Meriter

Petrus Astronomus, f i Tyskland (Carlsson), d efter 1513. Munk i Vadstena kloster. Astronom o urkonstruktör.

Biografi

P är mest känd för det konstur i Uppsala domkyrka som han byggde 1505–06. Uret stod uppställt bakom altaret i kyrkan, mellan två pelare i gången mellan högaltaret och det nuvarande Gustavianska gravkoret. Det visade inte bara dygn och timmar efter kristen och judisk beräkning utan också månens till- och avtagande, gyllentalet, planeternas lopp och solens och månens årliga gång genom zodiaken. Uret beställdes av ärkebiskop Jakob Ulfsson och betalades med 700 mark, en mycket stor summa. Liknande urverk fanns redan i domkyrkan i Lund och på många andra platser i Europa.

P synes ha tillbringat mycket tid i Uppsala även om han enligt Vadstenadiariet återvänt till klostret 1506. Något år senare reste han på nytt till Uppsala. Uppenbarligen var man i klostret oroad över hans verksamhet. I juni 1507 skrev riksföreståndaren Svante Nilsson (Sture) till Vadstena att P "haver mest varit i Uppsala och ännu är där", upptagen av "den heliga kyrkans arbete". Följande år var han åter där, antagligen för att se över sitt domkyrkour. På grund av sjukdom och långt framskriden årstid stannade han kvar i staden över vintern. Han blev då ombedd att föreläsa för studenterna om "sphaera materialis", dvs om himmelsgloben och dess cirklar. Som underlag torde han ha haft den engelske astronomen Johannes de Sacroboscos lärobok i ämnet.

P:s undervisning synes ha rönt en viss uppmärksamhet i det lärda Uppsala. En orsak härtill kan ha varit bristen på lärare i astronomi. Troligen utgjorde P en kunnig och ovanlig kapacitet för universitetet, men hans undervisning uppskattades inte i Vadstena. Dit nådde ryktet att P ägnat sig åt förbjuden verksamhet, nämligen otillåten filosofi, och att han uppträtt i strid med ordens privilegier. Klostrets abbedissa och generalkonfessor skrev till Jakob Ulfsson och beklagade sig över P. Ärkebiskopen svarade i febr 1509 med ett brev där han lugnade abbedissan med att han själv samtyckt till P:s föreläsande. Han ansåg att P uppträtt "ärligt och skäligt" och inte gjort något som var straffbart inom hans orden.

Möjligen kan klosterledningen ha haft anledning att oroa sig över P:s förehavanden i Uppsala eftersom han verkar ha ägt ett stundtals hett humör. I samband med sin första Uppsalaresa köpte P en häst av en borgare i staden. Av någon anledning blev han missnöjd med köpet och for ut i så häftiga ordalag mot säljaren att borgmästare och råd måste anhålla om upprättelse för denne hos klostret. 1513 eller möjligen 1514 tycks P ha haft för avsikt att resa till Rom, men det är oklart om resan verkligen blev av.

P är troligen författare till några astronomiska tabeller. I häftet finns flera pedagogiskt hållna kommentarer och anvisningar om hur tabellerna skall brukas. De årtal som används där är koncentrerade runt 1506.

P:s ur förefaller ha betraktats som en av Uppsalas klenoder under 1500- och 1600-talen. 1555 nämner Olaus Magnus (bd 28) det i sin nordiska historia, dock utan att uppge att P byggt det. 1630 beskrev humanistpoeten Laurentius Fornelius (bd 16) uret i en pompös latinsk dikt, Horologium astronomicum Upsaliense. Dikten innehåller många astronomiska termer och består av sex carmina, vars tidar ger en uppfattning om urets delar och funktioner.

P:s konstur har sannolikt haft en tämligen invecklad konstruktion. Somliga delar av urverket färdigställdes aldrig helt. Redan 1537 ansåg domkapitlet att det var i behov av en grundlig förbättring. Under lång tid stod det förfallet och obrukbart. Först 1688 tog astronomiprofessorn Anders Spole initiativ till en renovering; uppdraget gick till Christopher Polhem. Efter två års arbete hade han förändrat uret avsevärt och försett det med nya tekniska lösningar. P:s ur var försett med oro och behövde dras upp en gång om dagen. Vidare behövde somliga visare dagligen korrigeras mot varandra av en klockställare eftersom de drevs av olika verk. Polhem ersatte oron med pendel och förband alla visare med huvudverket så att de drogs av samma kraft. Det färdiga uret var bara i funktion i tolv år. 1702 förstördes det i den vådeld som ödelade stora delar av Uppsala.

Författare

Olov Amelin

Arkivuppgifter

De P tillskrivna astronomiska tabellerna (Cod Holm X 770) förvaras i KB.

Källor och litteratur

Källor o litt: Pappersbrevsaml, I, 24 juni 1508, RA.

C Annerstedt, UU:s hist, 1 (1877); G Carlsson, Några anteck:ar om de teologiska studierna i Upsala under univ;s första tillvaro (KÅ 1913), s 36; E M Dalin, Bidr ull de matematiska vetenskapernas hist i Sverige före 1679 (UUÅ 1875); J Eenberg, Kort berättelse af de merkvärdigaste saker ... ud Upsala stad ... (1704); L Fornelius, Horologium astronomicum Upsaliense ... (1630); C Gejrot, Diarium Vadstenense (1988); A Gödind, Technology and religion in medieval Sweden (1993); G Kellerman, Jakob Ulvsson o den sv kyrkan, 1 (1935); S Klingenstierna, Åminnelsetal öfver ... Christopher Polhem ... 1753 (1753); S G Lindberg, P:s astronomiska tabeller (Lychnos 1973–1974, 1975); S Lindroth, Sv lärdomshist. Medeltiden, reformationstiden (1975); O Luth, Nogre stycker aff thenn frije konst astronomia, ed H Sandblad (1935); N V E Nordenmark, Astronomiens hist i Sverige intill år 1800 (1959); Olaus Magnus, Historia de gentibvs septentrionalibvs (1555), bok 1, kap 32; C Polhem, Kort berättelse om de förnämsta mechaniska invendoner ... (1729); C Silfverstolpe, Klosterfolket i Vadstena (1898); SMoK; Vadstena klosters minnesbok (1918).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Petrus Astronomus, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7201, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olov Amelin), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7201
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Petrus Astronomus, urn:sbl:7201, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olov Amelin), hämtad 2024-04-25.