Meriter

Runnström, Johan (John) Axel Mauritz, f 17 juni 1888 i Sthlm, Kat, d 20 jan 1971 där, Gust Vasa. Föräldrar: bagarmästaren Mauritz Leonard R o Augusta Wilhelmina Björklund. Elev vid H a l å Södermalm, Sthlm, studentex som privatist vid Nya elementarskolan där 16 maj 06, inskr vid StH ht 06, FK där 1 okt 10, stipendiat vid Institut océanographique de Monaco nov 11, assistent där okt 12–maj 13, FL vid StH 31 jan 14, disp 2 maj 14, FD 29 maj 14, doc i experimentell zoologi ht 14, allt vid StH, studerade vid univ i Kiel, Tyskland, 1 juni–4 aug 14, vid Carlsbergslaboratoriet, Khvn, 15 okt–1 dec 14, stipendiat o förest för zoologiska avd vid Biologisk stadon, Bergen, 1 dec 14–sept 16, tf lär i experimentell zoologi vid StH vt 17–32, bedrev forskn vid Danska statens seruminst o Dyrefysiologiskt laboratorium, Khvn, mars–aug 18, prosektor vid Zootomiska inst vid StH ht 18–26, laborator i zoologi 18 dec 26, prof i experimentell zoologi o cellforskn 27 jan (k fullm 19 febr) 32–55, allt vid StH, bedrev forskn vid Rockefeller institute, New York, 33–34, prefekt för Wenner-Grens inst för experimentell biologi, fysiologisk kemi o ämnesomsättn:forskn vid StH samt förest för inst:s avd för cellfysiologi 39–55, ordf i styr för International society of cell biology 47–50, led av Statens med forskn:råd 47–55, v ordf i styr för International union of biological sciences 49–52, prefekt för Kristinebergs zoologiska station, Fiskebäckskil, Göt, 54–58. – LVA 38, LIVA 41, LVS 44, LFS 46, LVVS 46, med hedersdr vid Kl 28 maj 48, led av ett flertal uti akad:er o lärda sällsk.

G 3 nov 1917 i Helsingborg m småskollärarinnan Astri Wintzell, f 26 aug 1897 i Malmö, S:t Petri, d 3 juni 1978 i Sthlm, Gust Vasa, dtr till lektorn Daniel Knut W o Helga Margrete Petersen.

Biografi

John R växte upp på Söder i Sthlm. Han visade tidigt naturvetenskapligt intresse och skaffade eget mikroskop. R gick i Södra latin men greps av skolleda i tredje ring och tog arbete hos en bagarmästare. Han läste dock själv in studentkursen under tiden och tog studentexamen som privatist. R ämnade sedan egentligen studera filosofi men ansåg att han först borde skaffa sig en naturvetenskaplig utbildning, för att ha fakta bakom sig innan han tog itu med det mera abstrakta. Några filosofistudier blev det dock aldrig. Han skrev därför in sig vid naturvetenskapliga fakulteten vid StH och började läsa zoologi. Utöver kursen studerade han i VA:s bibliotek, i synnerhet arbeten av Jacques Loeb. Under utbildningen fick R tidigt möjlighet att vistas vid Kristinebergs marinbiologiska station.Tydligen uppskattade han forskningen där i så hög grad att det präglade honom för livet, och han förblev genom alla år en hängiven marinbiologisk forskare. Han träffade också där Gustaf Retzius som gav honom möjlighet att återkomma till Kristineberg följande somrar.

Ett stipendium gav R tillfälle att forska vid Musée océanographique i Monaco där han en tid också var anställd som assistent. Vistelsen blev en spännande och utvecklande tid för R som med sina arbeten därifrån som bas våren 1914 disputerade vid StH på avhandlingen Etudes sur la morphologie et physiologie cellulaires du développement de l'oursin. R blev docent s å och fick också möjlighet att – istället för militärtjänst vid Svea livgarde – bli assistent vid Bergens museums marinbiologiska station. Under sin tid där undervisade han bl a sin yngre bror Sven R i marinbiologi. Ett personligt privat docentstipendium i experimentell zoologi gav R möjlighet att 1916 återvända till Sthlm.

1921–22 fick R för första gången möjlighet att vistas vid den marinbiologiska Stazione zoologica i Neapel där han sedan nästan årligen skulle arbeta, först fram till 1929 och sedan från 1948 till sista vistelsen där sommaren 1970. Denna första vistelse var också inledningen till en livslång samverkan mellan R och Sven Hörstadius, vars tekniska skicklighet utgjorde den experimentella bakgrunden för R:s utvecklingsbiologiska hypoteser.

