Meriter

2 Pleijel, Hilding Athanasius, kusin till P 1, f 19 okt 1893 i Väckelsång, Kron, d 15 nov 1988 i Lund, Allhelgonaförs. Föräldrar: kontraktsprosten Henning Theophil P o Nina Julia Elisabet Danielsson. Studentex vid H a l i Växjö 17 juni 11, inskr vid LU 12 sept 11, FK 13 sept 13, FM 15 dec 14, TK 31 maj 18, TL 30 maj 21, disp 13 okt 25, doc i kyrkohistoria 23 okt 25, allt vid LU, prästv för Växjö stift 13 dec 25, TD vid LU 22 maj 26, tf prof i kyrkohistoria o symbolik där periodvis 1 maj 30–6 juni 38, ord 30 juni 38–30 juni 60, lektor i kristendomskunskap vid H a l å Norrmalm i Sthlm 21 maj (tilltr 1 juli) 37-30 aug 38, led av Lunds stifts domkap 43-44 o 47-49, av allm kyrkomötet 46 o 57, tf prof i kyrkohistoria vid Åbo akad 1 febr 63–30 sept 64. – LHVL 35, LVSL 35, LSkS 45, LGAA 52, LVHAA 53. – Ogift.

Biografi

Hilding P:s far blev slutligen kyrkoherde i Lenhovda, Kron, och modern var av prästsläkt. Uppväxttiden i ett prästhem i Värend blev av stor betydelse för P:s senare forskningar. Han återvände många gånger i skrift till denna miljö. Vid LU studerade P först klassisk fornkunskap och antikens historia men övergick sedan till teologisk fakultet. Licentiatavhandlingen i kyrkohistoria behandlade växjöbiskopen på 1700-talet Olof Wallquist. P bytte emellertid ämne och disputerade på undersökningen Herrnhutismen i Sydsverige. Forskningarna förde honom till arkiven i Herrnhut, och han kom i kontakt med tysk kyrkohistorisk forskning genom studieuppehåll i Marburg och Tübingen. I senare arbeten märks betydande influenser i synnerhet från den tyske teologen Ernst Troeltsch. P knöt särskilt an till Troeltschs betoning av att kristendomen inte endast är idéer och teologi utan i hög grad ett djupt liggande grundmoment i folklivet och folkfromheten. Huvudlinjen i doktorsavhandlingen var att följa herrnhutis-men som religiös proteströrelse så långt ned på individ- och mikronivå som möjligt, ett för tiden ovanligt perspektiv i sv kyrkohistorisk forskning.

Under 13 år var P docent i kyrkohistoria, försörjd genom docentstipendium och olika vikariat vid fakulteten. Hans tryckta produktion var under en följd av år ganska ringa, men sedan kom i rask takt fyra stora monografier, bl a Karolinsk kyr-kofromhet, pietism och herrnhutism 1680–1772 (1935). P framstod nu som en betydande kännare av sv 1700-tal i dess relation till framför allt den tyska utvecklingen. Han uppfördes på andra förslagsrum till professuren i kyrkohistoria vid UU 1937 och utnämndes följande år till professor i samma ämne vid LU.

Vid denna tid framträdde en tydlig omorientering i P:s forskning med influenser från framför allt sv och tysk etnologi. I synnerhet tog han intryck av professorn i nordisk och jämförande folklivsforskning, Sigfrid Svensson. 1942 skapade P Kyrkohistoriska arkivet med uppgift att genom intervjuer samla in folkligt material om folkfromhet i 1800-talets bondesamhälle. Studiet av kyrkoseden skulle inte bara bygga på officiella kyrkliga källor utan också på information om hur "folket" självt uppfattat och uttryckt sina religiösa traditioner. Folktraditionen var för P av unikt värde. Den tyska Volkskunde var hans närmaste förebild. Med tiden genomförde studenter i kyrkohistoria ca 5 500 sådana intervjuer efter en av P formulerad frågelista. Intervjuerna renskrevs och utgör numera (1996) huvudmaterialet i Kyrkohistoriska arkivet. En kombination av kyrkohistoria, etnologi och sociologi uppstod. Religionsetnologin etablerades som en betydande forskningsinriktning inom ämnet kyrkohistoria i Lund.

