Peter Petersson

Född:1840-01-26 – Östra Karups församling, Kristianstads län
Död:1908-08-29 – Nacka församling, Stockholms län

Järnvägsbyggare, Ingenjör, Industriman


Band 29 (1995-1997), sida 146.

Meriter

Petersson, Peter, f 26 jan 1840 i Östra Karup, Hall, d 29 aug 1908 i Nacka, Sth. Föräldrar: ladufogden Jacob Pettersson o Anna Nilsdtr. Inskr vid LU 55, kameralex där 57, elev vid Statens järnvägsbyggnader 58-60, nivellör där 60- 61, 63 -65 o 66 -70, elev vid H artillerilärov i Marieberg 61—63, löjtn i Väg- o vattenbyggn:kåren 19 maj 65, tjänstförrättande stationsingenjör vid Statens järnvägstrafik 65 — 66, anställd vid järnvägsbyggnader i Argentina 70-73, VD o arbetschef vid Lund-Trelleborgsjärnvägsbyggnad 73 — 75, VD o disponent vid Bjuvs stenkolsverk 74 — 77, arbetschef vid Västervik—Åtvidaberg—Hults-freds järnvägsbyggnad 77 — 79, kapten i Väg- o vattenbyggn:kåren 19 dec 79, trafikchef o VD vid Hultsfred—Västervik —Bers-bo—Norsholms järnvägs ab 79 — 83, led av stadsfullm i Västervik 80—82, VD o disponent vid Surahammars bruks ab 1 aug 83 — 13 april 08, led av stenkolskomm maj 84 — juni 85, kontrollingenjör vid Finspång— Norsholms järnvägsbyggnad 84—85, ordf i Sura kommunalstämma 85 — 04, led av styr för Sveriges allm exportfören 88 — 93, av Västmanlands läns landsting 88 — 07, ordf där 99 — 07, VD o disponent vid Vagnfab-riksab i Södertelje (VABIS) 91-13 april 08, majors avsked ur Väg- o vattenbyggn:kåren 30 nov 94, v ordf i Västmanlands läns hushållmsällsk 97 — 02, led av Allm valmans-förb:s överstyr 04, av FK 05 lagt—06.

G 9 okt 1873 i Vase, Värml, m Sofia Margareta Troili, f 8 dec 1851 i Fågelvik, Värml, d 9 april 1941 i Sthlm, Engelbr, dtr till majoren Uno Johan T o Margareta Catharina Sofia Augusta Wärnhielm.

Biografi

P valde att göra karriär inom järnvägsbyggandet vid en tidpunkt då verksamheten på detta område tog sin början i Sverige. Med avbrott för studier vid Högre artilleriläroverket arbetade han som nivellör vid Statens järnvägsbyggnader till 1870. Detta år reste han till Argentina för att bl a tjänstgöra som kontrollingenjör vid byggandet av järnvägen Cördoba—Tucumån. Efter hemkomsten tre år senare fortsatte P sin verksamhet vid olika järnvägar med undantag för en period som disponent vid Bjuvs stenkolsverk.

Surahammars bruks ab var en av leverantörerna till verkstäderna som tillverkade järnvägsvagnar. Där framställdes bl a hjul och axlar till vagnarna. 1883 efterträdde P Carl Alexanderson (bd 1) som VD och disponent vid bruket. Som kännare av järnvägsmarknaden, där brukets viktigaste produkter avsattes, och som erfaren administratör rationaliserade han brukets drift och ökade dess omsättning. Bl a uppfördes 1905 ett modernt hjulringsverk, och Svanå bruk inköptes för att säkra tillgången på tackjärn. P:s mest betydande insats är emellertid knuten till sv bilhistoria.

P ansåg att brukets tillverkning borde inriktas på att leverera hela järnvägsvagnar. Därför inledde han ett samarbete med Philip Wersén, anställd vid den största tillverkaren av järnvägsvagnar, Atlas verkstäder i Sthlm. Av flera skäl förlades det nybildade aktiebolaget, där Surahammar var dominerande aktieägare, 1891 till Södertälje. Bolaget fick namnet Vagnfabriksaktiebolaget i Södertelje (VABIS). En brytning med Wersén medförde emellertid att denne startade en konkurrerande tillverkning på en tomt intill VABIS. Denna och annan konkurrens från nyanlagda verkstäder ökade P:s intresse för andra tillverkningar. På kontinenten hade man redan på 1880-talét börjat konstruera och tillverka bilar, huvudsakligen drivna med explosionsmotorer. P var intresserad och anställde i dec 1896 Gustaf Erikson (bd 14) som bilkonstruktör med uppgift att ta fram en prowagn. Efter en utländsk studieresa följande vår kunde Erikson i början av 1898 inbjuda P till en första provtur med en vagn med fotogenmotor. Företagsledning och styrelse var skeptiska inför bilprojektet, men P stödde Erikson och ansåg att en sv bil skulle byggas efter sv idéer. Ytterligare provbilar byggdes och nya motorkonstruktioner togs fram, men först 1902 skedde ett genombrott, samtidigt som efterfrågan på järnvägsvagnar stabiliserades. Trots P:s stöd och intresse för biltillverkningen dominerade järnvägsvagnar företagets fabrikation ännu vid hans avgång 1908.

Författare

Une Sahlgren



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Handkar rör P:s verksamhet som VD för VABIS i Saab-Scanias centralarkiv i Södertälje.

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Observaciones a las ideas emitidas por el sr Huergo sobre la construccion de ferro-carriles en la Republica Argentina (Luis A. Huergo, Ferro-carriles econömicos de la Republica Argentina Buenos Ayres 1872; enl bibliogr uppg).

Källor och litteratur

Källor o litt: G Callenborn, Södertälje Vagnfabriks ab o Scania Vabis 1891-1918 (otr), Callen-borns arkiv, Saab-Scania ab, Scaniadivisionen, Södertälje.

E Giertz, Människor i Scania under 100 år (1991); K väg- o vattenbyggmkåren 1851-1937 (1937); H Modig, Järnvägarnas efterfrågan o den sv industrin 1860-1914 (1971); J Nerén, Au-tomobilens hist (1937); G B Nilsson, 100 års landstingspolitik. Västmanlands läns landsting 1863-1963 (1966); U Sahlgren, Från mek verkstad till internat industrikoncern. Ab Scania-Va-bis 1939-1960 (1989); SMoK; Tvåkammarriksdagen 1867-1970, 1 (1988); T Öberg, Sura sn (1953).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Peter Petersson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7152, Svenskt biografiskt lexikon (art av Une Sahlgren), hämtad 2019-12-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7152
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Peter Petersson, urn:sbl:7152, Svenskt biografiskt lexikon (art av Une Sahlgren), hämtad 2019-12-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se