R introducerade vid denna tid kurser i fysiologi vid StH:s Zootomiska institut. Vid fysiologikongressen 1926 i Sthlm presenterade Otto Warburg sina undersökningar över andningen, som kunde studeras med vad som skulle komma att kallas warburg-apparatur. Warburg donerade ett exemplar av sin apparatur till R som utnyttjade den nya tekniken för att studera ämnesomsättningen i ett utvecklingsbiologiskt sammanhang. Under dessa år formulerade R den "gradientteori" som hans namn främst förknippats med. Då arbetsvillkoren vid den marinbiologiska stationen i Neapel försämrades, förlade R från 1930 fram till krigsutbrottet 1939 sina marinbiologiska studier till Roscoff i Bretagne.

R:s forskning uppmärksammades av Rockefeller foundation som 1931 erbjöd sig att finansiera en ombyggnad av stallet vid det s k Spökslottet (Drottninggatan 116 i Sthlm) till ett fysiologiskt laboratorium. Följande år fick han en personlig professur i experimentell zoologi, också genom en privat donation. Rockefeller foundation erbjöd honom strax därefter ett stipendium som gav honom möjlighet att arbeta tillsammans med Leonor Michaelis vid stiftelsens institut i New York. Detta blev på flera sätt en betydelsefull vistelse; bl a påverkade den R:s vetenskapliga orientering bort från den centraleuropeiska, ganska morfologiska traditionen, över mot det amerikanska, mer biokemiska synsättet. Även det amerikanska "demokratiska" förhållningssättet till studenter och medarbetare stämde bra med R.s natur och togs med tillbaka till Sverige liksom den antinazistiska hållningen.

Vid R:s återkomst till Sverige 1934 hade planer på ett sv institut i Rockefellerinstitutets anda börjat växa fram: ett experimentellt inriktat forskningslaboratorium med interagerande men ändå självständiga forskningsgrupper och med täta gemensamma vetenskapliga seminarier. Med överraskande snabbhet gick det från plan till verklighet. Rockefeller foundation svarade för hälften av utgifterna och 1936 ställde Axel Wenner-Gren upp med större delen av den sv hälften. Wenner-Gren ville gärna ihågkommas som mecenat och det nya institutet fick hans namn. När institutets nya byggnad i hörnet av Norrtullsgatan och Vanadisvägen i Sthlm invigdes 1939 kunde R se sin vision förverkligad. Under de följande åren fick institutet driftmedel från Rockefeller och i synnerhet från Wenner-Grenska samfundet. R var prefekt för institutet fram till sin pensionering.

Tillkomsten av institutet sammanföll i tiden med början av andra världskriget. Både före och under kriget var det naturligt för R med hans klara antinazistiska hållning att där bereda arbetsmöjligheter för vetenskapsmän från Central- och Östeuropa som hade blivit tvungna att överge sina hemländer. Detta humana beteende hade som extra effekt att institutet fick en ovanligt internationell orientering, inte minst genom att dessa vetenskapsmän ofta fortsatte till USA. Där medverkade de till att lägga grunden för den kraftiga expansionen av amerikansk experimentell biologi efter kriget – och samtidigt fortsatte de att ha kontakter med institutet.

R hade vid den internationella cellbiologikongressen 1938 lovat att arrangera nästa kongress 1940, ett löfte som kunde infrias först 1947. Tillsammans med Torbjörn Caspersson grundade han vid denna tid den vetenskapliga tidskriften Experimental cell research, som blev en respekterad tidskrift, och arbeten från cellbiologikongressen kunde publiceras i tidskriftens första supplement.

Sin huvudsakliga vetenskapliga insats gjorde R inom utvecklingsbiologin med den fascinerande vetenskapliga frågeställningen hur ett enda ägg kan bli en fullständig organism. Som experimentell organism använde han framförallt sjöborren. Denna var redan då R inledde sina studier en etablerad organism för utvecklingsbiologer, inte minst därför att embryots utveckling är "synlig" i två bemärkelser: I motsats till t ex däggdjur äger utvecklingen rum fritt-levande, och sjöborreäggen har en storlek som gör dem lättstuderade i mikroskop. Till detta kom fördelar som var viktiga vid övergången från ett morfologiskt-beskrivande tänkesätt till ett kemiskt-experimentellt. Det är sålunda möjligt att påverka miljön ("havs"vattnet) i vilket sjöborreägget utvecklar sig och det går att samla in och samtidigt befrukta tusentals ägg. Man kan därmed synkronisera utvecklingen i tusentals larver och få tillräckligt med material för att kunna undersöka dessa kemiskt, d v s forskaren är inte hänvisad till endast morfologiska studier.