P:s egen fortsatta forskning rörde i stort vad han kallade Enhetskyrkans tid, från den karolinska tiden vid 1600-talets slut och till enhetssamhällets sammanbrott mot mitten av 1800-talet. P menade sig i sin uppväxtmiljö ha mött resterna av en enhetlig kyrklig och samhällelig mentalitet. Den samlande benämningen blev Hustavlans värld (1970). "Hustavlan" återspeglade en äldre luthersk samhällssyn, där varje medborgare hade sin bestämda plats i samhälle och kyrka. Enligt P agerade alla människor under denna samlade epok utifrån en gemensam ideologisk förutsättning.

I sin forskning företrädde P även några specialområden. Han hade ett starkt personintresse och i biografins form kunde han kombinera detta intresse med en personligt tillägnad stilistisk talang. Miniatyrporträtten låg särskilt väl till för honom. Det roade honom att utifrån en biografi söka fånga de större sammanhangen i en epok. I flera fall växte dessa biografier ut till större monografier eller kommenterade textutgåvor. P intresserade sig också för bibliografi och bokhistoria. Efter förebilder han funnit vid resor i England och Tyskland på 1920-talet byggde han upp ett förnämligt privat forskningsbibliotek, Bibliotheca Pleijel Antiqua. Detta var inte tillkommet i samlarsyfte, även om många verkligt förnämliga böcker ingick, utan som ett bibliotek för forskaren. Han ville ha omedelbar tillgång i hemmet till den litteratur han behövde. Biblioteket såldes vid tre stora auktioner 1980–81. Inkomsterna från försäljningen donerade han till olika vetenskapliga ändamål i Sverige och Finland. P:s mest betydande bibliografiska och bokhistoriska arbeten är Böcker och människoöden (1968) och Den svenska festskriftsfloran (1969).

P var en synnerligen produktiv forskare. Hans totala bibliografi upptar drygt 420 nummer, däribland ett 20-tal större monografier. Sin första uppsats publicerade han 1919, och den sista monografin, Källkritisk hembygdsforskning, korrekturläste han nära 95 år gammal. På P kan tillämpas talesättet att han var gift med sin vetenskap. Samtidigt var han en sällskapsmänniska som trivdes särskilt väl i de vetenskapliga sällskapen. – P tillägnades 1964 festskriften Från gammallutherdom till nyprotestantism.

