C Edvard Persson

Född:1888-01-17 – Malmö Sankt Pauli församling, Skåne län
Död:1957-09-19 – Helsingborgs Maria församling, Skåne län (enl db för Jonstorp, Malm.)

Skådespelare, Regissör


Band 29 (1995-1997), sida 71.

Meriter

Persson, Carl Edvard, f 17 jan 1888 i Malmö, S:t Pauli, d 19 sept 1957 i Helsingborg (enl db för Jonstorp, Malm). Föräldrar: timmermannen o husägaren Anders P o Bengta Olsson. I byggmästarlära hos fadern, operettartist vid Axel Lindblads opera- o operettsällsk 0709, vid Anton Gambetta Salmsons operettsällsk 0911, uppträdde i Finland 1119, revy- o operettartist vid Folkets hus teater i Malmö 1925, vid Hippodromteatern där 2532, vid Odeonteatern i Sthlm 3233, vid Södra teatern där 3335, vid Folkan där 36, filmregissör o filmskådespelare från 23, anställd vid ab Europa Film från 33.

G 1) 25 jan 1916(33) i Sthlm, Nik, m operettsångerskan Ingrid Eleonora (Ellen) Kristina Rosengren, f 23 juli 1876 där, ibid, d 6 juli 1956 där, Kungsh, dtr till skräddaren Carl Johan R o Brita Christina Carolina Malvina Rydberg; 2) 20 juli 1933 i Malmö, S:t Pauli, m skådespelerskan Ida Elisabet Hanna Hilda Sofia (Mim) Ekelund, f 8 nov 1902 i Lund (enl fb för Brågarp, Malm), d 16 nov 1982 i Helsingborg (enl db för Jonstorp), dtr till direktören Carl Georg E o Ida Cecilia Petersen.

Biografi

Edvard P föddes i ett av Malmös klassiska arbetarkvarter, bodde granne med Malmö Tivoli och hade Folkets hus teater inom nära räckhåll. Sexton år gammal lockades han av en annons till Ossian Brofeldts resande teatersällskap men engagemanget där blev kortvarigt. En mera eftertrycklig teaterdebut gjorde P när Axel Lindblads Opera Comique-sällskap gästade Malmö teater i dec 1907. Vid en billighetsmatiné fick han chansen till inhopp i rollen som Erik i Värmlänningarna och löste sin uppgift med "en för en nybörjare ovanlig säkerhet" (Sydsv Dagbl). P turnerade med Lindblad i två år och spelade i en rad operetter mot primadonnor som Gabriella Bidenkap och Ellen Rosengren; den senare blev hans första hustru. 1909 engagerades han till Anton Gambetta Salmsons teatersällskap för roller i Boccaccio, Geishan, Tiggarstudenten, Glada änkan och andra av tidens populära operetter. Han deltog också i Salmsons storslagna äventyrsspektakel Buffalo Bill på Hippodromen i Malmö 1911.

191119 var P verksam i Finland, huvudsakligast på Apolloteatern i Hfors. Han noterade vissa framgångar i operetter som Kyska Susanna och Dollarprinsessan och visade i Höstmanöver för första gången prov på sin komiska talang. Genombrottet som komiker kom dock inte förrän 1919, då han återvände till Malmö och gjorde ett improviserat inhopp i Folkets hus-revyn Hertigen av Fosie. Folkets hus-revyerna tilllät P att spela på skånska, och han blev en mästare i konsten att avlocka sin hembygds tungomål oväntat komiska kvaliteter.

Både som aktör och regissör kom P att under de närmast följande åren dominera Folkets hus-teaterns repertoar av farser, folklustspel och revyer. 1925 lockade Oscar Winge över P till Hippodromteatern, och han blev snabbt även denna teaters populäraste kraft. På sju spelar medverkade P i ett 70-tal produktioner och varierade sig genom en rad komiska uppgifter i operetter som Lilla Helgonet, Cirkusprinsessan, Glada änkan, Tiggarstudenten, Vita Hästen och Ökensången. Framförallt uppmärksammades emellertid P för sina insatser i revyerna. Hans första sångsuccé, Skånska slott och herresäten författad av Hjalmar Gullberg (bd 17) och Bengt Hjelmqvist stammar från revyn Sicken Blomma (1928).

Redan 1923 hade P prövat krafterna som filmregissör och aktör i stumfilmen Studenterna på Tröstehult, gjord efter P:s eget manus. Därefter åstadkom han ytterligare sex stumfilmer, de flesta med Adolf Jahr (bd 20) som partner. 1932 lockade Europa Film P till Sthlm med erbjudande om medverkan i ljudfilmen Söderkåkar. Med på resan följde balettflickan Mim Ekelund från Hippodromteatern. Hon blev P:s andra hustru och så småningom hans flitigaste medspelerska på film.