R var en av de första som studerade den förändring i cellmembranet som äger rum vid befruktningen och som förhindrar att mer än en spermie befruktar varje ägg. Likaså var han bland de första som observerade den plötsliga höjning i metabolismen (ämnesomsättningen) som äger rum vid befruktningen. Den vetenskapliga formulering som främst förknippas med R är dock den s k gradientteorin (egentligen dubbelgradientteorin). Denna innebär att det från embryots "animala" och "vegetala" poler utsöndras substanser som påverkar intilliggande celler och därmed bestämmer deras fortsatta öde. Större eller mindre mängder av dessa substanser kan därför leda till att den animala eller vegetala delen blir större. I mittzonen leder balansen mellan dessa – ursprungligen hypotetiska – substanser till att nya celltyper kan bildas, och mellan dessa och de ursprungliga celltyperna kan nya gradienter formas. Därmed bestäms successivt de olika cellernas öde, först i bredare sammanhang och senare ned till en enstaka celltyp, muskel, nerv osv. Vid närmare analys innebär detta att det även i det obefruktade och till synes helt homogena ägget måste finnas gradienter av substanser som när celldelningen igångsatts vid befruktningen kommer att hamna i olika celler och därför bestämmer först deras öde och sedan, genom de då bildade gradienterna, alla andra cellers fortsatta öde.

Mycket av den experimentella bakgrunden för R:s hypotes tillkom genom arbete av hans elev Sven Hörstadius liksom mycket av den ursprungliga verifieringen. Idag (1999) är den grundläggande principen allmänt erkänd inom utvecklingsbiologin. Den har nu – när nya metoder står till förfogande – kunnat påvisas vara tillämplig på många olika system, vilket bör vara fallet för en generell hypotes. T ex är det genom gradienter som bananflugans, och sannolikt även däggdjurens, olika segment (hos däggdjuren ungefär ryggkotorna m m) utformas. Också R:s hypotes om för-bildade gradienter inne i det obefruktade ägget har kunnat bekräftas genom moderna metoder.

Utifrån tanken att dessa gradienter måste bestå av faktiska molekyler och att de händelser som ägde rum efter befruktningen måste bestå av kemiska processer koncentrerade R sin och i synnerhet sina medarbetares forskning mot en mer biokemisk-fysiologisk analys av dessa händelser. I praktiken betydde detta att hans yngre medarbetare var och en fick sig tilldelad en del av analysarbetet, och inom institutet uppstod det grupper som hade sin gemenskap i analysen av utvecklingsprocessen men som hade var sin specialitet. Därmed förverkligades idén om självständiga men samverkande grupper. Med tiden förändrades dessa gruppers intressen från den specifika utvecklingsbiologiska frågeställningen till mer generella cellbiologiska frågor. Arbetet med sjöborreäggets metabolism ledde med tiden till studier av mitokondriernas funktion, arbetet med den nysyntes av proteiner som äger rum i sjöborreägget ledde till studier av ribosomernas funktion, arbetet med de cellmembranförändringar som ägde rum vid befruktningen ledde till elektronmikroskopiska analyser av cellmembraner och cellstruktur, och arbetet med att identifiera de proteiner som var viktiga under utvecklingsprocessen ledde till utnyttjande av immunologiska metoder för att kunna karakterisera proteiner.

Genom den här antydda generaliseringen av forskningen övergavs delvis fokuseringen på utvecklingsbiologin, och den egentliga utvecklingsbiologin – och därmed sjöborreforskningen – blev med tiden en mindre del av institutets arbete. En positiv konsekvens av denna ändring i målsättning blev att R därmed kom att bli grundläggare av den experimentella cellbiologin i Sverige; hans personliga professur hade också titeln experimentell zoologi och cellforskning. Sedan nästan all biologi blivit experimentell verkar denna formulering märklig, men R var ledande under Sveriges övergång till den moderna – experimentella – biologin, och hans insatser under detta skede gav och ger (1999) Sverige en fortsatt stark ställning inom området.