Författare

Ingmar Brohed

Arkivuppgifter

P:s arkiv (23 hyllm: ms, biographica, korrespondens, Smolandica, klipp m m) i LUB. – Brev från P i GUB, KB, LUB (bl a till B Hildebrand, J Lindblom, E Newman, E Rodhe, A Werin, A Wifstrand o G Virdestam) o i UUB (bl a dll B Knös o G Kellerman).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Studentförbundet och missionen (Lunds kristliga studentförbund 1912-1922, Redogörelser o hågkomster, Lund 1922, s 33–38). – Herrnhutismen i Sydsverige. Sthlm 1925. XXVII, 302 s, 8 pl. [Även Akad avh, Lund.] Reprint Michigan 1967. – Ungkirkebevasgelsen (Kirke-Leksikon for Norden, Bd 4, Khvn 1929, 4:o, s 1052–54; sign Hg. Pl.; även sep, Aarhus 1929,8:o, 10 s). – Herrnhutismen och dess insats i svenskt fromhetsliv. Radioföredr. Sthlm 1932.15 s. – Svenska kyrkans historia. Bd 5. Karolinsk kyrko-fromhet, pietism och herrnhutism 1680–1772. Sthlm 1935. 637 s, 1 pl-bl. – Der schwedische Pietismus in seinen Beziehungen zu Deutschland. Eine kirchenge-schichdiche Untersuchung. Lund 1935. 236 s. (LUÅ, N. F., avd. 1 [Teologi, juridik o humanistiska ämnen], bd 31, nr 4.) – De lutherska bekännelseskrifterna: deras tillkomsthist. Lund 1936. 200 s. – Ungkyrkorörel-sen i Sverige. En hist konturteckn. Lund 1937. 41 s. ([Omsl:] Skrifter i teologiska och kyrkliga ämnen, 4.) – Das Kirchenproblem der Brudergemeine in Schweden. Eine kirchengeschichdiche Untersuchung. Lund & Leipzig 1938. 199 s. (LUÅ33: 6.) – Till frågan om den svenska senortodoxiens kyrkoprogram (Från skilda tider, studier tillägnade Hjalmar Holmquist Sthlm 1938, s 505–516). – "Stortron" och de religiösa rörelserna (Svenska folket genom tiderna bd 6. Frihetstidens kultur, Malmö 1938, s 59-116, 3 pl-bl). – Karolinsk fromhet och kyrkotukt (ibid, 5, Malmö 1939, s 57–94, 3 pl-bl). – Från fädernas fromhetsliv. Gestalter o strömningar. Sthlm 1939. 196 s, 9 pl-bl. – Luthers inställning till Confessio Augustana (Till Gustaf Aulén Sthlm 1939, s 311–325). – Bodenreform und Frömmigkeit. Ein Problem der schwedischen Volkskunde (ARArMA, Martino P. Nilsson ... dedicatum, Lund 1939, s 402-408). – Vår kyrkas bekännelse. Studier i symbolik. Lund 1941. 126 s. – Bibeln i svenskt fromhetsliv. En hist översikt. Lund 1941. 55 s. (Skrifter i teol o kyrkl ämnen, 20.) – Katekesen som svensk folkbok. En hist översikt. Lund 1942. 79 s. (Ibid, 22.) – Kyrklig folklivsforskning. Frågelista 1. Lund 1942. 7 s. (Meddelanden från Kyrkohistoriska arkivet i Lund, 1.) 2.-5. tr 1943,1944,1948, 1959. – Svenska kyrkan och bekännelsen under sista halvseklet (En bok om kyrkan av svenska teologer, Sthlm 1942, s 214–230; [ny uppl] 1943). – Kyrklig folksed. Notiser från 1800-talets Småland. Lund 1943. 15 s. (Medd från Kyrkohist arkivet i Lund, 2.) – Den gamla småländska prästgårdskulturen. En sociol studie (En bok om Småland .... Sthlm 1943, 4:o, s 342–365). – Svensk lutherdom. Studier i luthersk fromhet o sv folkkultur. Sthlm 1944. 206 s, 6 pl-bl. – Bouppteckningarnas bokbestånd. Historiskt-principiella synp. Lund 1944. 9 s. (Medd från Kyrkohist arkivet i Lund, 4.) 2. uppl 1957. – Ferma widh hwitt. Något om en viktig tidsgräns inom sv folkliv (Festskrift till Jöran Sahlgren Lund 1944 [i ANF s å], s 284-291). - Våra kyrkliga folkminnen. Sammanfattn av ett föredr (Handlingar rörande prästmötet i Härnösand 1945, Härnösand 1945 (omsl tr 1946), s 295–300; fullst i Bygd o natur 1945). – Kyrkohistoriska arkivet i Lund. En orientering. Lund 1946. 15 s. 2. uppl 1950. 