Æschillus Petræus

Född:1593 – Grums församling, Värmlands län
Död:1657-09-26 – Finland (begr i Åbo)

Riksdagsledamot, Präst, Biskop


Band 29 (1995-1997), sida 160.

Meriter

Petræus, Æschillus, f 1593 i Grums, Värml, d 26 sept 1657 sannolikt i Åbo, begr 17 jan 1658 där. Föräldrar: kh Olavus Æschilli P o h h (sannolikt) Karin. Inskr vid UU 21 maj 14, mag där 15 juni 19, inskr vid univ i Wittenberg 17 nov 20, adjunkt vid fil fak vid UU 2425, inskr vid univ i Jena vinterterminen 26, TL vid UU 28, teol lektor vid Åbo katedralskola 21 mars 28, kh i Karlstad 14 mars 33 (tilltr ej), kh i Åbo 2 sept 34, domprost där, TD vid UU 22 juni 40, förste teol prof vid Åbo akad 40, rektor där 40 o 49, deltog i flera riksdagar, säkert 43, 52 o 55, biskop i Åbo från 20 okt (biskopsvigd i Storkyrkan i Sthlm 24 okt) 52.

G 1) m (förnamnet okänt) Pommerening, f sannolikt i Norrköping, begr 1 aug 1630 i Åbo, dtr till tullnären o handelsmannen Anders P o (sannolikt) Margareta Sibbeth; 2) 1633 m Anna Kock, f 1606 sannolikt i Sthlm, begr 1 nov 1674 i Åbo, dtr till kh Henricus Johannis Opsopaeus o Ingeborg Grubb.

Biografi

P kom efter skolgång i Karlstad och Strängnäs till Uppsala, där han 1619 promoverades till magister, varefter han skickades till Tyskland för vidare studier. Han synes ha tillhört kretsen kring Johannes Rudbeckius, något som befordrade hans karriär. P:s sociala miljö framgår av att han under sina studieår utsågs till informator för Esaias Terserus, som senare blev hans efterträdare både som professor och som biskop i Abo.

P var från början inriktad på att ta del i den modernisering av universitet och kyrka som i synnerhet Rudbeckius drev på. Efter tre teologiska avhandlingar i Wittenberg utnämndes P 1624 till adjunkt vid filosofiska fakulteten i Uppsala; han återvände emellertid till Tyskland för studier i Jena under den lutherske teologen J Gerhard och disputerade under honom om treenigheten. P var därefter kvalificerad att bli teologie professor, men ingen tjänst var ledig. Han disputerade i Uppsala 1628 för teologie doktorsgrad med två avhandlingar disputationen tog två dagar och åtta timmar i anspråk och blev förklarad teologie licentiat. Någon doktorspromotion kunde dock inte anställas, sannolikt främst på den grund att P var för ung och saknade kyrkliga meriter. Den antipapistiska doktorsavhandlingen De Antichristo Magno qui est Romanus pontifex var dedicerad till ärkebiskopen och sju andra biskopar eller superintendenter i riket; disputationen skedde således under det sv episkopatets skydd och uppmuntran.

P:s visade protestantiska nit och kapacitet förde honom 1628 till Åbo skola och även med uppgift att bistå den nyutnämnde biskopen Isac Rothovius. Denne reformerade helt det stora finska stiftet som ansågs vara i behov av att organisatoriskt och till läran föras närmare den sv kyrkliga och politiska centralmakten. Det betydde strängare kyrkotukt och arbete mot oseder, vidskepelse och fylleri samt kamp mot de i det tidigare Sigismund-vänliga Finland ännu bevarade resterna av mindre sträng lutherdom. P:s huvuduppgift synes i början ha varit att verka för prästutbildningen, som också tog en stor del av hans tid i anspråk, senare att driva på bibelöversättningen. Samtidigt ålåg det prästerskapet att ideologiskt legitimera det pågående tyska kriget; därtill var P väl skickad då han redan i Wittenberg och sedan i Uppsala hade disputerat på katolicismen, som han i den protestantiska nyaristotelismens anda häftigt kritiserade.

Vid inrättandet av Åbo gymnasium 1630 utsågs P till förste teologie lektor, och sedan han avböjt tjänsten som kyrkoherde i Karlstad utnämndes han till domprost och kyrkoherde i Åbo med S:t Karins församling som prebende. Då gymnasiet 1640 förvandlades till universitet blev P dess teologie professor primarius och förste rektor, vilket senare naturligt predestinerade honom till att bli Rothovius' efterträdare som biskop och prokansler. Det hade 1637 varit fråga om att P skulle bli professor i Uppsala; nu promoverades han där sommaren 1640 och kunde således överföra en lärd succession till det nya lärosätet i Åbo, vars invigningsfestligheter sannolikt uppsköts något av den anledningen.

