Meriter

1 af Pontin, Magnus Martin, före adl Pontin, f 20 jan 1781 i Askeryd, Jönk, d 30 jan 1858 i Sthlm, Jak o Joh. Föräldrar: kontraktsprosten Magnus Constans P o Maria Magdalena Meurling. Elev vid Linköpings gymn, inskr vid UU 5 okt 98, MK 6 juni 04, ML där 31 maj 05, fältläk i Pommern 4 okt 05 (tilltr ej), kir mag i Sthlm 16 april 06, disp vid UU 31 maj 06, MD där 13 juni 06, tf provinsialläk i Sthlms län 30 juni 06, adjunkt i medicin o farmaci vid medicinska o kir undervisn:verket i Sthlm 28 maj 07–12, hovmedikus 30 dec 07, k livmedikus 11 sept 09, förste livmedikus 8 nov 25, adjung led av Collegium medicum (från 13 Sundhetskoll) 10–11, assessor 10 febr 13, medicinalråds n h o v samt tf medicinalråd 7 mars 35, ord medicinalråd 7 juli 41–11 aug 52, allt vid Sundhetskoll, adl enl § 37 RF 7 okt 17, deltog i riksdagarna 17–51 (led av allm besvärs- o ekonomiutsk 34–35), led av komm ang nytt apotekarreglemente juli 31–april 35, ordf där 32, stiftare o v ordf i styr för Sv trädgårds-fören 32, led av dir över Danviks hospital o dårhus 35–54, ordf i dir över Josefinska ortopediska inst 41. – LVA 15 (preses 21–22), LLA 17.

G 28 sept 1816 i Sthlm, Hedv El, m Johanna Carolina Elfving, f 28 juli 1796 där, ibid, d 17 febr 1833 där, Klara, dtr till grosshandlaren Abraham E o Johanna Hedenqvist.

Biografi

Efter avslutad skolgång vid Linköpings gymnasium påbörjade Magnus P universitetsstudier i Uppsala. Hösten 1800 tillbringade han i Sthlm tillsammans med J J Berzelius (bd 4), som han lärt känna redan i Linköping, och vars nära vän han förblev livet ut. P lärde av denne grunderna i den kemiska analysen. Tillbaka i Uppsala studerade han bl a för linneanen C P Thunberg och avlade slutligen för Pehr Afzelius (bd 1) medicine doktorsgraden med avhandlingen De Cordis Polypo. Därefter bosatte han sig ånyo i Sthlm och delade under några år lägenhet med Berzelius. Tillsammans utförde de flera kemiska försök och utvecklade framför allt de av engelsmannen Humphry Davy genomförda lyckade och sensationella försöken att på elektrolytisk väg framställa alkalimetaller. Berzelius och P använde kvicksilver som elektrod och kunde med mindre batterier än vad som tidigare använts framställa metallerna som amalgam. De lyckades även på detta sätt framställa ammoniumamalgam och trodde sig därmed ha isolerat grundämnet ammonium.

Den nära bekantskapen med Berzelius bidrog med all säkerhet ull att P 1807 fick efterträda denne som adjunkt i medicin och farmaci vid vad som brukar benämnas kirurgiska skolan i Sthlm. S å blev han utnämnd till hovmedikus, och två år senare upphöjdes han till livmedikus med tjänstgöring hos Karl XIII och Hedvig Elisabeth Charlotta. Vid sidan av att vara både den avsatta och den tillträdande kungafamiljens läkare hade P många andra officiella plikter. Tillsammans med Berzelius fick han 1810 uppdraget att övervaka obduktionen av kronprins Karl Augusts lik och visade att dödsorsaken inte var förgiftning. Berzelius och P drogs därvid tillfälligt in i den politiska debatten.

P:s största betydelse inom den sv medicinen låg i hans organiserande insatser på folkhälsovårdens område. Redan under en tidig vistelse i Småland verkade han för införandet av smittkoppsympning, och som ledamot av Collegium medicum var han drivande bakom flera reformer inom folkhälsan. P:s skrift Anvisning till valet af läkemedel för allmänna sjukvården (1816) subventionerades av ecklesiastikexpeditionen för att delas ut till samtliga landsförsamlingar i Sverige, och den fick en sådan spridning att P utgav en andra upplaga 1825. Han medverkade också i apotekens omorganisation, låg bakom inrättandet av sinnessjukhuset Fridhem i Sthlm, var ledamot i direktionen över Danviks hospital och innehade flera officiella uppdrag under koleraepidemin i Sthlm 1834. P var även medlem i Sällskapet för inhemsk silkesodling, tog aktivt del i verksamheten inom Sällskapet för nyttiga kunskapers spridande och deltog såsom ledamot av adelsståndet i riksdagens arbete,

