Moses Pergament

Född:1893-09-21 – Finland (i Helsingfors, Mosaiska)
Död:1977-03-05 – Gustavsbergs församling, Stockholms län

Dirigent, Violinist, Tonsättare


Band 29 (1995-1997), sida 29.

Meriter

Pergament, Moses, f 21 sept 1893 (nya stilen) i Hfors, Mosaiska, d 5 mars 1977 i Gustavsberg, Sth. Föräldrar: grosshandlaren Jehuda (Judel) P o Chaje-Mere (Miriam Maria) Polarsky. Elev vid Nya sv lärov i Hfors, vid musikkonservatoriet i S:t Petersburg 08–12, studentex vid Nya sv lärov 13, inskr vid Alexanderuniv:s i Hfors fil fak 13–dec 15, dirigent för Akad orkestern 13–15, violinist i Filharmoniska sällsk 13–17, allt i Hfors, bosatt i Sthlm från jan 16, dirigent för bl a en blandad kör där 18–20, sv medborgare 6 juni 19, inskr vid StH ht 19, vistades i Frankrike 20–21, dirigent för Sv kören där 20, studerade vid Sterns musikkonservatorium i Berlin 21–23, musikkritiker vid SvD 23-37, vid NDA 38–39, verksam vid franska filmindustrin i Paris 39–40, musikkritiker vid Aftontidn 42–56, vid S-T 57–64. Kompositör. – LMA 52, erhöll medaljen För tonkonstens främjande 67.

G 18 dec 1923 i Charlottenburg, Berlin, m Ilse (Maria) Amalie Ida[1] Kutzleb, f 23 aug 1905 där, d 27 aug 1960 i Sthlm, Västerled, dtr till direktör Leopold August K o Agnes Pauline Marie Leben.

Biografi

Under skoltiden genomgick P fyra års violinistutbildning i S:t Petersburg för bl a Leopold Auer. Därpå följde lika många års verksamhet som violinist i Hfors samtidigt som han studerade humaniora vid universitetet. Han kom till Sthlm 1916 men fortsatte sina musikstudier, bl a i operadirigering, i Berlin. Under vistelsen i Frankrike hade han nära kontakter med tonsättarna Gösta Nystroem (bd 27) och Matti Rubinstein samt målaren Gösta Adrian-Nilsson. Efter hemkomsten var P i drygt 40 år anställd som musikkritiker vid olika stockholmstidningar.

Trots att P egentligen avskydde sin musikkritikersyssla fick hans insats avgörande betydelse för den sv musikmodernismens genombrott på 1920-talet. Ärligheten och kunnandet i hans kritik bildade därvid front mot äldre konservativa bedömare, särskilt W Peterson-Berger och K Atterberg. Flera av hans artiklar i SvD återtrycktes senare i Svenska tonsättare (1943), Vandring med Fru Musica (1943) och Ny vandring med Fru Musica (1944).

P:s radikala hållning låg honom emellertid i fatet som komponist. Som självlärd judisk invandrare motarbetades han metodiskt av tongivande antisemiter i musiklivet, i synnerhet sedan Hitler tagit makten i Tyskland och P valt att bekänna sitt judiska arv genom att införa den synagogala sångens ornamentik i sitt av nordisk vistradition och centraleuropeisk expressionism präglade tonspråk. Musiken blev för P en lojalitetshandling och en väckarklocka, t ex när den judiska nationalsången i konfliktladdade ackord citeras i Rapsodia Ebraica (1935).

Genom vänskapen med den landsflyktiga författarinnan Nelly Sachs stärktes P:s avsky för nazismen. I oratoriet Den judiska sången, skrivet redan 1944, återgav han med en skakande intensitet marschen mot förintelsen.

Tillsammans med Sachs skapade han även mysteriespelet Eli (1959), som handlar om mordet på en herdepojke, vars förtvivlade spel på pipan misstolkas av en soldat som en hemlig signal. Högre makter driver dock mördaren till inre upplösning. Samarbetet mellan P och Sachs kulminerade med den ännu (1994) ej spelade helaftonsoperan Abram's Erwachen oder Sehnsucht aus Durst (1963–72). Där skildras inte den bibliske stamfadern utan en yngling som i en skoningslös värld av jägare och villebråd upptäcker den osynlige guden bland alla avgudar.

