Runeberg, släkt



Band 30 (1998-2000), sida 729.

Biografi

Runeberg, släkt, härstammande från dragonen vid Jämtlands regemente Erich Larsson Rönberg (Runnebergh) från Pilgrimstad, Revsund, Jämtl, Han skall ha varit inflyttad från Östergötland och erhöll enligt en notering i avlöningsrullan "för dess ålders, sjukdoms och bräcklighets skull" avsked från Jämtlands regemente 1693. Med sin hustru Brita Carlsdotter, vilken troligen härstammade från släkten Broms från Bergslagen, hade han sonen Lars Eriksson Runnebergh (Runeberg) (16791773). Denne var elev vid Härnösands gymnasium 170709, inskrevs vid UU 1711 och blev 1712 prästvigd till huspredikant hos den blivande amiralen och greven Edvard (Evert) Diedric Taube. Han utsågs 1715 till bönepräst vid Ulriksdals slott, blev 1718 slottspredikant och skolmästare vid Drottningholm och utnämndes 1731 på drottning Ulrika Eleonoras förord till kyrkoherde i Alunda och Morkarla, Upps. På denna befattning kvarstannade han, blev prost 1762 och avled 94 år gammal som ärkestiftets senior.

En son till prosten Lars Runnebergh var Edward Fredric R (17211802), som inskrevs vid UU 1733 och avlade teologie examen där 1742. Han bedrev också ekonomiska studier med sikte på magistergraden. Edward R kallades 1744 av lantmäteridirektören Jacob Faggot (bd 14) till en tjänst vid lantmäteriet och 1749 utsågs han på förslag av Faggot till justerare av mått, mål och vikt i Sthlm. 1764 valdes R till sekreterare hos Sthlms borgerskaps äldste, varvid han lämnade justerarsysslan. Han kvarstod som de äldstes sekreterare till 1797 och erhöll 1783 för sina insatser på denna befattning av K M:t rådmans befordringsrätt. Vid riksdagen 1786 var han också sekreterare i borgarståndet. R knöts 1763 som sekreterare till Tabellkommissionen och blev vid dess rekonstruktion 1790 ledamot där. Han blev LVA 1757 och LPS 1777.

Liksom sin yngre bror Ephraim Otto R (se nedan) utövade Edward R ett betydande nationalekonomiskt författarskap. Bröderna var gifta med var sin dotter till Faggot och mellan dem och denne uppstod en ömsesidig påverkan och inspiration. R stod liksom sin yngre bror på gränsen mellan en merkantilistisk och en liberal åskådning men var mer konservativt lagd än brodern. Som teoretiker grep han sig an arbetet med att utarbeta en allmän värde- eller prislära och uppställde i samband därmed teorier rörande bl a statens blomstring och fall, monopol och taxor, handelsbalansen, banksedlars värde och växelkursen. R:s värdelära redovisades i hans Tal om varors värden (1760) och Tankar om penningars värden . . . (1762). I dessa båda arbeten försökte R teoretiskt förklara de allmänna ekonomiska sammanhangen, men han förmådde inte bygga upp ett logiskt hållbart system.

Vid sitt arbete i Tabellkommissionen tog Edward R den officiella befolkningsstatistiken till utgångspunkt för en grundlig genomgång av brännande demografiska och ekonomiska problem, bl a om ståndssamhällets struktur och förhållandet mellan lantbefolkning och stadsbefolkning. Ett resultat blev de vidlyftiga undersökningarna Om Svea rikes folk-nummer och naturliga styrka (176470), där han bl a framhöll att monopol var skadliga och att en stat inte kunde blomstra utan en ökande varuproduktion. En sådan kunde åstadkommas endast genom ökat arbete, vilket i sin tur måste bygga på en befolkningstillväxt, främjad bl a genom ett upphjälpande av jordbruket. Även i sin egenskap av sekreterare hos borgerskapets äldste i Sthlm framförde han, i promemorior och andra skrivelser, reformmerkantilistiska åsikter. Vid sidan av sitt nationalekonomiska författarskap sysslade R med experimentell växtfysiologisk forskning och han lät publicera en redogörelse för sina försök med att elektrisera groende frön och uppväxande plantor (VAH 1757).