Författare

Jan Nedergaard

Arkivuppgifter

Brev från R i GUB (till A Hedvall) o i UUB (bl a till N v Hofsten).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Osmotiska tryckets förhållande hos Rana temporaria under embryonalutvecklingen (Upsala läkareförenings förhandlingar, N F, bd 16 ... arbetsåret 1910–1911, Upps 19[10–]11, s 349–404; tills med L Backman; även sep, [1911,] 56 s; efter Biochemische Zeitschrift 1909, utvidgat). – Untersuchungen iiber die Permeabilität des Seeigeleies fur Farbstoffe. [Rubr.] [Sthlm, tr] Upps 1911. 17 s. ([VA,] Arkiv för zoologi, bd 7: n:o 13.) – Sur l'appareil excréteur chez la larve de Strongylocentrotus lividus. [Rubr.] [Monaco 1912.] 14 s. (Bulletin de l'Institut océanographique (Fondation Albert ler, prince de Monaco), n° 240.) – L'effet de 1'inanition sur la larve de 1'oursin. [Rubr.] [Monaco 1912.] 20 s. (Ibid, 245.) – Quelques observations sur la variation et la corrélation chez la larve de l'oursin. [Rubr.] [Monaco 1912.] 16 s. (Ibid, 247.) – Etudes sur la morphologie et la physiologie cellulaires du développement de 1'oursin. [Rubr:] (Travail fait au Musée océanographique de Monaco.) Paris 1914. 4:o. 184 s. [Akad avh, StH.] (Annales de 1'Institut océanographique (Fondation Albert Ier, prince de Monaco) T 6, fasc. 5.) – Zur Biologie und Physiologie der Seeigellarve. [Bergen 1918 (omsl).] 60 s, 3 pl-bl. (Bergens Museums Aarbok, 1917–18, Naturvitenskapelig Raekke nr 1 = Mitteilung nr. 50 von der Biologischen Station Bergens.) – Cyto-physiologische Studien an Clava squamata. [Bergen 1918.] 15 s, 2 pl-bl. (Ibid 4 = d:o 52.) - Studien uber die vegetative Kernlätigkeit bei den jungen Cucumaria frondosa. [Bergen 1918.] 6 s, 2 pl-bl. (Ibid 6 = d:o 51.) – Cyto-physiologische Beobachtungen an den Hinterleibdrusen und den Wanderzellen von Priapulus caudatus (Lam). [Bergen 1920.] 15 s, 3 pl-bl. (Tills med O Hammarsten; ibid 13 = d:o 55.) - Zur Entwick-iungsmechanik der Larve von Parechinus miliaris. [Bergen 1920.] 21 s. (Ibid 14 = d:o 56.) – Heteromor-phosen bei Larven von Parechinus miliaris und von Cucumaria frondosa. [Bergen 1920.] 9 s, 2 pl-bl. (Ibid 15 = d:o 57.) – Befruktningens och fosterutvecklingens problem belyst av experimentalzoologisk forskning. Sthlm 1920. (12), 282 s. (Vetenskap och bildning, Albert Bonniers handböcker i vår tids vetande, bd 30.) – The Swedish nation in word and picture to-gether with short summaries of the contributions ma-des [!] by Swedes within the fields of anthropology, race-biology, genetics and eugenics, ajubilee book ... with the cooperation of experts commissioned by the Swedish society for race-hygiene. [Upps, tr] Sthlm 1921. 4:o. 128 s, 11 pl-bl, Plate I–XX. (Tills med H Lundborg.) – Über die Enrwicklung von Cucumaria frondosa Gunnerus und Psolus phantapus Strussenfelt. [Bergen 1921.] 99 s, 8 pl-bl. (Tills med S. Runnström; Bergens Museums Aarbok, 1918–19, Naturv Raekke nr 5 = Mitteilung ... 59.) – Ein Beitrag zur Kenntniss der Ontogenie der Placophoren. [Rubr.] Upps 1924. 5 s. (Tills med O. Hammarsten; Arkiv för zoologi, 16:19.) – Weitere Studien uber die Veränder-ungen der Lipoide bei der Befruchtung des Seeigel-eies. [Rubr.] Upps 1924. 6 s. (Ibid, 16: 27.) – Plasma-veränderungen bei der Reifung und Befruchtung des Seeigeleies. [Rubr.] Upps 1924. 6 s. (Ibid, 16: 30.) – Zur experimentellen Beeinflussung der Asymmetrie bei dem Seeigelkeim. [Rubr.] Upps 1925. 6 s. (Ibid, 17 B: 10.) – Experimentelle Bestimmung der Dorso-Ventralachse bei dem Seeigelkeim. [Rubr.] Upps 1925. 6 s. (Ibid, 18 A: 4.) – Über den Einfluss des Kaliummangels auf das Seeigelei. Experimentelie Beiträge zur Kenntniss des Plasmabaues, der Teilung und der Determination des Eies. [Rubr.] Roma 8c Berlin 1925. 