P gjorde flera utländska resor, 1830 tillsammans med Berzelius till Tyskland för att studera medicin och naturvetenskap. Han deltog under denna resa i det tyska naturforskarmötet i Hamburg och framkastade tanken att naturforskarmöten även skulle kunna anordnas i Skandinavien. Det dröjde dock innan denna idé kunde förverkligas. – Ett av P särskilt omhuldat område var trädgårdsodling, och 1832 var han den drivande bakom stiftandet av Svenska trädgårds-föreningen, vars vice ordförande han blev. En resa till Danmark 1836 ägnades inte bara naturforskning utan även trädgårdsodling samt studier av olika hospitalsinrättningar.

Vid sidan av sin verksamhet som läkare hyste P ett stort intresse för de sköna konsterna. Han skrev och publicerade en hel del poesi, bl a en kantat vid invigningen av Göta kanal. När han beskrev kanalen som "Sveriges blåa band" skapades ett begrepp som snabbt slog rot i allmänhetens minne. Några av hans dikter, bl a Fosterländsk sång vid Göta kanals invigning, tonsattes av Berndt Crusell (bd 9). P försökte sig också på översättning, framför allt av dramatik, och överförde, särskilt under 1830-talet, till svenska bl a Schiller, Hugo och Voltaire. P var också en inte oäven tecknare och etsare och är representerad på NM med två landskapsetsningar från 1798.