Parallellt med sin begynnande filmkarriär i Sthlm spelade P revy, först hos Ernst Rolf på Odeonteatern och senare hos Björn Hodell (bd 19) på Södra teatern. Sitt sista teaterengagemang hade han 1936 hos Karl Gerhard (bd 17) i revyn Köpmännen i Nordens Venedig. Själv ansåg P att filmen var hans naturliga medium. Efter ljudfilmsdebuten i Söderkåkar hälsades han också välkommen åter av filmkritiken, som i honom såg en ny typ av komiker. Redan 1933 blev P genom kontrakt med Europa Film, mot ett relativt blygsamt årsarvode, landets ende heltidsanställde filmskådespelare, en särställning som han behöll livet ut.

Flickorna i Gamla stan (1934) var den första film som på allvar tillvaratog P:s sångliga talanger, Söder om landsvägen (1936) den första som förlade miljö och handling till Skåne. Med filmer som Söder om landsvägen, Skanör-Falsterbo (1939) och Kalle på Spången (1936) inledde P en storhetstid inom sv film som publik- och kassamässigt aldrig senare varit hotad. Med Livet på landet (1943) nådde karriären sin höjdpunkt. Vid det laget hade P säkrat sig en mångmiljonpublik.

Delvis kan P:s stora popularitet förklaras med att hans komikertyp kom vid alldeles rätt tid, det oroliga 1930-talet. Skickligt blandade P humor med sentimentalitet. Som komiker var han påfallande måttlig i sina uttryck och blev därmed lätt att identifiera sig med för publiken. Hotfulla situationer mötte P med snusförnuftiga kommentarer och en avspänd, slagfärdig förlitan på att allt nog skulle ordna sig till sist. Filmerna var också trogna sv lustspelstradition; de underströk miljöernas skönhet och hyllade det bestående. Sångerna i filmerna intog melodiöst samma hållning: Vi klarar oss nog ändå, Lite grann från ovan, Jag har bott vid en landsväg, Det var en gång en skånepåg, Vi har gungat uppå havet, Lite hit, lite dit, lite hur som helst. P sjöng in omkring 200 grammofontitlar.

I Danmark var P:s popularitet inte mindre än i Sverige. Kalle på Spången, som hade premiär mitt under den tyska ockupationen, gick 87 veckor på sin premiärbiograf i Khvn och visades därutöver på samtliga biografer i Danmark utanför huvudstaden. När P gav konsert i KB-Hallen 1941 annonserades evenemanget med varningen: Obs endast 16 000 biljetter! Vid kung Christians 75-årsdag 1945 inbjöds P till ett arrangemang på Bellahøj utanför Khvn och framträdde då inför mer än 200 000 åhörare.

1947 inbjöds P att turnera i svenskbygderna i USA. Turnén, som omfattade 100 dagar och 36 städer med lika många konsertframträdanden kombinerades med inspelningen av filmen Jens Månsson i Amerika (1947). I New York fyllde P Carnegie Hall med två fullsatta hus, och i Chicago Orchestra Hall samlade han 21 000 åhörare vid tre konserter. Endast Enrico Caruso hade lyckats med något liknande före honom.

Vid slutet av 1940-talet hade P:s dragningskraft på hemmapubliken börjat mattas. Han utsattes för en delvis mycket hård kritik, och filmerna blev inte längre samma självklara publiksuccéer som tidigare. Trots vacklande hälsa fortsatte han dock att filma till 1956. P:s filmer samlade i runt tal 30 miljoner biobesökare i Sverige. Han var en av landets populäraste filmkomiker och den ende som uppnått stjärnstatus.

Författare

Jan Richter



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från P i LUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Gubben Noak eller Nu kommer den stora syndafloden. Nyårsrevy i 2 akter med prolog. H[älsing]b[or]g 1923. 27 s. (Tills med pseud Joakim.) Lite grann från ovan. Sthlm 1943. 204 s, 10 pl-bl. Overs: saadan lidt fra oven, Khvn 1943, 157 s, 9 pl-bl.

Källor och litteratur

Källor o litt: L Furhammar, Från skapelsen till E P (1970); dens, Filmen i Sverige (1991); K Jerselius, Hotade reservat. Spelfilmerna med E P (1987); Musiken i Sverige, 4 (1994); Myggans nöjeslex, ed U M Ericson, 12 (1992); Å Ohlmarks, Drömfabriken. Äventyr i filmens värld (1970); J Richter, E P (1974); G Rodin, Den sv filmens glada 30-tal. En överlevandes minnen (1976); J Schildt, Det pensionerade paradiset. Anteckn:ar om sv 30-talsfilm (1970); Sv filmografi, 2 (1982), 3 (1979), 4 (1980) o 5 (1984).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C Edvard Persson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7109, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Richter), hämtad 2018-12-15.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7109
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C Edvard Persson, urn:sbl:7109, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Richter), hämtad 2018-12-15.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se