200, IX s. [Ur Pubblicazioni della Stazione zoologica di Napoli, vol 6.] – Synchaeta neapolitana Rousselet und S. littoralis Rousselet von der schwedi- schen Westkuste. [Rubr.] Upps 1926. 5 s. (Arkiv för zoologi, 18: 17.) – Die Oxydalionserhöhung bei der Entwicklungserregung des Seeigeleies. [Rubr.] Upps 1928. 5 s. (Ibid, 20 B: 3.) – Die Methoden der künstlichen Parthenogenese (Methoclik der wissenschaftli-chen Biologie, Bd 2. Allgemeine Physiologie, Berlin 1928, s 803-814). – Spaltung und Atmung bei der Entwicklungserregung des Seeigeleies. [Rubr.] Upps 1930. 5 s. (Arkiv för zoologi, 21:8.) – Några anmärkningar till sakkunnighetsutlåtande rörande återbesättandet av det efter professor Hans Wallengren ledig-förklarade professorsämbetet i zoologi vid Lunds universitet. Sthlm 1930. 26 s. – Züchtung der Echinodermen (Handbuch der biologischen Arbeitsmethoden, Abt. 9. Methoden der Erforschung der Leistungen des tierischen Organismus, T 5. Methoden der Meer-wasserbiologie, Bd 1, Berlin & Wien 1933, s 403-420). – Ärftlighet och utveckling. Om likhet, förändring o anpassning hos organismerna. Sthlm 1936. 145 s, 2 pl-bl. (Vi och vår värld under red av H Rendahl.) – Wo setzt die Hemmung der Hefeatmung durch Fluorid ein? [Rubr.] Upps 1939. 29 s. (Tills med H Borei o E Sperber; [VA,] Arkiv för kemi, mineralogi och geologi, bd 13 A: n:o 22.) – Über die Permeabilität der Zellen der Bäckerhefe fur Brenztraubensäure unter verschiedenen physiologischen Bedingungen. [Rubr.] Upps 1939. 5 s. (Tills med E. Sperber o Eva Karlsson; ibid, 13 B: 10.) – Considerations on the kinetlcs of respiration with special reference to the inhibition caused by carbon monoxide. [Rubr.] Upps 1940.17 s. (Tills med O. Klein; ibid, 14 A: 4.) – Die Assimilation von Ammoniak durch Bäckerhefe unter aeroben und anaeroben Bedingungen. [Rubr.] Upps 1940. 5 s. (Tills med K. Brandt o R. Marcuse; ibid, 14 B: 8.) -Keimzellen und embryonale Gewebe des Tierreichs (Die Methoden der Fermentforschung ... hrsg von E Bamann und K Myrbäck, Leipzig 1940, 4:o, s 1343–87; Photo offset repr New York 1945). - Hans Thure Sigurd Wallengren ... (VA, Levnadsteckningar över ... ledamöter, bd 7, [Sthlm 1939–48, omsk] Upps 1949, s 15–27, 1 pl-bl; även sep: Hans Wallengren, Minnesteckning, Sthlm 1940, [omsl,] 13 s, 1 pl-bl). – Zur Kenntnis des Umsatzes der Brenztraubensäure durch Bäckerhefe. [Rubr.] Upps 1941. 25 s. (Tills med E Sperber; Arkiv för kemi 15 A: 5.) – Über den Einfluss von Kohlenmonoxyd, Cystein, Glutathion, Jodessigsäure und Fluorid auf den Umsatz der Brenztraubensäure durch Bäckerhefe. [Rubr.] Upps 1941. 29 s. (Tills med K Brandt; ibid, 15 A: 6.) – Zur Kenntnis der Gamonwirkungen bei Psammechi-nus miliaris und Echinocardium cordatum. [Rubr.] Upps 1942. 18 s, (Tills med A Tiselius o E Vasseur; ibid, 15 A: 16.) – Die Fluoridhemmung der Gärung in lebender und in destruierter Bierhefe. [Rubr.] Upps 1943. 30 s. (Tills med R Marcuse; ibid, 16 A: 16.) – Die Fluoridhemmung des Stoffwechsels der frischen und der destruierten Bäckerhefe. [Rubr.] Upps 1943. 27 s. (D:o; ibid, 16 A: 20.) – Über den Umsatz der Brenztraubensäure durch destruierte Bäckerhefe. [Rubr.] Upps 1943. 31 s. (Tills med KBrandt & R Marcuse; ibid, 17 A: 3.) – On some properties of the surface lay-ers in the sea urchin egg and their changes upon acti- vation. [Rubr.] Upps 1943. 32 s. (Tills med L Monné o L Broman; Arkiv för zoologi, 35 A; 3.) – Cytoplasmic structure of the sea urchin and starfish egg (The Svedberg 1884 30/8 1944, Upps 1944, s 500–507; tills med L Monné; [ny tr] 1945). – Uber die Abhängigkeit des Brenztraubensäure-Umsatzes der Bäckerhefe von deren physiologischem Zustand. [Rubr.] Upps 1944. 