Meriter

Petrus de Dacia (de Gotlandia), f omkr 1235 på Gotland (Gallén, s 227), d under fastan 1289 i Visby (Paulson, Uita, s 256, Gallén, s 238). Dominikansk novis trol i Visby senast 61, studerade vid dominikanernas studium generale i Köln 66–69, i Paris 69–70, lektor i Skänninge 71, i Västerås 72, åter i Skänninge senast 77 (Asztalos 1991, s 59 ff; annorlunda Gallén, s 230 ff, o Winroth), prior vid dominikankonventet i Västerås slutet av 77 eller början av 78, lektor i Visby 80, prior vid dominikankonventet där från 86.

Biografi

De enda källorna till P:s liv är – bortsett från ett brev till beginen Christina i byn Stommeln nära Köln från visbydominikanen Folkvin om P:s död – hans egna skrifter, dels en levnadsteckning över Christina från Stommeln, Vita Christinae Stumbelensis (VCS), dels brev till Christina och andra personer i Stommeln. De har kopierats tillsammans med P:s filosofisk-teologiska arbete De gratia naturam ditante (GND) i den s k Jülich-handskriften (Codex Juliacensis) som kan ha sammanställts i klostret S:ta Cecilia i Köln i samband med en begynnande kult kring Christina efter hennes död 1312.

De brev P sände till Stommeln, utgör tillsammans med GND och VCS "vår förste författares" (Schück) litterära kvarlåtenskap. Samtliga verk är författade på latin. De har alla funnit vägen till Stommeln - P skickade en kopia av GND från Visby 1281 och hade sannolikt med sig en avskrift av VCS vid sitt sista besök i Stommeln troligen 1287 – och rör Christina, vilket är anledningen till att de kopierats i Jülich-handskriften. Det kan inte uteslutas att P i Sverige skrivit andra numera förlorade verk utan anknytning till Christina; uppgifter om sådana saknas dock.

Viss oklarhet råder beträffande P:s vistelseort mellan 1272 och 1277. Säkert är att han var lektor i Skänninge 1271. Enligt en uppfattning verkade P där oavbrutet fram till 1277 då han förflyttades till Västerås (Gallén, s 230 f). Mycket i P:s brev talar dock för den kronologi som anförts inledningsvis (Asztalos a a, s 59 ff). Senare har hävdats att källorna ger utrymme för båda dessa – och möjligen ytterligare – uppfattningar om P:s karriär under perioden i fråga (Winroth). Förutom sina karriärförflyttningar företog P resor till provinsialkapitlen i Århus 1272, Oslo 1280, Skänninge 1281 och möjligen Sigtuna 1286 samt besökte som provinsialpriorns socius ett generalkapitel, förmodligen i Bordeaux 1287.

P började arbetet med GND efter återkomsten till Sverige 1270. Verket inleds av en kryptisk dikt på 43 hexameterverser om Christinas nådegåvor, följd av en vidlyftig kommentar, av vilken mer än hälften gått förlorad. Återstoden utgår från den thomistiska tesen att Guds nåd berikar människans natur (gratia naturam ditat) och är till stora delar ett kompilat av verk av framför allt Augustinus, Bernard av Clairvaux, Albertus Magnus och Thomas av Aquino. Det finns anledning att förmoda att P medan han studerade i Köln och Paris excerperade passager ur auktoritativa patristiska, monastiska och skolastiska verk som kunde bekräfta att Christina var ett helgon och förklara innebörden av de religiösa yttringar, bl a extaser och stigmatiseringar, som han bevittnat vid sina besök i Stommeln.

Det var sannolikt under sitt priorat i Västerås som P började sammanställa VCS, ett verk som upptog honom periodvis under tio år. VCS är ingen konventionell helgonbiografi utan består bl a av P:s skildringar av sina olika besök i Stommeln (13 under studietiden i Köln, tre på väg från Paris till Skänninge i aug–sept 1270, tre i sept–okt 1279 samt i samband med resan till generalkapitlet) och av brev som han mottagit från Christina och olika personer i hennes närhet. P har även låtit tillrättalagda versioner av sina egna svarsbrev ingå i levnadsteckningen. Dessa redigerade brevversioner skiljer sig i flera avseenden från de privata epistlar som P skickade till Stommeln utan vetskap om att dessa senare skulle komma att publiceras.

Som filosofisk och teologisk författare saknar P originalitet och självständighet. GND ger dock ett unikt prov på den bildning som en sv student samtida med Albertus Magnus och Thomas av Aquino kunde inhämta vid de kontinentala ordensuniversiteten. P:s brev och VCS är viktiga källor till dominikanordens historia i Dacien, ordens nordligaste provins, under 1200-talets andra hälft. P:s avsikt med VCS var att dokumentera ett helgons liv, men i modern tid har verket ofta lästs som ett dokument över P:s eget liv och över den djupa kärlek mellan honom och Christina som grundlades under hans studietid i Köln och som under de 20 återstående åren av hans liv fick sin näring genom brev och vid få och korta möten. Denna kärlek inspirerade P inte bara som författare utan även som själasörjare i Sverige, till en början åt de kvinnor som skulle bilda Skänninge systrakonvent och senare åt beginerna i Visby. – P:s liv låg till grund för ett musikskådespel av F Mehler (bd 25), vilket sommartid uppfördes i Visby under en lång följd av år.