Trots att en pessimistisk livssyn präglar många av P:s verk, bl a kammaroperan Himlens hemlighet (1953) efter Pär Lagerkvists desillusionerade efterkrigspjäs och oratoriet De sju dödssynderna (1963) till Karin Boyes postuma kantatfragment, finns där en, som hans uttolkare sångaren Leo Rosenbluth påpekat, "humanistisk sfär", en överbyggnad, där allmänmänskliga krav från de båda kulturlinjerna i hans dubbla etniska arv möter varandra. Det sker inte bara i hans stora vokalverk utan också i hans ofta förbisedda men betydande lyriska produktion, vilken omfattar ett hundratal romanser och ett 70-tal körstycken a cappella.

Även P:s instrumentalmusik präglas av kompromisslöshet och färgstark fantasi alltifrån den tidiga violinsonaten (1918–20) och den doftrika första stråkkvartetten (1918–22). Stor uppmärksamhet väckte baletten Krelantems och Eldeling, som skrevs i Cannes 1921 för Ryska baletten och som uruppfördes med reducerad orkester av K teatern 1928. I konserterna för violin (1948), piano (1952) och cello (1955) når det virtuosa elementet ett närmast extatiskt uttryck utan effektsökeri.

Efter P:s död och till skrivande stund har hans musik glömts bort därför att den spelades för sällan för att ingå i repertoaren. Därtill tycks hans engagemang för det judiska martyriet sakna aktuell genklang.

Brorsdotter till P var Erna Tauro, f P (1916–93), som efter studier vid Sibeliusakademin i Hfors var verksam i Sthlm som pianist och kompositör. Hon blev känd som kongenial tonsättare av Tove Janssons visor, bl a Mumintrollens visor, Höstvisa och Konstberiderskan.

Författare

Carl-Gunnar Åhlén



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Handl:ar efter P på Musikmuseet o MA:s bibl. Huvuddelen av P:s kompositioner hos STIM, i övrigt hos Sveriges radio, UUB o i MA:s bibi (delvis dep). – Brev från P i KB (bla till Nelly Sachs), LUB o i UUB (bla till H Alfvén).