P, som bevistade flera riksdagar, fick av regeringen 1638 uppgiften att tillsammans med tre andra prästmän verkställa en översättning av hela Bibeln till finska. Han hade i Uppsala följt Rudbeckius' översättningsverk och i Tyskland studerat fornspråk och ansågs därför kunna leda företaget trots att han först i Åbo lärt sig finska. Bibelöversättningen, som diskuterades i regeringen tillsammans med Åbo universitetsprojekt, blev snabbt färdig och kunde utges i Sthlm 1642 som en ståtlig tryckeriprodukt. Senare gav P ut en kortfattad första finsk grammatik, Linguae Finnicae brevis institutio (1649). Samtidigt (1648) utvecklade han i en avhandling bibelöversättningens principer.

P:s främsta insats som lektor, professor och biskop låg på prästutbildningens område. I synnerhet vinnlade han sig om homiletiken. Han lät under perioden 164957 inalles 152 studenter, blivande präster, disputera på en serie förklaringar och analyser av kyrkoårets evangelie- och episteltexter. Av dessa sammanfogades vissa till två volymer, Enarrationis evangeliorum dominicalium, 12 (1652-53; båda ca 500 s).

P synes ha varit mildare och tolerantare än sin föregångare Rothovius och sina efterträdare J Terserus och J Gezelius (bd 17); han kritiserades för slapphet i stiftsstyret. Den allmänna tendensen gick mot en kyrklig och statlig centralisering, men P synes ha haft förståelse för de lokala finska traditionerna och hyst en decentralistisk uppfattning, som på den världsliga sidan också företräddes av hans professorskollega M Gyldenstolpe (bd 17).

P:s dotter Katharina var gift med Gyldenstolpes bror prof Olof Wexionius, och hans son Anders P blev professor, båda vid Åbo universitet. Detta och hovrätten i Åbo bildade ett släktsamhälle, och P:s son Samuel blev assessor vid hovrätten liksom Gyldenstolpe. En son till P antog namnet Helleberg.

Författare

Matti Klinge



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Ms av P i LUB. Brev från P i RA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se Collijn, sp 698-700. Vidare: Sätt för ungha prester att besökia siuka, och andra, som honom till sigh begära (Finska kyrkohistoriska samfundets protokoll och meddelanden, 3.190203, Porvoo 1904, s 146153). Linguae Finnicae brevis institutio ... ad usum accommodata. [1649; ny utg] Hfors 1968. 88 s. (Vanhat kielioppime [1].) Akad avh Upps 1616,1619 (progradu), 162425 o 1628 (36 st), Wittenberg 1621, 1622 o 1623 (3 st), Jena 1626 (3 st) samt Åbo 164357 (169 st); herdabrev Ull Åbo stift 1653; predikningar över: Maria Mörner af Kanckas, g Horn, 1643, tr s å, Torsten Stålhandske 1645, 1646, Christina Catharina Stenbock, g Brahe, 1650, [Sthlm s å,] Sabina Michaelsdotter Gyldenstolpe 1652, 1654, Brita Gustafsdotter Horn 1652, s å, Peder Eriksson Wald 1653, u o o å, Catharina Gubbertz, g Wernle, 1656, 1657, Catharina Wernle, g Lietzen, 1657, u å, i allm tr Åbo; se främst V Perälä, EP..., Turku 1928, s 262269, Vallinkoski, s 373395, o E Matinolli, Turun tuomikapitulin matrikkeli, Turku 1976, s 55 f, samt A A v Stiernman, Bibliotheca Suiogothica, T 2, Holmia; 1731, 4:o, s 341346; verser bl a i promotionsskrifter 1617, 1623, 1627, 1648 o 1650, Abo, predikningar över Isaac Rothovius 1627, Sthlm 1631, Catharina Tidemann 1628, Ubsaliae s å, omtr Upsaliae u å, 4:o, Margareta Jakobsdotter Brenner 1644, Åbo 1645, o Axel Oxenstierna 1646, Sthlm s å, samt i bröllopsskrift till Erik Oxenstierna o Elsa Elisabeth Brahe 1648, Åbo s å, se T Melander, Personskrifter hänförande sig till Finland 15621713, Hfors 1951.

Översatt: Biblia se on: Coco pyhä ramattu ... Sthlm 1642. Fol. (22), 716 bl. [Föret; tills med flera.]

Källor och litteratur

Källor o litt: R 668 (prästeståndets prot 165059), f 140 ff, RA.

C Callmer, Sv studenter i Wittenberg (PHT 1976, h 12); Karlstads hm, 2 (1965); M Klinge m fl, K akad i Åbo 16401808 (1988); V Perälä, Eskil Petraeus (1928); JJ Tengström, Cbronologiska förtecknrar o anteckn:ar öfver finska univ:s forna procancellerer ... (1836).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Æschillus Petræus, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7157, Svenskt biografiskt lexikon (art av Matti Klinge), hämtad 2018-11-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7157
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Æschillus Petræus, urn:sbl:7157, Svenskt biografiskt lexikon (art av Matti Klinge), hämtad 2018-11-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se