Författare

Monika Asztalos

Tryckta arbeten

VCS och de brev från P och andra till Christina, som kopierats i Jülich-handskriften, finns främst i en textkritisk utgåva av Paulson (1896; omtr av Önnerfors 1985) och i en sv översättning av Lunden; för en ny textkritisk edition och nyöversättning 611 sv av P;s brev se Asztalos 1991. GND har utgivits av Asztalos (1982). Jfr vidare Tryckta arbeten nedan.

Tryckta arbeten: De b. Christina Stumbelensi ... commentarius praevia / Vita. Ex actis ... [efterJulich-handskr] (Acta sanctorum .... vol. 25. Mensisjunii I., 5. ed novissima Parisiis & Roma; 1867, fol, s 231–387). – Uita Christinae Stumbelensis, ed Johannes Paulson. Fasc. II secundum de uita Christinae lib-rum continens. Gotoburgi 1896. VI, 257 s. (Scriptores Latini medii aeui Suecani, ed J Paulson et L Wåhlin, 1*.) [Ny utg.] Nachdruck ... Frankfurt am Main, Bern, New York (tr Darmstadt) 1985. (14), V, 257 s. [Med förord utg av A Onnerfors.] (Lateinische Spra-che und Literatur des Mlttelalters, Bd 20.) Övers: Om den saliga jungfrun Kristina av Stommeln, i övers o med inl av T Lunden. Sthlm 1950. 293 s. [Ny uppl] 1965. 282 s. (Bonnierbiblioteket [3].) – Appendix initium tertiae libri Juliacensis partis praebens ([GHA, bd 2] J Paulson, In tertiam partem libri Juliacensis annotadones ... accedit appendicis loco eiusdem partis initium adhuc ineditum, Gbg 1896, s 41–66). – Vita b. Christinae Stumbelensis ex manuscriptis ... in Stumbel. Efter Cod. Einsidlensis 470 ... utg av I Collijn. Sthlm 1936. 4:o. XVIII, 83 s. (Tills med Johannes capellanus; SFSS, Serie 2. Latinska skrifter, bd 2.) - De gratia naturam ditante sive De virtutibus Christinae Stumbelensis. Ed critique avec une introduction par M Asztalos. Sthlm 1982. 215 s. (Acta Universitatis Stockholmiensis, Studia Latina Stockholmiensia, 28.) – Brev. Latinsk text och översättning (M Asztalos, Petrus de Dacia om Christina från Stommeln, en kärleks historia, Upps 1991, s 201–411).

Källor och litteratur

Källor o litt: Codex Juliacensis (Hs 599), Bischöfliches Diözesanarchiv, Aachen. Hs 470, Stiftsbibliothek, Einsiedeln, Schweiz (se Collijn, nedan).

M Asztalos, Petrus de Dacia, De gratia naturam ditante sive De virtutibus Christinae Stumbelensis (1982); dens, Petrus de Dacia om Christina från Stommeln (1991); I Collijn, Vita b. Christinae Stumbelensis ex manuscriptis Petri de Dacia et Johannis capellani in Stumbel. Efter Cod Einsiedlensis 470 (SFSS, Ser 2:2, 1936); J Gallén, La province de Dacie de l'ordre des Fréres Précheurs, 1 (1946), s 225–245; T Lunden, Om den saliga jungfrun Kristina av Stommeln (1950); P Nieveler, Codex Juliacensis. Christina von Stommeln und Petrus von Dacien, ihr Leben und Nachleben in Geschichte, Kunstund Literatur (1975) o där anf källor o litt; F Ochsner, Petrus de Dacia, vänskapens mystiker (1969); dens, Petrus de Dacia Gothensis, Mystiker der Freundschaft (1975) o där anf källor o litt; J Paulson, Om julicher-handskr:en till Petrus de Dacia (Inbjudn till den offentl föreläsn med hvilken ... Johan Gustaf Christofer Cederschiöld ... tillträda [GH], 1894); dens, In tertiam partem libri Juliacensis annotationes. Accedit appendicis loco eiusdem partis initium adhuc ineditum (GHA 1896:2, 1897); dens, Petri de Dacia Uita Christinae Stumbelensis (Scriptores Latini medii aeui Suecani, 1, 1896; omtr med inledn av A Önnerfors i Lateinische Sprache und Literatur des Mittelalters, 20, 1985); E Renan, Une idylle monacale au Xllle siécle. Christine de Stommeln (Revue des deux mondes, 39, 1880), s 275–294; H Schück, Vår förste förf. En själshist från medeltiden (1916); D van Papenbroeck, Acta a Fr Petro de Dacia Ord Praedicat aliisque familiaribus et coaevis collecta (Acta Sanctorum, Iunii, 4,1707); A Winroth, rec av M Asztalos 1991 (PHT 1994:3-4); T Wollersheim, Das Leben der ekstatischen und stlgma-tischenjungfrau Christina von Stommeln, wie solches von dem Augenzeugen Petrus von Dacien und Andern beschrieben ist, nach authentischen Quellen verfasst (1859).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Petrus de Dacia, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7203, Svenskt biografiskt lexikon (art av Monika Asztalos), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7203
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Petrus de Dacia, urn:sbl:7203, Svenskt biografiskt lexikon (art av Monika Asztalos), hämtad 2024-04-19.