Tryckta arbeten

Kompositioner (år för utg oftast enl copyright o ej nämnd ort Sthlm, liksom vid uruppf). – För piano: Lyriska danser: Älvdans 1–2 o Mazurka 1912–15, utg 1932; En judisk dans (K Wohlfart, Pianoskola, 1914); Revolution 1921 o a skisser. – Kammarmusik: Pianotrio 1913/1940, vi, vlc o pf, härur Marche funébre utg Hfors [1914]; Romans 1914, vi o pf (först m ork), utg senast 1920; Canzonetta 1915, vl/vlc o pf (även stråkork), utg 1931; Chan-son triste, vl/vlc o pf, utg Hfors [1915] o London 1917; Menuett [G] 1916, vi o pf (stråkork 1938), utg [1929?] (Edition Musicalia, 143); Sonat [h] 1918-20, vi o pf, utg 1963; Duo op 281919, vi o vlc, utg 1947; Stråkkvartett nr 1 1918–22 (delvis = Concerto romantico f stråkork 1918), utg [1955] (sats 2 se även Orkester, arr: Folkvisa ...); Valse mélancolique [a] 1938, vi o pf, utg s å; Chaconne 'Hommage å Bach' 1941, vl/vla, bearb f E-vla / vi grande 1964; Stråkkvartett nr 2 'Per aspera' 1952, uruppf 1953, utg 1958; Sonat 1956–61, vi, uruppt' 1962, utg 1963; Fem skisser f stråkkv 1956, sats 1 (övr av andra tonsätt); Stråkkvartett nr 3 1956–67, uruppf 1977; Pezzo intimo 1957, 16 vlc; Sonat 1966-68, £1 o pf, uruppf 1969, sats 2 härur: Elegi 1966; Meditation moll-dur 1969, vi o pf, uruppf 1970; Fantasia differente 1970, vlc o stråknonett; Melodia romantica 1970, vlc o pf; Liten svit f 4 träblåsare o horn / blåskvintett 1970; Liten svit 1972, 2 blockfl (s, a); Pezzo 1972, 4 fl (altfl, piccolo, basfl o fl spelade efter varandra av en solist) o stråkkv, utg 1972, uruppf 1973; Konsertstycke / Sonatina 1973, fl o stråkar, uruppf Ludvika s å; Adagio, Intermezzo, Scherzo o Fantasia, 1973, resp altfl, fl, piccolo o basfl samt stråkkv, uruppf 1974; Meditation 1974, vlc; Stråkkvartett nr 41975, uruppf 1977; arr: J S Bach, Arioso ur Kantat nr 156, vl/vlc o pf, utg 1949 (Ed Musicalia, 220). – För orkester: Med soloinstrument: Romans 1914, vi o ork (även vi o pf), utg [1948]; Adagio 1915, klarinett o stråkork; Dybuk, fantasi, 1935, vi o ork, version nr 2: Dibbuk ... 1970; Konsert 1948, vi o ork, uruppf 1950; Kol Nidré 1949, vlc o ork (först soloröst m bl kör o orgel 1946); Konsert 1951 - 52, pf o ork, uruppf Gbg 1952; Konsert 1954, 2 vi o kammarork; Concerto 1954–55, vlc o ork, uruppf 1956; Canto lirico 1957/1970, vi o ork, uruppf 1960; Concerto 1964–65, E-vla / vi grande o ork; Pianokonsert nr 21974–75. Övrigt: Prélude mysté-rieuse 1912, stråkork; Fuga 1913, ork; Canzonet-ta 1915, stråkork (även vl/vlc o pf s å), arr f ork av W Lindbom utg 1931; Menuett 1916, stråkork 1938 (först vi o pf), arr f ork av Å Udden utg [1940]; Concerto romantico 1918, stråkork (delvis i Stråkkv 1); Rapsodia Ebraica 1935, ork, uruppf 1938, utg Bologna 1948; Festmarsch 1937, ork; Svensk rapsodi 1940, ork; Rosenbergiana 1942, ork (ofullb); Berceuse f skolork, utg 1947 (Skolorkestern, 6); Festfanfar 1961, bleckblåsare; Fest-ouverture, ork; arr: Almqvistiana nr 1–2, svit (delar av C J L Almqvists Fria fantasier f piano), nr 1, sats 3 härur: Den unge fiskaren; Folkvisa med variationer: Det gingo två flickor i rosendelund (sats 2 ur Stråkkv 1). Till sceniska verk: Nattmusiken till Kung Salomo 1915, t pjäs av G? Paloheimo (f pf även Sulamiths dans o en sång, se Soloröst m piano, 1915); Vision 1923, t pantomim av E v Bonsdorff uppf Helsingfors 1925, utg: Visione ... 1964; Krelantems och Eldeling 1920-21/1927, beställd t balett av S Djagi-lev, uppf Sthlm 1928, härur Suite orchestrale ... 