16 s. [Opuscula Instituti historico-ecclesiastici Lundensis 1.] 3. uppl 1957. – Lunds domkyrkas historia 1680-1811 (Lunds domkyrkas historia 1145–1945 ... utg av E Newman, 2. 1536-1945, Sthlm 1946, 4:o, s 97–271). – Abraham Rundbäck som folkskolinspektör. Ett dokument från sv folkskolans genombrottstid (Festskrift tillägnad B. Rud. Hall [Sthlm, tr] Nässjö 1946, s 311–335). – Gammallutherskt kyrkoliv i Skåneland (Lunds stift i ord och bild, [1,] Sthlm 1947, 4:o, s 71–100). – Kyrkligt högtidsliv i helg och socken (Det glada Sverige .... Sthlm 1947, 4:o, s 793-833 [i bd 2]). – Sakkunnigutlåtande rörande professuren i kyrkohistoria med missionshistoria vid Uppsala universitet 1948. [Upps 1948, duplic] Fol. 19 bl. - Det liturgiska handklädet. Dess innebörd i folktraditionen o i verkligheten (LUÅ45: 2. Edvard Rodhe, en hyllning Lund 1948, s 57–87). – Ur gångna seklers kyrkoliv (Lenhovda, en värendssocken berättar, Lenhovda 1948, 4:o, s 201–276). – Från storskifte till storkommun. Kyrkans folkbildningsarbete i hist perspektiv (Kyrka och folkbildning. Studier tillägnade Torsten Bohlln Sthlm 1949, s 37–54). – Folkrörelserna och forskningen. Några principiella synp. Lund 1950. 7 s. (Medd från Kyrkohist arkivet i Lund, 7.) – Andreas Hilleström (Göteborgs stift i ord och bild, Sthlm 1950, 4:o, s 255–262). – Det gamla Växjöstiftet under hustavlans tid (Växjö stift i ord och bild, Sthlm 1950, 4:o, s 85–120). – Prästgården som kulturhärd. Gamla Växjöstiftet (ibid, s 347–362). – Svenska kyrkan genom tiderna. En översikt (Vår svenska kyrka, Gbg 1950,4:o, s 9–20). – Ett småländskt herdabrev från vår reformationstid [av Petrus Jonas] (Teologiska uppsatser tillägnade Anders Nygren Lund 1950, 4:o, s 385-396; från Svensk teol kvartalskrift). – Från hustavlans tid. Kyrkohist folklivsstudier. Sthlm 1951. 207 s, 4 pl-bl. – Die schwedische Kirche und das Bekenntnis während des letzten halben Jahrhunderts (Ein Buch von der Kirche ... hrsg v G Aulén [m fl], Göttingen 1951, s 234–252). – Tre förgrundsgestalter [Seved Ribbing, Magnus Pfannenstill o Edvard Rodhe] (Studenterna och kyrkan, Lunds krisdiga studentförbund 1902–1952, [Lund, tr] Malmö 1952, s 20–30, 1 pl-bl). – Ernst Conrad Newman (Lunds stifts herdaminne från reformationen till nyaste tid ... utg av G Carlquist, ser. 2. Biografier, 4. Torna kontrakt, Lund 1952, s 102-107). – A survey of the history of the Church of Sweden (Third world conference on faith and order Official handbook Lund 1952, s 4–11; även sep, 12 s [Opuscula Insdtuti hist.-eccl. Lundensis, 2]). – Finlandssonen på Växjö biskopsstol [David Lund] (Submen kirkkohistoriallisen seuran toimituksia / Finska kyrkohistoriska samfundets publikationer, 52. Ramus virens in honorem Aarno Maliniemi, Hfors 1952, s 249–289). – Die Erforschung des religiösen Volkslebens inSchweden. Lund 1953. lös. (Opuscula 3.) 2. Auf] 1964. - The devotional literature of the Swedish people in earlier times. Lund 1955. 24 s. (Ibid, 4.) – Olof Wallquist. Ett tvåhundraårsminne. Växjö 1955.18 s. [Ur Växjö stifts hembygdskalender s å.] – Gottfrid Billings samhällssyn (Nordisk teologi: idéer och män. Till Ragnar Bring Lund 1955, s 265–278). – Sekelskiftets svenska kyrka. Några konturer (Femtio år med Allmänna svenska prästföreningen, minnesskr red av Yngve Iverson, Sthlm 1955, 4:o, s 9-16). - En småländsk kyrkogärning i Västindien [Sven Thunborg] (Kunskap och tro, uppsatser tillägnade Elis Malmeström Sthlm 1955, s 243–270). – Gamla utfärdstal från svenska bygder. Lund 1956. 