65 s. (Tills med R Marcuse; Arkiv för kemi 18 A: 14.) - On some properties of the surface4ayers of im-mature and mature sea-urchin eggs, especially the changes accompanying nuclear and cytoplasmic ma-turation. [Rubr.] Upps 1945.26 s, 1 pl-bl. (Tills med L Monné; Arkiv för zoologi, 36 A: 18.) – On changes in the properties of the surface layers of the sea-urchin egg due to varying external condidons. [Rubr.] Upps 1945. 23 s, 1 pl-bl. (D;o; ibid, 36 A: 20.) – The action of Androgamone III on the sea-urchin egg. [Rubr.] Upps 1945. 25 s. (Tills med A Tiselius o S Lindvall; ibid, 36 A; 22.) – The effect of some agents upon the re-action of Echinocardium spermatozoa towards egg-water. [Rubr.] Upps 1946. 9 s. (Tills med S Lindvall; ibid, 38 A: 10.) – Further studies on the formation of the fertilization membrane in the sea-urchin egg. [Rubr.] Upps 1947. 19 s. (Ibid, 40 A: 1.) – On the action of trypsin and chymotrypsin on the unfertilized sea-urchin egg. A study concerning the mechanism of formation of the ferdlization membrane. [Rubr.] Upps 1948.16s. (Ibid, 40 A: 17.) – Some experiments pertaining to the chemical changes occurring at the formation of the fertilization membrane of sea-urchin egg. [Rubr.] Upps 1948. 6 s. (Tills med AMonroy; ibid, 40 A: 18.) – Membrane formation in different sta-ges of cytoplasmic maturation of the sea-urchin egg. [Rubr.] Upps 1948. 6 s. (Ibid, 40 A: 19.) – Experimentell zoologi och Wenner-Grens institut (Stockholms högskola under Sven Tunbergs rektorat, Minnesskrift Sthlm 1949, 4;o, s 60-73). – A survey of studies pertaining to the mechanism of activadon in the sea--urchin egg (Experimental cell research, Suppl 1. Proceedings of the 6tn international congress of experimental cytology, Stockholm, July 19th-17tl\ 1947, Sthlm Sc New York 1949, s 469–473). – Some results and views concerning the mechanism of initiation of development in the sea urchin egg (Pubblicazioni della Stazione zoologica di Napoli, vol 21, Sttpple-mento; Relazioni tenute al Gonvegno di embriologia e genetica 13 – 18. VI. 1948, Napoli 1949, s 9-21). – The cell surface in reladon to fertilization (Symposia of the Society for experimental biology, nr 6. Structu-ral aspects of cell physiology, Cambridge 1952, s 39–88,1 pl-bl). – The problems of fertilization as elti-cidated by work on sea urchins. Lecture delivered Jan 18, 1951 (The Harvey lectures series 46, 1950-1951, Springfield, 111, 1952, s 116–152). – The cytoplasm, its structure and role in metabolism, growth and differendation (Modern trends in physiology and biochemistry, Woods Hole lectures dedicated to the memory of Leonor Michaelis New York 1952, s 47–76). - Die Analyse der primären Differenzierungsvorgänge im Seeigelkeim (Zoologischer Anzeiger, Supplementbd 18. Verhandlungen der Deutschen zoologischen Gesellschaft vom 7. bis 12. Juni 1954 in Tübingen, Leipzig 1955, s 32–68). – Surface layers of the sea urchin egg and their role in fertilization (Festschrift Prof. Dr. Arthur Stoll Basel 1957, s 850-868). – An analysis of the changes attending fer-tilization of the sea urchin egg ([Union internatio-nale des sciences biologiques, Publications, Serie B. Colloquia, no. 33.] Experimental cell research, Supplement 5. The submicroscopic organization and function of nerve cells, Proceedings of the Symposium held March 15–22, 1957, by the Venezuelan Institute of neurology and brain research, Caracas, Venezuela, New York (tr Upps) 1958, s 527-546). – A search for insight into the problems of embryonic development (Wenner-Grens institut 1939-1959, Sthlm 1959, s 15-23).