1931, omarb 1951; Roboternas intåg och dans 1930, ur festspelet Det stora bygget, uruppf 1930 vid Sthlmsutst; Esther 1936, t bibliska scener; Kyrkängeln 1938, t pjäs av E-L Gard. Till filmer: Med livet som insats 1940, Flickan och djävulen 1944 o Barabbas 1953 (notexempel i L Silén, Tre filmer med musik av M P ..., [stencil 1972,] Notbilaga). – Musikdramatik: Himlens hemlighet (P Lagerkvist) 1953, opera i 1 akt f soli, talroller, bl kör o ork, uruppf s å; Eli (N Sachs) 1958, talpjäs f soli, bl kör o ork, uruppf i Stuttgarts radio, omarb: Eli, opera efter ett mysteriespel, 1958–59, d:o, uruppf 1959; Abram's Erwachen oder Sehn-sucht aus Durst, ein Biihnenspiel (dens) 1966, 1973, f soli, recitation, bl kör o ork; bearb: F Berwald, Estrella de Soria: Dryckesvisa (M Pergament), manskör, utg 1947, Ouverture, m konsertslut, utg 1949, Nu värmer solen ..., 3-st dam-kör o pf, utg 1949 (Svenskt tersettbibliotek, 33), Estrellas recitativ o aria. – För soloröst med orkester mm: Med kör: Adön Ölam 1927 (omarb se 1973); Nedanförmänskliga visor (G Fröding) 1936, m även recitation (även f manskör); Arvet, kantat (Pergament) 1942, m 2 soli o även gosskör; Den judiska sången, körsymfoni (R Josephson) 1944, m 2 soli, härur: Svit, 3 solosånger, m tenor (även baryton m tysk övers av L Rosenbliith) o ork (en sång först utg se Soloröst m piano, 1941); Kol Nidré 1946, kantor (baryton), bl kör o orgel (även vlc o ork 1949); De sju dödssynderna / I sette peccati mortali, oratorium (K Boye / G Oreglia) 1962–63, 4 soli, bl kör, talkör; Biblisk kantat (Ps 137: Al naharut Bavel, Esra 7 o lovsången Adön Ölam) 1973 (lovsången omarb från 1927). Övrigt: Die Lotosblume (H Heine) 1912; Traumfalter, sinfonisches Lied (L Kyösti) 1915–16; Oben, wo die Sterne gluhen (Heine) 1917, m stråkkv/stråk-ork; Woher - wohin? (G A Bécquer) 1923 (även m pf); Ångest (S Leander) 1933 (d:o); Biskop Thomas' Frihetssång 1933 (även m pf eller f bl kör); Vem spelar i natten --- (Lagerkvist) 1943, även m fl ad lib, utg s å; I natt skall jag dö (H Löwenhjelm) 1943 (även m pf); Fyra kinesiska sånger (Li Yi, Li Po / E Blomberg) 1946 (d:o), utg s å; Fyra dikter (E Södergran) 1965 — 66, uruppf 1968; Violoncellen (Blomberg) 1967, m vcl o pf; Årstider, 4 dikter (J Edfelt) 1968, m blåskvintett o becken, uruppf 1969; Drömmen om mullen och vindarne (O Levertin) 1968-69, uruppf 1970. Arr: Judiska visor: Dos idische lied (S Secunda), A dudele, Kaddisch ... (J Engel) o Oschamnu mikol om (D Roitmann) 1941, sopr, bl kör o ork, samt Tre folkvisor: Chazkele, Er hot mir zugesogt o Jome 1942, 2 sopr, klarinett o stråkar, A dudele uruppf 1944; In cheder 1954, baryton o stråkork, samt Der chasn un der gabe o A bild fun derheim 1960, tenor, bl kör o kammarork, alla uruppf Hamburg 1960; Tre judiska visor: A dudele, Eli-Eli o L'ekowed schabes 1958, baryton, bl kör o ork; Svenska folkvisor: De sporde om skön Särling, Men liljorna de växa upp om våren, Ge mej hit lite bläck och en penna, soloröst m ork; F Berwald, Danslek (ur Glimtar, op 22), W Sten-hammar, Hjärtat o Adagio (B Bergman) 1918, arior av A Stradella o G Caldara 1947, sånger av Josef Eriksson, G Nordqvist, Y Kilpinen o I Han-nikainen m m, d:o. – För kör: Blandad kör med orkester: Hosiannah o Det är fullbordat (Fröding) 1928 (först med pf), revid o instrum 1931; Hembygden (Lagerkvist) 1950. Blandad kör a cappella: A winterlied (A Reisin) 1914; Wandrers Nachtlied flj W v] Goethe) 1915 (även f manskör), utg 1968, omarb 1973; Motett 1 Hell dig Israel ... 1918-19; Hosiannah! (Fröding) 1928 (även m ork 1931); Det är fullbordat (dens) 1928 (d:o); Biskop Thomas' Frihetssång 1933 (även soloröst m ork eller pf); Vårvisa (Blomberg) 1933, utg 1934; Midsommarlåt (O Lundgren) 1935 (först f unison sång); Kronos (Fröding) 1937; I solnedgången (dens) 1937, utg 1951; Sångmarsch (Alf Henrikson) 1941, utg s å o [s å]; Sången (H Connor) 1946, utg 1948; Ungdomens såningsvisa (Carl Larsson i By) 1946, utg s å: Adjö; all jordisk lust (T Nashe) 1947, m solo, utg 1948; Långt innan gryningen / Fåglar (B Anderberg) 1949, utg [s å], härur Nu samlar Gud i sin hand, utg 