23 s. (Medd från Kyrkohist arkivet i Lund, 11.) - Sakkunnigutlåtande vid tillsättande av professuren i kyrkohistoria vid Uppsala universitet. [Upps] 1956 [duplic]. Fol. 33 bl. – Das Luthertum im schwedischen Volksleben. Einige Entwicklungslinien. Lund 1958. 25 s. (Opuscula 5.) – [Diskussionsinlägg till föredr] (Skrifter från Folklivsarkivet i Lund utg genom Sällskapet Folkkultur, n:r 3. Norden och kontinenten. Föredr o diskussioner vid Trettonde nordiska folklivs- o folkminnesforskarmötet i Lund 1957, Lund 1958, s 124 f, 188). - Konventikelplakatets tillkomst och historiska innebörd (H P m fl, På stug-mötenas tid. Till 100-årsminnet av konventikelplakatets upphävande 1858, Sthlm 1958, s 12-48). - Stenbocks kurir, en småländsk mångfrestare [Henrik Hammarberg] (Småländsk rapsodi, en antologi utg av Smålands nation i Lund red av G Lorentz, Lund 1958, s 170–177). –Psalmen på folkets läppar. Psalmbokens spridning enl bouppteckningarnas vittnesbörd (Psalm och sång. Studier tillägnade Emil Lied-gren Lund 1959, 4:o, [1,] s 214-225). - Esaias Tegnérs prästbrev (Från Småland och Hellas, studier tillägnade Bror Olsson Malmö 1959, 4:o, s 313-319, 3 faksimilbl). - Ge mässe. En katolsk relikt i sv fromhetsliv (VHAAH, 91. Septentrionalia et Orienta-lia, studia Bernhardo Karlgren ... dedicata, Sthlm 1959, s 336-342). - Teologie doktorer vid Lunds universitet 1910-1960, personförteckn jämte kort historik. Lund 1960. 37 s. (LUÅ54: 3; även [Inbjudning till doktorspromotionen vid Lunds universitet tisdagen den 31 maj 1960, Bifogad skrift].) – The Church of Sweden, an historical retrospect (The Church of Sweden, past and present, a book sponsored by the Swedish Bishops' conference, Malmö 1960, 4:o, s 13-28). - Värends gamla kyrkliga arv, en kyrkohist överblick (Sveriges bebyggelse, Svensk statistisk-topogr uppslagsbok, Landsbygden, under red av Sigurd Erixon, Kronobergs län, d 1, Sthlm 1960, 4:o, s 27-40). - Till Teologiska fakulteten i Lund (Sakkunnigutlåtanden rörande lediga professorsämbetet i kyrkohistoria vid Lunds universitetLund 1960 [duplic], fol, bl 51-68). - Der religions- und kirchenge-schichdiche Hintergrund der schwedischen Volkskul-tur (Schwedische Volkskunde: Quellen • Forschung • Ergebnisse. Festschrift fur Sigfrid Svensson Sthlm, Gbg, Upps 1961, s 64-86). Övers: Den svenska folkkulturens religions- och kyrkohistoriska bakgrund. Lund 1976. 22 s. (Småskrifter från Etnologiska sällskapet i Lund [4].) 2. tr 1978. -Tomtebissen och hus-agan. Idémotsättningen i 1800-talets sociala brytningstid (Festskrift till Arthur Thomson Sthlm ... 1961, s 193–216). – Älmeboda-ritualet, ett blad ur konfirmationens hist i Sverige (Suomen kirkkohisto-riallisen seuran toimituksia / Finska kyrkohist samfundets handl, 66. In arce et vigilia, Studia historico-ecclesiastica in honorem Ilmari Salomies, [Hfors, tr] Forssa 1963, s 209–216). – Kodhartaus ruotsin kirkossa. Historiallinen katsaus [husandakten i sv kyrkoliv, några hist utvecklingslinjer] (Helsingin hiippakunnan pappeinkokouksen pöytäkirjasta 1962 [Helsingfors stifts prästmötesprotokoll], Hfors 1963, s 242-252). – Husandakt husaga husförhör och andra folklivsstudier. Sthlm 1965.181 s. – Bräck och ofall som äktenskapshinder, drastisk lagtillämpning enl folktraditionen (Festskrift tillägnad K Rob. V. Wikman Åbo 1966, s 61–70; ur Budkavlen 1964-65). – Våra äldsta folkböcker. Lund 1967. 