En sonson till Edward R var Edvard Gabriel R (17921862), som studerade vid UU där han avlade fil mag-examen 1812, jur kand-examen 1815 och 1818 blev jur dr. Liksom sin far och farfar inträdde han sedan i Sthlms kommunala förvaltning. Han var en arbetsmänniska av ovanliga mått och kom att inneha ett flertal befattningar där. R utågs 1824 till förste notarie i justitiekollegium och förmyndare kammaren, blev 1827 tillika sekreterare hos Sthlms borgerskaps 50 äldste och utnämndes 1831 till magistratssekreterare. Han erhöll lagmans n h o v 1835. Vid alla riksdagarna 183460 tjänstgjorde R som sekreterare i borgarståndet. Från honom härstammar alla senare i Sverige boende medlemmar av släkten R.

Edward och Ephraim R:s yngre bror Ludvig Anton R (17251803) blev kommissionslantmätare 1757 och var sedan fram till sitt avsked 1799 verksam som lantmätare, huvudsakligen i Finland. Han blev stamfar till den finländska grenen av släkten R. Sonson till honom var den finländske nationalskalden Johan Ludvig R (180477). Av dennes söner kom en, skulptören Walter Magnus R (18381920), att delvis vara verksam i Sverige. Han anlitades särskilt av institutioner och sammanslutningar knutna till LU och utförde porträttbyster av bl a professorerna Sven Nilsson, A J Retzius och Kilian Stobaeus d ä. Walter R blev LFrKA 1877 och hedersdoktor vid LU 1900.

Författare

Elisabet Dahlbäck



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: O C Ahlström, Norrländska slägter, 2 (1892); A Hammarström, Lars Falk o "konsterfarne" Eric Runneberg: bidr till utredn:en rör den Runebergska släkten i Räfsund (Historiska o lituhistoriska studier, 5, SSLF 208, 1929); M Ling, Johan Ludvig R:s jämtländska härstamning (Jämten 1921); SMoK; H Söderstéen, Bidr till Johan Ludvig R:s ättartal (Genealogiska samf:s i Finland årsskr, 2, 1918); Örnberg.

Edward Fredric R: R:s Lefwernes beskrifn (självbiogr), 1760, Centrum för vetenskapshist, VA; E Arosenius, Bidr till det sv Tabellverkets hist (1928); B Boëthius, Magistraten o borgerskapet i Sthlm 17191815 (1943); Ekstrand; G Eriksson, Botanikens hist i Sverige intill år 1800 (1969); K Johannisson, Det mätbara samhället: statistik o samhällsdröm i 1700-talets Europa (1988); G Kjellin, Kring Alexander Kepplerus' memorial (HT 1955); E Kleberg, Borgarståndets inre organisation intill 1809 (1929); S Lindroth, Sv Iärdomshist: frihetstiden (1978); K Petander, De nationalekon åskådn:arna i Sverige sådana de framträda i litt:en, 1, 17181765 (1912); P Virrankoski, Anders Chydenius (1995).

Edvard Gabriel R: T Höjer, Sthlms stads drätselkommission 1814–1864 o börs-, bro- o hamnbyggnadskommitterade 18151846 (1953); dens, Sockenstämmor o kommunalförvaltn i Sthlm fram till 1864 (1967); Sthlms rådhus o råd, 2 (191518).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Runeberg, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7029, Svenskt biografiskt lexikon (art av Elisabet Dahlbäck), hämtad 2019-09-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7029
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Runeberg, släkt, urn:sbl:7029, Svenskt biografiskt lexikon (art av Elisabet Dahlbäck), hämtad 2019-09-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se