1964; Bön / Psaume (A Strindberg / J J Bovet) 1950, m även goss/barnkör; Åsa-Hannas visa (E Hagström) 1951, utg s å (Musiklivet Vår sång); En solvisa (K-E Forsslund), utg (Sånger för blandade röster, nr 80); Vår, ljuvlig vår (Nashe), utg 1951; Den segrande tanken (M Sterner) 1952, utg 1954; Sub Luna (Karlfeldt) 1963, m solo, utg 1965, uruppf 1967; Visan (Blomberg) 1972, utg 1975; Det ytligas ondska (Harry Martinson) 1973; arr: Der cho-sen 1913, omarb 1948, Die alte kasche 1915 o a sånger på jiddisch; Det gingo två flickor i rosen-delund 1929, utg 1933 (Gehrmans kör-bibliotek, 61); De sporde ..., Men liljorna ... o Ge mej hit (se Soloröst...), Nödårsvisan, alla med solo, samt Rocken snurrar, lampan brinner, folkvisa fr Skåne, samtl utg 1934; En sjöman älskar havets våg [O Limborg] 1938, m solo, utg [1949]; Ja må han leva 1943; A Söderman, Killebukken, Träset, Tag imod kransen, Synden og d0den o Den hvide, r0de rose (B Bj0rnson), sep utg 1938. Manskör a cappella / Manskvartett: Iltalaulu / Wandrers Nachtlied (Goethe) 1915, utg Hfors 1916 resp Sthlm [1928] (även bl kör); Selinda och Leander (Karlfeldt) 1920, utg [1927]; Sorgebudet (Frö-ding), utg 1926 (Sångartidningen) o [1927]; Världens gång (dens) 1919/1927, utg 1927 (ibid) o [1928]; Sångens andar (Bergman) 1927, utg [1927]; "Stockholms studentsångarförbund" ... dryckes- o nöjesvisa (Pergament) 1928; Brusala (Karlfeldt) 1928, utg 1931; Tre käringer i en backe (Fröding), utg [1929]; I Kannick (E Tegnér) 1929, utg u å; Hymn till Stockholm (B Malmberg) 1930, ur festspelet Stjärnan i triangeln, utg s å; Sådant är livet (Fröding), utg 1930; Sövande mjöd vill jag tömma (dens) 1931, utg 1932 (Sångartidn), 1934 (Gehrmans kvartett-bibi, 146) o [1948]; Maskin i olag (dens) 1931, utg 1934 (ibid, 151); Livskamp (Bergman), utg 1933 (ibid, 150); Solskenet (dens) 1935, utg s å (Sångartidn); Nedanför-mänskliga visor (dens) 1934–36 (även soloröst m ork o kör); Ett drömackord (dens) 1936, utg s å (Gehrmans kvartett-bibi, 158); Den underbara kvarnen (Karlfeldt) 1941, utg u å; De döda / Morti (E Lindegren) 1948, sv utg u å; En vardagskväll (E Lindorm) 1948, utg u å; Hymner i skymningen (Edfelt) 1950, m solo, utg u å; Djur-gårdsmässa (N Ferlin) 1941, utg Upps [s å] o Sthlm 1950; Kuplett (dens), utg 1950; Triptyk, tre dikter: Armstarkt kapell, Juninatten, Sensommarkväll (Martinson) 1956; Unga viljor viner (Boye) 1966; Nu är det sommarmorgon (Lagerkvist) 1967; Aftonsång (H Gullberg) 1968, pseud Martin Palm; Byggnadsarbetarnas marsch (S Sjödin) 1969 (även unison kör); Lyckflätning (Martinson) 1969; I bönehuset (Fröding) 1974; Musik (J Rossel); Spelmännen (J v Eichendorff / A Osterling); arr: Ja må han leva. Damkor med piano: Vårvisa (Blomberg) 1933, 3 damröster/damkör, utg 1934 (Svenska tersetter) o 1947 (Sv tersettbibl, 23) (även bl kör 1934); En vårvintervisa (Fröding), d:o, utg 1934 (Sv tersetter) o 1947 (Sv tersettbibl, 24); Väverskomas sång (C T Holmström), d:o, utg 1945 (Sv tersettbibl, 2). Unison dam/barnkör med piano: Nyckelpigan o a visor för barn: Nyckelpigan o Pär Spelman 1930, Långt bort i skogen, Solskenet skiner o Två skolkamrater 1932 (Lundgren), utg 1932; Visa om Herkules / Her-kules båt (dens) 1932; Vårmarsch (dens) 1933, m även vi, utg 1934 (B Anrep-Nordin & S Körling, Dikt och ton, sångsaml för realskolor ...); Nya barnvisor: Fyrväpplingen 1932, Igelkotten 1933, Ekorrungen 1933, utg 1961 (Sångfåglarna, nr 71 a), Julgransljus 1934, utg u å (ibid, 72 a); Midsom-marlåt (dens) 1935, utg 1936 (även bl kör a cap-pella); Fyra barnvisor: Grönt, Brunt, Rött, Svart (dens) i 944; Vi äro den knoppande våren (Sterner) 1946. Annan unison kör med piano: Svenska dagbladets marsch ([Erik Wilhelm Olson, sign] Eveo) 1934, utg [s å]; Idrottssång (Bror Nilsson), Idrottspojkarnas