199 s. (Tills med Bror Olsson &: Sigfrid Svensson.) – Bära barnet under lästen. Reformationsliturgi o medeltidsfromhet (Kyrka folk stat. Till Sven Kjöllerström, Lund 1967, s 252–263). – Böcker och människoöden. Minnen från ett halvsekels fynd o forskningar. Sthlm [1968]. 119 s. (Bokvännens bibliotek 84.) – Den svenska festskriftsfloran. Axplock o kommentarer. [Sollentuna, tr] Sthlm 1969. 52 s. (Bokvännens småskrifter, 19.) – Hustavlans värld. Kyrkl folkliv i äldre tiders Sverige. Sthlm 1970. 238 s. (Verbum-serien [omsl].) – Kävsjökaplanen Abr. Al-méns almanackor. Småländsk kyrkosed o prästgårdstradition under gustaviansk tid. [Sthlm, tr] Lund 1971. 118 s. (Samlingar och studier dll svenska kyrkans historia, utg av H P / Acta historico-ecclesiastica Suecana40.) - Den svenska kyrkoordningen 1571, utg S Kjöllerström... 1971 [recension] (Svenskaprästförbundet, Meddelande nr 3, [omsl,] Sthlm 1972, s 144 f). - Svärja å bok. Bibelns roll vid edsavläggelse i Sverige (Suomen kirkkohistoriallisen seuran toimi-tuksia / Finska kyrkohist samfundets handl 93. Inves-tigatio Memoriae patrum, Libellus in honorem Kau-ko Pirinen Hfors 1975, s 375-388). - Die Be-deutung Johann Arndts fur das schwedische Fröm-migkeitsleben (Arbeiten zur Geschichte des Pietis-mus, 14. Der Pietismus in Gestalten und Wirkungen: Martin Schmidt zum 65. Geburtstag Bielefeld 1975, s 383-394; bearb ur Svensk teol kvartalskrift 1938). - Bibelläsningen i gårdagens Sverige (Religionspedagogiska institutets skriftserie nr 5. Ebbe Arvidsson m fl, Bibelläsning idag och igår Sthlm 1976, s 45-71). - Matthias Steuchtus' prästvigningsritual 1695. Ett blad ur Lundasdftets försvenskningshist (Kirkehistoriske samlinger 1976. Tilegnet professor, dr. theol. Niels Knud Andersen Khvn 1976, s 98-106). — Carl Gustaf Mozart, en gammalluthersk smålandsprost i samhällshist belysn. Sthlm 1977. 206 s. (Samlingar o studier till sv kyrkans hist... / Acta 42.) - Spjället i Väckelsång. En ouppklarad litterär gåta (Väckelsång, kyrkan o bygden, utg i samband med Väckelsångs kyrkas 150-års jubileum 1978, Växjö 1978, s 49-56). -Tunapojken som blev kyrkoherde på ön S:t Barthelemy [Sven Thunborg] (En bok om Ryssby i Sunnerbo, Kronobergs län, utg av B Bexell, [Ryssby, tr] Växjö 1978, s 570-575). - Bibliotheca Plei-jel andqua. En personlig återblick (Bibliotheca Pleijel anuqua 1980, [1.] Första delen av professor H Pleijels boksamling. Bokauktion Sthlm 1980, s [XII] f). – Christian Papke / Matthias Steuchius / Jonas Linne-rius / Andreas Rydelius / Carl Papke / Vilhelm Flens-burg / Gottfrid Billing / Edvard Rodhe (Lunds sdfts herdaminne ser. 2; 1. Biskopar och domkapitel, [Lund] 1980, s 132-200, 357-416; även sep: Åtta lundabiskopar i närbild, (130) s). – Jordfästning i stillhet: från samhällsstraff till privatceremoni. En samhällshist studie. Lund 1983.120 s. (Samlingar o studier till sv kyrkans hist ... / Acta 45.) – Växjöbiskoparnas prästbrev: Från Olof Wallquist till Sven Lindegård. En pilotstudie. Växjö 1984. 79 s. (Växjö stiftshistoriska sällskap, Meddelande nr 6.) – Källkritisk hembygdsforskning: Folktraditionens värde som hist källa. Lund 1988. 