-Fertilization (The cell. Biochemistry, physiology, morphology, ed by J Brachet & A Mirsky, vol 1, New York & London 1959, s 327–397; tills med B. E. Hagström o P. Perlmann). – Chairman's introduction: Remarks on control of structure and differentation in cells and cell systems (Biological structure and function, Proceedings of the first IUB/IUBS international symposium held in Stockholm September 12–17, 1960, ed by T. W. Goodwin & O. Lindberg, vol 2, London & New York 1961, s 465–474). – Differential effects ofpretreatment of sea urchin eggs (Paracentrotus lividus and Psammechinus miliaris) with lowdoses oftrypsin (Zoologiska bidrag från Uppsala, bd 35, 1962–63. Festskrift tillägnad Sven Hörstadius, Sthlm, Gbg, Upps 1963, s 385–395). – Genetic and epigenetic factors involved in the early differentiation of the sea urchin egg (Paracentrotus lividus, Psammechinus miliaris) (Isdtuto lombardo, Accademia di scienze e lettere: Symposium acidi nucleici e loro funzio-ne biologica ... Convegno Antonio Baselli, Milano, 16–18 settcmbre 1963, Paris 1964, s 342–351). – Re-collections of the Biological station at Bergen (Universitetet i Bergen: Sarsia, 29. The Biological station 1892-1967, Bergen & Oslo 1967, s 81–86). – The mechanism of control of differentiation in early development of the sea urchin. A tentative discussion (Experimental biology and medicine, a series of interdi-sciplinary topics, vol 1. Morphological and biochemi-cal aspects of cytodifferentiation, Basel & New York 1967, s 52–62). – Introductory remarks / The initiation of tire development of the egg with special reference to sea urchins (Accademia nazionale dei lincei: Problemi attuali di scienza e di cultura, quaderno n. 104. Atti del simposio stil tema: "Fecondazione" (Ro-ma 16-18 marzo 1967) e del Convegno sul tema: "Le basi molecolari del differenziamento" (Milano 20-21 marzo 1967), Roma 1968,4:o, s 7–9,165–178, 2 pl-bl). – Interactions between proteins and nucleic acids and their changes in the differentiation of the sea urchin egg (Annales d'embryologie et de morphogenése, Suppl 1. Travaux du VIe congrés inlernational d'emb-ryologie ... Paris ler–7 septembre 1968, Paris 1969, 4:o, s 269 f; tills med J. Immers o B. Markman). – Experiments and considerations on the state of respira-tory chains before and after fertilization and in the early development of the sea urchin egg (Istituto lombardo, Accademia di scienze e lettere: Rendiconti, Scienze biologiche e mediche, B, vol 104, Milano 1970, s 20-32; tills med L Botte o M de Vincendis). – Integrating factors (The sea urchin embryo. Biochemistry and morphogenesis, ed by G. Czihak, Berlin & New York 1975, s 646–670). Bidrag i: Biochemische Zeitschrift, Bd 22, 1909, 123, 1921, 258, 1933, 271, 1934, 283, 1935, 298, 1938, Berlin, Zoologischer Anzeiger, Bd 14, 1909, 156, 1956, Leipzig, Pfluger's Archiv für die gesamte Physiologie des Menschen und der Tiere, Bd 144, Bonn 1912, Archiv fur Entwicklungsmechanik der Organismen, hrsg v Wilhelm Roux, Bd 40, 1914, 41, 1915, 43, 1917-18, 44, 1920, 50, 1922, 105, 1925, 113, 1928, 117, 1929, 121, 1930, 124, 1931,129,1933, 162, 1969, 174, 1970, 167, 1971, Leipzig, Berlin, Populär naturvetenskaplig revy, 1916, Sthlm 19[16–]18, Acta zoologica, 1920, 1923, 1924, 1926, 1928, 1929, 1944, Sthlm, 4:o, Nordisk tidskrift ... utg av Letterstedtska fören, 1923, 1933, 1942, Sthlm, Pubblicazioni della Stazione zoologica di Napoli, vol 6, 1925, 28, 1956, 36, 1968, Roma & Berlin, Jahrbuch fur Morphologie und mikroskopische Anatomie, Abt 2: Zeitschrift fur mikroskopisch-anato-mische Forschung, Bd 3, Leipzig 1925, Zoologische Jahrbücher, Abteilung fur Anatomie und Ontogenie der Tiere, Bd 47,1925,Jena 19[25–]26, Protoplasma, Bd 3, 1927, 5, 1928, 10, 1930,14 o 15, 1932, 20, 1933, 32, 1939, 44, 1954, Leipzig, Bollettino della Societå italiana di biologia sperimentale, vol 3, 1928, Napoli, Zeitschrift fur vergleichende Physiologie, Bd 11, Berlin 1930, Proceedings of the Society for experimental