sång (G Nordström), anon, o Heja-ramsa 1 (B Nilsson), utg 1936 (Idrottssånger); Sångmarsch för musikens vecka (Henrikson) 1941; En liten visa om David [Tägtström] (anon), 1944; Byggnadsarbetarnas marsch (Sjödin) 1969 (även manskör). – För soloröst med piano: A klap hot gegeben der wint (A Reisin) 1909–16, utg u å (även: A klop hat ...); Die Jungfrau schläft in der Kammer (Heine) 1910, "op. 1 n° 1", omarb 1945; Zwei Kammern hat das Herz (Pergament) 1911, utg [1926] (Ed Musicalia, 136); Vöglein singen, Glöcklein klingen – (dens) 1912, utg 1963; Zionslied (S Frug) 1914; Två sånger ...: Kväll i skogen (Levertin), Barnet og Faaret (dansk barnvisa) 1915, utg 1931; Kung Liv och drottning Död (Levertin) 1915, utg 1937 (Sv romanssång, Edition A, 16); Drömmen (J L Runeberg) 1915, utg 1937 (ibid, B, 15); Tuskan kukka (R O Sten) 1915; Gunin laulu (efter Höga visan) 1915, ur Salomo; Vattenplask (V Rydberg) 1916; Erster Verlust (Goethe) 1916, utg 1948 (M P, Tre sånger); Aus der Ferne in der Nacht (O J Bierbaum) 1918, utg 1948 (ibid); Die Quelle der Schmerzen (ur Schi-King) 1921, utg 1948 (ibid); Evighetsträngtan, tre sånger: Drömmaren (Rydberg) 1917, Svårmodets son (dens) 1917, Havsnatt (Österling) 1919, utgKhvn & Leipzig u å; Derjungen Hexe Lied (Bierbaum) 1919; Drömmen om Sa-moa (Pergament) 1920, utg 1963; Woher, wohin (Bécquer) 1923 (även m ork); Jag gav, jag tog (B Gripenberg) 1925, utg [s å]; Ganymed (C S Åsberg) 1925, utg [s å];Jag har haft en stor, tyst sorg (Blomberg) 1929, utg 1963; Tragisk ballad i Ystad ([O Hammarlund, pseud] Völund Rimsmed) 1930, utg s å; Bocken som trädgårdsmästare ([Lundgren, pseud] Yorrick) 1930; Torra trädets klagan (Malmberg) 1931, utg 1963; Ångest (Lean-der) 1933; Biskop Thomas' Frihetssång 1933, utg 1947 (även m ork o bl kör); Dunkle, schöne Nacht (Bierbaum)1937, utg 1963; Aurikelchen (R Deh-mel) 1937; Marche funébre (Bergman) 1939; Tre små sånger: Kvarnen (Blomberg), Du sover bak sex små fönster (Gabriel Jönsson) o Blomsterflickan (Bergman) 1939, utg 1943; Der grosse Karus-sell (Dehmel) 1941; Vårnatt i Ajalon (Josephson) 1941 (med ork i Den judiska sången 1944); I natt skall jag dö (Löwenhjelm) 1943, utg s å (även m ork); Baer ikke sorg - -- (A Paasche Aasen) 1944, utg Oslo [1946]; Fyra kinesiska sånger (Li Yi, Li Po / Blomberg) 1946, utg s å (även m ork); Visa i skymning (G Bergman) 1947, utg 1951 (Svensk sånglyrik, 2) o [1963]; Vävarvisa (dens) 1950, utg [1963]; Ett är nödvändigt (Edfelt) 1950, utg 1963; L/infidéle (M Maeterlinck) 1951, utg 1963; Gem (Edfelt) 1954, utg 1963; R0r ikke ved mit hjerte idag (I Hagerup) 1965, utg s å, uruppf 1969; Alla människors vals (Henrikson) 1966; Sul palmo della mano / Sera (P Gilardi) 1967; La capra (U Saba / Österling) 1967; Natten saenker sit m0rke Sl0r (B Rubinstein) 1970; Sono stanca (Löwenhjelm/ Oreglia) 1971; S'ode ancora il mare (S Quasimo-do) 1971; Anno Domine [!] 1948/1947 (dens/Ös-terling) 1971; Quest' anno (Saba) 1971; Donna (dens/Österling) 1971; Lavoro (dens), 1971; Vaggvisa (G Mistral / Gullberg) 1971; Canzone (L Englund / Oreglia) 1971; Le pietre (Boye/Oreglia) 1971; Nel sanguinante porto del mio cuore (Lagerkvist/Oreglia) 1972; Gissa din gåta, lillebror (d:o) 1972; Älskade, kom till kullarna (T Morgue) 1972; Nattskärran (Boye) 1973; Sång (G Ekelöf) 1973; Smed smärta (Bierbaum) 1973; Morgon (Malmberg) 1973; Meriggiare pallido e assorto (E Montale) 1976; arr: 4 lustiga och 4 sorgmodiga folkvisor: Rocken snurrar Men liljorna ..., Jag gick mej ..., De sporde ..., Sko-makarvisan, Ge mej hit ..., Säckpipan o Nödårsvisan 1936–37, utg 1937. – Även de senare årens sånger i allm mångfaldigade, liksom en del instrumentalmusik, efter manuskr hos Svensk musik. Ett 70-tal sånger kommenterade i E Flodmark, M P:s sånger [stencil 1972].