59 s. – Herrnhutismen och dess insats i svenskt fromhetsliv (Brödrakyrkan: gudstjänstordningar, Handbok, [Sthlm, tr] Klippan 1990, s 9–23; jfr ovan 1932). – Bidrag om Norden i Handbuch der Kirchengeschichte fur Studierende ... hrsg v G Kroger, 2. Aufl, neubearb T 4. Die Neuzeit, Tübingen 1931, s 129 f, 299, 381–383, artiklar i SBL, bd 8-11 (Diedrich Christian v Conow o Samuel Cronander 1929, Bernt Darin 1931, Johann Conrad Dippel o Daniel Djurberg 1942), Nordisk familjebok, 3. ... uppl, bd 3–37, 1925–37 (sign Hg Pl), o Svensk uppslagsbok, [1. uppl] Malmö, 1930-talet (d:o), 2. uppl, bd 8, 12, 17, 1948-50, granskat teol uppslagsord i SAOB 1934–87, egna biobibliogr uppg till Inbjudning... [program vid professorsinstallation vid LU], Lund 1938, samt LUM 1939, 1949/50, 1959/60 o 1967-68, Lund 1940-68, s 656-661, uppg om Institutionen för kyrklig folklivsforskning (Kyrkohistoriska arkivet) i LU, Årsberättelse 1949/50–1959/60; bidrag i: Växjö stifts hembygdskalender, 1919, 1943-44, 1955, 1958, 1961, 1965, 1968, 1972, 1981-88, Jönköping, Vår lösen, 1920-21, Upps, 4:o, Uppåt, utg av Sveriges kristliga studentrörelse, 1921, 1923, Upps, Harvard theological review, 1924-25, Julboken, red av H. E. Hallberg, 1925–26, Sthlm, Kristendomen och vår tid, 1926, 1928, Lund, Svensk teologisk kvartalskrift, 1926, 1928–30, 1932, 1937–39, 1941–42, 1944, 1946, 1948, 1950–51, 1958–59, 1961–63, 1966–70, 1973–74, Lund, 4:o, Lunds stifts julbok, 1927, 1938, 1943–44, 1948, 1957, Malmö, Meddelanden från Lunds kristliga studentförbund, 1929, Lund, 4:o, Deutsch-nordische Zeitschrift, [1929,] Breslau, 4:o, Festnummer zum Nor-disch-deutschen Universitätstag in Kiel 1929, Kristen gemenskap .... 1934, UppsKyrka och hem, kyrkligt månadsblad för Växjö stift, 1936, Julpost, 1940, SUilm, fol, ANF, 1940, 1944, Lund, Svensk kyrkotidning, 1941, Upps, 4:o, En julbok till församlingarna i Göteborgsstift, 1941, Rig, 1941, 1964-66, 1968–82, Sthlm, Theologische Literaturzeitung, 1942, 1944, Leipzig, 4:o, Lundagård, 1943, Lund, 4;o, Ny kyrklig tidskrift, 1943, Upps, Mäster Gudmunds gilles årsbok, 1943, Jönköping, Protestantische Rundschau, 1943, Berlin, Svenska kyrkans årsbok, 1944, Sthlm 1943, SvT, 1943-44, Upps, SLT, 1943, 1953, Lund, HVLÅ, 1944/45, 1949/50, 1979/80, Lund 1945-80, Korrespondens, 1944, Malmö, 4:o, Bygd och natur, 1945, Sthlm, 4:o, PHT, 1944/45, 1978, 1981, 1984, Sthlm 1945–85, Tabergs bergslag, 1946, [Jönköping, tr] Tidaholm, The Augustana Quarterly, 1948, Rock Island, 111., Västerås stiftsblad, 1950, The Lutheran world review, 1950, Philadelphia, Lychnos, 1952, 1954/55, 1959, 1960/61, 1963/64, 1965/66, 1967/68, 1977/ 78, Upps ... 1952–79, Saga och sed, [GAA,] Årsbok, 1953, Upps 1954, VHAA, Årsbok, 1955, 1964, Sthlm 1955-65, Militärhemmet, 1956, 1958, 1965, Karlskrona, HT, 1957, 1987, Sthlm, VSLÅ, 1957, 1964, Lund 1958-64, KHÅ, 1959, Upps 1960, Årsbok för kristen humanism, 1961–62, Lund, Ale, hist tidskr för Skåneland, 1964, Lund, Folk-liv, Acta ethnologica Europaea, 1969/70, Sthlm 1972, KFÅ, 1972, Sthlm, Tingsås hembygdsförenings årsskrift, 1977, Bokvännen, 1980–81,1984, Sthlm, Lenhovdakrönikan, 1985, Len-hovda, Lunds universitet meddelar, 1985: 1, 1986: 1, 2, 4 (intervjuer med P), vidare Dagens tidning 1920, Smålandsposten 1920–22, Helsingborgs dagblad 1924–25, SDS 1925–27, 1929–30, 1933, 1943, 1945, 1955, 1960, Lunds dagblad 1928 o Nationaltidende, Khvn, 1941; titlar se K Gierow, Bibliografi över H Plei-jels tryckta skrifter intill 1965 (KHA, 1964, Upps, s 255–275), I Brohed o P Ekström, ... skrifter 1965–1983 och supplement 1960-1964 (KHÅ, 1983, s 174–185) samt ... skrifter 1984-1988 (Växjö stiftshistoriska sällskap, Meddelande nr 11.1 Brohed, nedan anfarb 1988, s 29f);jfrLUM 1939, 1949–50, 1959–60 o 1967–68, Lund 1940, 1951, 1962, 1968.

