Eva Karin Maria Söderholm, f 26 jan 1903 i Malma, Vm, d 23 sept 1997 i Täby, dtr till folkskolläraren Otto Verner S o Matilda Vilhelmina Maria Martin.

Biografi

Redan som student tjänstgjorde Sven R vid Veterinärhögskolans institution för patologi. Han fascinerades tidigt av ämnet via Hippokrates' humoralpatologi och Virchows cellularpatologi och dess fortsättning som den basala läran om mekanismen bakom uppkomsten av sjukdomar. Han fortsatte sin akademiska karriär som assistent och prosektor och utnämndes 1947 till professor i patologisk anatomi vid institutionen för patologi. Denna institution förblev han trogen hela sitt yrkesverksamma liv.

Efter många års arbete lade R 1947 fram sin doktorsavhandling som behandlade en smittsam virusorsakad leversjukdom hos hund, som han gav namnet hepatitis contagiosa canis (HCC). Sjukdomen var dödlig och spridd över hela världen, och den drabbade framför allt valpar och unga hundar. Orsaken till den hade dittills varit helt okänd. R kunde genom sin noggrannhet och envishet visa att den smittsamma sjukdomen, som internationellt kom att benämnas Rubarths disease, orsakades av ett virus. Sjukdomens agens kom senare att ingå i det vaccin som praktiskt taget alla hundar vaccineras med.

Vid sidan om doktorsavhandlingen publicerade R under 1930- och 40-talen ett flertal diversifierade men uppmärksammade arbeten. Dessa gällde bl a amyloidos i bukspottkörteln i samband med diabetes hos katt, tumörer i mag-tarmkanalen, bakteriella infektioner hos häst och hyperplasi av lungartärerna hos katt. R var först med att publicera förändringarna i lungartärerna, vilkas orsak han genom konsekvent arbete sökte förklara men som än idag (1999) är en olöst gåta.

R var fordrande och självkritisk när det gällde egna insatser både som lärare och som forskare. Under sin långa tid som professor hade han endast tre doktorander, som dock alla kom att bli mycket framgångsrika. Kanske var adepterna så få på grund av hans stränga framtoning. Han var en utomordentlig föreläsare men blev på grund av sin understundom skarpa attityd fruktad av studenterna. Under 1960-talet ledde R inom ramen för internationellt biståndsarbete kurser i patologi för deltagare från Asien, Afrika och Latinamerika, kontinenter som han också besökte för att följa upp resultaten av undervisningen. Denna utbildning var mycket populär hos såväl kursdeltagarna som resp länders regeringar.

R:s forskningsinsats var banbrytande och han blev genom sitt avhandlingsarbete en av pionjärerna inom sv veterinärvirologi. Han är också en av de få veterinärer som fått ge namn åt en sjukdom. Detta borde ha gjort honom till en av de internationellt mest kända sv veterinärerna. Så var dock inte fallet, sannolikt beroende på att R inte var speciellt mån om att odla sina internationella kontakter med undantag för dem med tyska kolleger.

Författare

Lennart Jönsson

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Weils sjukdom hos hund och räv. [Rubr.] Upps 1937 [omsl]. S 285–309. [Ur Skandinavisk veterinär-tidskrift s å.] (Meddelande ... från Sällskapet för veterinärmedicinsk forskning, 3.) Overs: Die Weilsche Krankheit beim Hund und beim Fuchs (Münchener tierärztliche Wochenschrift, Jahrg 88, 1937, Munchen, 4:o, s 556–560, 569–573). – En med hepadt förlöpande egenartad sjukdom hos hund (Nordisk medicinsk tidskrift, bd 15, 1938, Sthlm 4:o, s 355-357) – Lokale hyperplastische Prozesse in der Art. pulmonalis der Katze. [Rubr.] Upps 1940 [omsl]. S 489–514. [Ur Skand veterinär-tidskrift så.] (Meddelande ... från Sällsk för veterinärmed forskn, 20.) – Mögelförgiftning åtföljd av infektion med Bacterium viscosum equi och streptokocker hos äldre hästar (Svensk veterinärtidskrift, årg 46, 1941, Sthlm, s 97–107; tills med TJorsten] Henricson). – Plötsliga dödsfall hos häst och deras samband med fokalinfektioner (Svenska militärveterinärsällskapets kvartalstidskrift, årg 19, 1943, Sthlm, s 41–55). – Anaphylaktiska shockförändringar i levern hos hund (Nordisk medicin, årg 27, 1945, Sthlm, 4:o, s 1685–87). – An acute virus disease with liver lesion in dogs (Hepatids contagiosa canis), a pathologico-anatomical and etiological investigation. Akad avh ... Veterinärhögsk. Sthlm 1947. 221 s. (Acta pathologica et microbiologica Scandinavica, Suppl 69 [även Meddelanden från Kungl. veterinärhögskolan ... / Collected papers from the Royal veterinary institute årg 21, 1947: 7].) – Toxoplasmos hos hare och tjäder (Svensk veterinärtidskrift, årg 52, 1947, Sthlm, s 295–332; tills med G Hulphers o K Lilleengen). – Bidrag till de s. k. celliga levernekrosernas morfologi och etiologi (6. Nordiska veterinärmötet i Stockholm den 10-11 augusti 1951, Berättelse, Khvn [1952], s 30–34; tills med E. Wol-larz). – Die Epizootiologie und Virologie der Hepatitis contagiosa Canis (Archiv fur Experimentelle Veterinärmedizin, 6, Suppl, Leipzig 1952, s 105–109). – Pathologico-anatomical examination (Nordisk veterinär-medicin, bd 7, 1955, Khvn, s 778–780; i K[arl] Eriksson, Hereditary aniridiawith secondary cataract in horses). – Leber- und Gallenwege (Pathologie der Laboratoriumstiere ... hrsg v P. Cohrs, R. Affé, H. Meessen, Bd 1, Beiiin-Göttingen-Heidelberg 1958, s 155–175). – Leber- und Gallenwege (Handbuch der speziellen pathologische Anatomie der Haustiere, hrsg v J. Dobberstein, G. Pallaske & H. Stunzi, 3. Aufl, Bd 6. Digestionsapparat, T 2, Berlin & Hamburg 19[63-]67, s 1–158). – Ethylene glycol poisoning in dogs and cats (Nordisk veterinärmedicin, bd 19, 1967, Khvn, s 265–276; tills med Lennart Jönsson). – Hepatitis contagiosa canis (Handbuch der Virusinfektionen bei Tieren, hrsg v H Röhrer, Bd 3. Spezieller Teil (2), Jena 1968, s 557–592). – Obduktionskompendium. [Sthlm 1971.] 4:o [duplic]. 27 bl. [Nyutg Upps] 1985. 30 bl. – Bidrag i Skandinavisk veterinär-tidskrift 1934–37, 1940–42, 1944–46, Upps o Actaveterinaria Scandinavica, 1960, 1967, 1968, Khvn 1959–68.

Källor och litteratur

Källor o litt: Elevmatriklar, D IIa:5, Centrala förvaltn:en, Veterinärhögskolans arkiv; Jordbruksdep:s konseljakter 14 april 1944, nr 40, o 27 juni 1947, nr 89; allt i RA.

N-E Björklund, H-J Hansen o L Jönsson, nekr över R (SvD 11 nov o DN 12 nov 1996); SMoK.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C Sven Rubarth, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6964, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lennart Jönsson), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6964
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C Sven Rubarth, urn:sbl:6964, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lennart Jönsson), hämtad 2024-04-20.