Tryckta arbeten: Om körsång och sångarglädje (Sångartidningen, årg 3, 1924, Sthlm, 4:o, s 19 f). – Arnold Schönberg (Orfeus, tidskr för litteratur • musik • teater, 1925, Sthlm, 4:o, s 158-161). – En radiokonsert i himlen (Våra nöjen, årg 2, 1926, Sthlm, 4:o, nr 40, s 20 f, 25; undert Mos i pergament). – Programkultur (ibid, nr 41, s 13, 23; undert Vox populi). – St. Veitsdansen (ibid, nr 46, s 12). – En svensk hjältetenors karriär (Scenen, årg 13,1927, s 94 f; om Martin Öhman). – Beethovens operaintresse (ibid, s 198 f). – Kurt Atterbergs "dollarsymfoni" (Tonekunst, tidsskr for norske musikvenner 1928, Oslo, 4:o, nr 22, s 7 f). – Bland förstummade vänner från flydda tider (Slöjd och ton ... Utg av Sveriges fiolbyggareförb, årg 5, 1934, Sthlm, 4:o, s 44–47). – En bok - en värld (Wennergrens nyheter, 1930, Sthlm, 4:o, julnyheterna, s 3; anon). – Att göra filmopera [enkätsvar] (Biograf-bladet, årg 16, 1933, Sthlm, 4:o, n:o 9, s 17). – Objektivt och subjektivt i musikkritiken (Att läsa tidningen, en orientering utg av Sv dagbladet, Sthlm 1936, s [19]). – A quartet of modern Swedish composers [Rosenberg, de Frumerie, Larsson, Nystroem] (The Anglo-Swedish review, 1936, London, 4:o, s 129–132). – Operans dilemma (Svensk scenkonst och film, utg under red av E Wettergren o I Lignell, Sthlm 1937, 4:o, s 129-139). – Döda noter och levande toner (Vår sång, officiellt organ för Sveriges körförb, årg 10, 1937, Sthlm, 4:o, s 221 f). – Opera, en dialog (Operaboken 1939-1940 Sthlm 1939, 4:o, s 33 f, 36, 38, 40 f. – Sången från Suomi (Vi och ni... Utg från Österåkers sanatorium, årg 9, 1940, nr 1. Finlandsnr [omsl], s 40 f). – Svenska tonsättare. Sthlm (tr Upps) 1943. 166 s. – Vandring med fru Musica. Sthlm 1943. 259 s. – Mästare och mästarinna. 1. Minnen av Wilhelm Stenhammar (Hågkomster och livsintryck 24. Musikmänniskor... av 25 förf under red av F H. Törnblom, Upps 1943, s 144–150). – 2. Minnen av Alice Tegnér (ibid, s 159–168). – Ny vandring med fru Musica. Sthlm 1944. 223 s. Övers: Retkiä musiikin maail-massa, Turku 1945, 232 s. – Jenny Lind. Sthlm 1945. 4:o. 324 s. Övers: Turku 1946, 4:o, 345 s. – Franz Berwald: 1796–1868 (The Monthlymusical record, vol./year 76, 1946, London, s 176–182 [i no. 880, okt]). – Hilding Rosenberg: a journey in modern Swedish music (Music and letters, vol. 28, 1947, London, s 249-257). – Hilding Rosenberg, a giant of modern Swedish music. [Rubr.] Sthlm [1948]. 11 s. [Ny utg] 1956. 22 s. [Tysk utg:] ... ein Hiine im Reiche der modemen schwedischen Tonkunst. Sthlm [1950]. 10 s. – Om Berwalds Estrella de Soria (Musikvärlden, årg 4, 1948, Sthlm, 4:o, s 77-80). – Barnets sång - folkets musik (Vår sång, tidskr för det folkliga musiklivet, 22, 1949, s 64 f). - Gösta Nystroem, one of the most outstanding Swedish composers. Sthlm [1950]. 9 s. [Tysk utg:] ... eine der ersten Komponisten Schwedens. Sthlm [1950]. 10 s. – Med Unison sång till tonkonstens verkstäder (Samfundet för unison sång, Årsskrift, 1950, Sthlm, s 8–12). – Europeisk radiopolyfo-ni (Tidskrift för det folkliga musiklivet - Vår sång, 24, 1951, s 24 f). – Om poesi och musik (Perspektiv, årg 2, 1951, Sthlm, 4:o, s 355-359). -Själen och tangenterna. Sthlm 1956. 7 s. [Ur SvD 15/12 1933.] – Körsång och sångarglädje /Hjärtats nyckel heter sång – En programskrift vid KFUM-körens i Stockholm konserter ..., Sthlm 1956, 4:o, s 9–11). – [Min bästa julbok (enkätsvar)] (Julfacklan, 1957, Sthlm, 4:o, s 37). – Svensk musik på skiva: Otto Olsson, Dag Wirén, Gunnar de Frumerie, Lars-Erik Larsson (Nutida musik, årg 1, 1957-58, Sthlm, h 3, s 14 f). – Nelly Sachs (Judisk tidskrift, årg 31, 1958, Sthlm, s 57–61; ur S-T 31/1 så). - Opera (Horisont, årg5, 1958, Vasa, nr 1/2, s 32–35). – Epok i 20-talets skugga (Perspektiv på 30-talet. Under red av Birger Christofferson o T v Vegesack, Sthlm 1961, s 95–100). – Vår andes stämma i världen (Perspektiv, 14, 1963, s 71–74). – Dikt och ton som enhet (Nutida musik, 7, 1963–64, h 3, s 1–3; om tonsättn av Boyes De sju dödssynderna). – Besök hos Väinö Aaltonen (Konstrevy, årg 40, 1964, Sthlm, 4:o, s 204). – Sam Vanni (ibid, 41, 1965, s 24–27, 44). – "Per aspera ad astra" -Filharmonikerna från dopet till i dag (Konsert-nytt, årg 1, 1965-66, Sthlm, nr 5, s 3-5). -Framtidsmusik (Tonfallet, [årg 2,] 1969, Sthlm, 4:o, nr 11, s 3; ur SvD 1923). – Drömmen om mullen och vindame (Nutida musik, 14, 1970–71, h 1, s 24 f; om tonsättn av Levertins dikt). – Artiklarna Musiklivet i Sverige 1924(-1937) i Svenska dagbladets årsbok, årg 2(–15): Händelserna 1924(–1937), Upps 1925-38; bidrag i bl a: Judisk krönika, 1932–34, 1966: 8 o 1968: 7, Sthlm, 4:o, Röster i radio(-TV), 1938: 36, 1945: 41,1947: 53,1949: 51, 1954: 35, 1957: 45,1965: 49, Sthlm, 4:o, Lantarbetaren, 1957, mars-nov, o 1958, jan (musikkrönikor); vidare SvD 1924-37 o 1940-41, NDA 1938–39, Aftontidningen 1942–56 o S-T 1957-64 samt bl a Helsingin Sanomat 5/4 1936 (bilagan Ruotsin numero), GHT 25/10 1940, 13, 17 o 22/3 1941, Socialdemokraten 4/9 1941, Aftonbladet 18/9 1942.