Utgivit (redigerat): Samlingar och studier dll svenska kyrkans historia / Acta historico-ecclesiastica Sueca-na. 1–45. Sthlm 1940-83. – Meddelanden från kyrkohistoriska arkivet i Lund. 1–12. Lund 1942–57. – Från Smålands och Ölands gamla prästhem. Minnen saml o utg. Lund 1925. 239 s. (Tills med V Bexell; Minnen från gamla prästhem 2.) – Herman Schröders Levernesbeskrivning. Utg med inl o kommentar. Sthlm 1940. 140 s. (Samlingar och studier 1.) – Svenska kyrkans historia. Bd 2, 3:1–2,4:1,5, 6:1. Sthlm 1941, 1933,1938, 1935,1946. (Tills med H Holmquist.) 810 s, 1 pl-bl, 451, 352 s, 3 pl-bl, 505 s, 1 pl-bl, 637 s, 1 pl-bl, 383 s, 1 pl-bl. – Observationes Strengnenses, utg med inl o kommentar. Sthlm 1943. 222 s. (Tills medj Lindblom; Saml o studier 5.) – A Rundbäck, Det akademiska Lund vid 1800-talets mitt. Abraham Rundbäcks Lundaminnen. Utg med inl o personreg. Lund 1944. 4:o. 48 s. (Det gamla Lund 1944. Föreningen Det gamla Lund, Årsskrift 26 = Skrifter utg av Föreningen Det gamla Lund 26 [omsl].) – Växjö gymnasium under 1840-talet. Ur Abraham Rundbäcks levnadsminnen (HCÅ, 1943, Växjö 1944, s 67-72, 83 f; även sep, 18 s). – Lund i närbild. En bilderbok sammanställd av Solve Ossiannilsson, Bror Olsson, H P. Sthlm 1950. 4:o. 178 s. – Opuscula Instituti hist.-eccl. Lundensis. 1–5. Lund 1950, 1952, 1953, 1955, 1958. – Nordisk teologisk uppslagsbok för kyrka och skola. [Även: Nordisk teologisk leksikon for kirke og skole.] Bd 1-3. Lund & Khvn 1952–57. 4:o. (8) s, 1410 sp, 4 pl-bl, 1432 sp, 4 pl-bl, 1284, 435 sp, 4 pl-bl. [Red tills med R. Askmark m fl; även medv.] – G Billing, Levnadsminnen. Till o med Västerås-tiden. Utg med inl o kommentar. Sthlm 1955. 223 s. (Samlingar o studier 33.) – Smedmästaren K. J. Nilssons minnen från 1800-talets kyrkliga folkliv. Utg med inl o kommentar av H P. Sthlm 1966. 132 s. (Ibid, 39.) – G Billing, Levnadsminnen. Biskopstiden i Lund. Utg med inl o kommentar. Lund 1975. 243 s. (Ibid, 41.) – Gustavianskt kyrkoliv i Växjö stift: Prästerskapets svar på biskop Wallquists promemoria 12 nov. 1787. Utg med introd o reg. Växjö 1981. 383 s. (Växjö sdftshistoriska sällskap, Skrifter, 1.)

Källor och litteratur

Källor o litt: ED: s konseljakter 21 maj 1937, nr 27, RA.

N-A Bringéus, H P död (SvD 18 nov 1988); I Brohed, Lenhovda-Berlin-Lund: Tillflöden till H P:s författarskap (1988); dens, minnesord över P (HVL, års-ber 1989-1990, 1990); H P symposium. 19 okt 1893–19 okt 1993, ett hundraårsjubileum (1995); A Radier, Ernst Troeltsch in der schwedischen Theologie (1984); Västsv fromhet. Jämförande studier av västsv religiositet under fyra sekler, ed C Ahlberger o G Malmstedt (1993).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Hilding A Pleijel, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7329, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ingmar Brohed), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7329
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Hilding A Pleijel, urn:sbl:7329, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ingmar Brohed), hämtad 2024-04-23.