biolog)' and medicine, vol 32, 1934, New York, Medicinska föreningens tidskrift, 1934, 1935, Sthlm, 4:o, The biological bulletin, published by the Marine biological laboratory, vol 68 o 69, 1935, 99, 1950, 127 o 130, 1966, Lancaster, Pa., The journal of general physiology, vol 18, 1935, New York, Die Naturwissenschaften, Wochenschrift Jahrg 1936–38, 1941, Berlin, 4;o, Archiv fur experimentelle Zellforschung, Bd 19, 1937, 22, 1939, Jena, Fortschritte der Zoologie, N F, Bd 2, 1937, 4, 1939, 6, 1942, Jena, Nature, a weekly journal of science, vol 141, 1938, 145, 1940, 153, 1944, London, 4:o, Latvijas biologijas biedriba / Acta biologica Latvica, T 8, 1938, Riga, Populär biologisk revy, 1938, 1939, Sthlm, 4:o, VAA, 1939, Sthlm, Enzymologia, Acta biocatalytica, vol 10, Den Haag 1941–42, 4:o, Scientia, rivista di scienza, vol 36, 1942, Bologna, Tidens kalender, årg 22, 1943, Sthlm 1942, Journal of colloid science, vol 1, 1946, New York, VSÅ, 1946, Upps, Advances in enzymology and related subjects of biochemistry, vol 6, 1949, New York, VA, Arkiv för kemi, bd 2, 1950, 5, 1953, Sthlm VA, Arkiv för zoologi, [serie 2 (omsl)], bd 1,19[50–]51 ,4, 19[52-]53, 10, 1957, 12, 19[59–]61, 13, 1961, 15, 19[62-]63, 19, 1967, Sthlm Experimental cell research, vol 1, 1950, 3, 1952, 4, 1953, 6–7, 1954, 8–9, 1955, 10–11, 1956, 12, 1957, 16, 1959, 22–23, 1961, 27–28, 1962, 31, 1963, 35, 1964, 41 o 43, 1966, 45, 47 o 48,1967, 62, 1970, 72, 1972, New York, Annual review of physiolo-gy, vol 13, 1951, Stanford University, Transactions of the New York Academy of sciences, series 2, vol 13, 1950–51, Journal of embryology and experimental morphology, vol 1, 1953, 14, 1965, London, Statens naturvetenskapliga forskningsråds årsbok, [5,] budgetåret 1950/51, 8, 1953/54, Sthlm 1952–55, Riksföreningen mot cancer Årsbok, 1957–1959, 1960–1962 o dess engelska version The Swedish Cancer society Yearbook, 1960–62, Sthlm 1960, 1962, 1963, Developmental biology, vol 2, 1960, 7,1963, 16, 1967, New York & London, Pathologie et biologie, vol 9, 1961, Paris, 4:o, Journal of cellulär and comparative physiology, vol 60, Philadelphia 1962, Revue suisse de zoologie, vol 71, 1964, Geneve, Advances in morpho-genesis, vol 5, 1966, New York & London, Archivio zoologico italiano, vol 51, 1966, Torino, Archives de biologie, T 77, 1966, Liége, Accademia nazionale dei lincei: Rendiconti della Classe di scienze fisiche, matematiche e naturali, ser 8, vol 42, 1967, 44, 1968, 48, 1970, Roma; se Published works ofj R from 1909 (Ex-perimental cell research, vol 72, n:o 1. In memory of J R 1888–1971, London 1972, s 6-14); vidare bl a: Stockholms dagblad 28/10 1919 o 25/4 1920, SvD 18/6 1955,12/2 1957.

Källor och litteratur

Källor o litt, ED:s konseljakter 31 dec 1920, nr 237, RA. Wenner-Grens inst:s för experimentell biologi arkiv, StU.

R Fänge, J R 1888-1971: minnesteckn (VVSÅ 1972); T Gustafson, J R in memoriam (Experimental cell research, vol 72, n:o 1, 1972); T Hultin, J R död (DN 22 jan 1971); O Lindberg, J R in memoriam (SvD 23 jan 1971); J Nedergaard, Sjöborrens första dag – o vår egen (SvD 26 nov 1985); dens o B Cannon, A polar development: the Runnström tradition in Swedish developmental biology (The international journal of developmental biology, vol 39, 1995); SMoK. – Muntl meddel:n från R:s medarb.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan (John) A M Runnström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7043, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Nedergaard), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7043
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan (John) A M Runnström, urn:sbl:7043, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Nedergaard), hämtad 2024-04-24.