Redigerat: Musikens vecka. Årg 1, 1942. Sthlm. 4:o. [Nr 1*.] 15–21 nov. 16 s. – Sångsamlingarna Svenska tersetter, 1934, 30 s, T Rangström, Sånger, [ny omarb uppl] 1949, 65 s, o Svensk sånglyrik, 1-2 [1951], 64, 66 s, alla Sthlm, 4:o (föret).

Översatt: H Heine, De två grenadiärerna (R Schumann, Grenadiärerna ... för sång o piano [op. 49 nr 1], Sthlm [1943], 4:o, sv text).

Källor och litteratur

Källor o litt: Justitiedep:s konseljakter 6 juni 1919, nr 82; S-T:s o SvD:s medarbetarreg, Sveriges pressarkiv; RA.

L Aare, M P död (DN 8 mars 1977); Musiken i Sverige, 4 (1994); PK:s porträttmatr 1936 (1935); Väd; C-G Åhlén, M P död. Den judiska sången följde honom alltid (SvD 8 mars 1977); dens, Tystnaden kring M P (SvD 20 sept 1993). – Erna Tauro: B Zilliacus, E T, en perfekt ackompanjatör (DN 11 juni 1993).

Gjorda rättelser och tillägg

1. Tidigare namnuppgift korrigerad, 2016-02-24


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Moses Pergament, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7084, Svenskt biografiskt lexikon (art av Carl-Gunnar Åhlén), hämtad 2019-11-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7084
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Moses Pergament, urn:sbl:7084, Svenskt biografiskt lexikon (art av Carl-Gunnar Åhlén), hämtad 2019-11-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se