Författare

Anders Lundgren

Arkivuppgifter

P:s papper (7 vol: ms, dagboksanteckn:ar, brev mm) i P:ska släktarkivet, SSA. Brev (7 vol) till P även i RA (M M af P:s papper o i Sjöholmsarkivet), Norrköpings stadsbibl samt korrespondens mm i NordM. – Brev från P i KB (bl a till L Ekmarck o många till P A Wallmark), LUB (bl a till E Tegnér o J W Zetterstedt), UUB, SA:s arkiv (till B v Beskow) o i VAB (till J Berzelius).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: De cordis polypo. P 1*, theoretica, casu illustrata... [Akad avh pro gradu, preses P Afzeli-us.] Upsaliae 1806. 4:o. 18 s, 1 pl. – Om inflammation ' i hjernan (Vettenskaps-jurnal för läkare och fältskärer, utg afj Berzelius o E Gadelius, bd 1, h 2, Sthlm 1807, s 1–12). – Chemisk undersökning af en ofruktbar mulljord (LA, Annaler, årg 1,1813, Sthlm, s 240–255). – Anvisning till valet af läkemedel för allmänna sjukvården, till inrättande af socken-apothek, enligt K. maj:ts nådigste befalln; på K sundhets-collegii anmodan, förf af dess ledamot... Sthlm 1816. (8), XX s, s 21–296; 2. uppl 1825, ... s 21-307; s 279-290 härur sep, 14 s: Om förband af benbrott och ledvridningar; Bihang till första uppl af Läkare-boken för allmänna sjukvården m. m.). – Ord till sorg-musiken vid högstsalig Hennes maj:t enke-drottningens Hedvig Elisabeth Charlottas begrafning i Riddarholms kyrkan den 16Julii 1818. Sthlm 1818. 4:o. (8) s. [Anon.] – Berättelse om högstsalig Hennes maj:st enkedrottningens Hedvig Elisabeth Charlottas sjukdomar och död; uppsatt till underdånigste åtlydnad af K maj:ts nådigste befallning ... d 21 juni 1818 (Protocoll, hållet på Stockholms slott den 22 Junii 1818, vid högstsalig enke-drottningens Hedvig Elisabeth Charlottas liköppning, Sthlm 1818, 4:o, s [6-11]; omtr i Svenska läkaresällskapets handl s å). - Anförande till Kongl. sundhetscollegii protocoll den 15 nov. 1821. [Rubr.] Sthlm 1822.4;o. (8) s. [Om inrättn av hälsovårdskommittéer.] – Åminnelse-tal öfver... herr Olof Swartz .... hållit inför K vetenskaps-acad d 21 nov 1820. Sthlm 1821. 58 s, 1 pl-bl. – Högborne furste ... [presidietal 31/3 1822] (Årsberättelser om vetenskapernas framsteg, afgifne af K vetenskaps-academiens embetsmän d. 31 mars 1822, Sthlm 1822, s 1–15). – Prins Eugene af Leuchtenberg. Skaldestycke, 1824. Sthlm 1824.4:o. (6) s. [Anon.] - Vid läsningen af T-rs skaldestycke: På grafven i Hyéres. Till fru öfver-hofmästarinnan grefvinnan Stjerneld vördnadsfullt af M. af P. Sthlm 1824. 4:o. (4) s. [Sign.] - Aminnelse-tal öfver ... herr David Schulz von Schulzenheim, hållet inför K vetenskaps-acad, d 24 april 1824... Sthlm 1824. 42 s. – Greklands gudar. Efter Schiller. Skaldestycke. Till trycket lemnadt, att försäljas till förmån för närvarande tids olycklige greker. Sthlm 1826. 13 s. [Anon.] – Anmärkningar vid herr professor Cederschölds memorial af den 8 maj 1827, jemte förslag till medel, att förmå den lägre arbetande folkklassen i hufvudstaden till ett sundare lefnadssätt (Journalen, 1827, Sthlm, 4:o, n:o 238, 239 o 242). – Minne af C. G. Leopold. Sthlm 1830. 24 s. [Sep ur VAH 1829.] - Östergöthland. Sång, i anledning af H. k. h. arf-prinsen hertigen af Östergöthland Oscar Fredriks födelse. Uppläst i Sv akad högtidsdagen d. 20 dec. 1829. Sthlm 1830. 15 s. [Anon.] - Anteckningar öfver natur, konst och vetenskap, på en resa genom Berlin och Harz till Naturfor-skande sällskapets möte i Hamburg, år 1830, samt återresa genom Köpenhamn. Sthlm 1831. LV, 287 s, 3 pl. Övers: Bemerkungen uber Natur, Kunst und Wis-senschaft, auf einer Reise uber Berlin und den Harz nach Hamburg zu der Versammlung der Naturfor-scher und Aerzte im Jahre 1830, nebst der Riickreise uber Copenhagen. Hamburg 1832. VI, 276 s. – Poetiskt album. Saml af skaldestycken öfver de ämnen, som förekomma i Lithographiskt album 1831. Saml 1*. Sthlm 1831. 37 s. [Anon.] – Biographi öfver Samuel Niclas Casström, commerce-råd ... Sthlm 1831. 16 s. [Sep ur VAH 1830.] - Underrättelser om Trapa natans L. [text] ([ E Wikström, Årsberättelse om botaniska arbeten och upptäckter för år 1830. Till K vetenskaps-acad afgifven d 31 mars 1831, Sthlm 1831, s 273 f). – Fosterländsk sång vid Götha canals öpnande i Hans maj:t konungens och den kongl. famillens närvaro, d 26 sept 1832. Sthlm 1832. 8 s. [Anon.] [Faksi-miltn] Motala 1932. [Annan uppl:] ... canals fullbordan. År 1832. Sthlm 1834. 8 s. [Undert: R] – Åminnelse-tal öfver ... And. J. Hagströmer ... hållet inför K vetenskaps-acad d 8 dec. 1832. Sthlm 1833. 55 s, 1 pl-bl. – Biografi öfver Christ. Fred. Gottfr. Bohr, öfverlä-rare vid Bergens kathedral-skola ... ledamot af K sv vetenskaps-acad ... [Rubr.] Sthlm 1834.10 s. [Anon; sep ur VAH 1833.] - Året MDCCCXXXIV. [Rubr; omsl: Året 1834. Skaldestycke af M. afP.] Sthlm 1834. 8 s. [Sign.] (Säljes ... till förmån för de genom branden nödlidande i Wenersborg.) – Utlåtande till direktionen öfver Danviks hospital och dårhus (Tidskrift för läkare och pharmaceuter bd 6, Sthlm 1837, s 354-361). – Om en ätlig hafstång, Caragheen. Underrättelse för de nödställde innevånarne i Bohus läns skärgård, uppläst i K landtbruks-akademiens veten-skaps-afd d 18 dennes [april] (Sveriges stats-tidning, eller Post- och inrikes tidningar, 1837, Sthlm, fol, n:o 93, s [3] i). – Sång vid [omsl: invigningen af] Kungs-stenen på Frösön den 24Junii 1838. [Rubr.] Sthlm 1838. 8 s, 1 pl-bl. [Anon.] - Biografi öfver Carl Peter Hällström, phil. mag. ... Sthlm 1838. 9 s. [Anon; sep ur VAH 1836.] – Biografi öfver grefve Adolf Göran Mörner ... [Rubr.] Sthlm 1839. 10 s. [Anon; d:o 1838.] – Minne af grefve Gustaf af Wetterstedt [rubr; omsl:] afM. af P. Sthlm 1839.18s. [Sign; d:o.]-Svenska trädgårdsföreningen år 1840. Årsberättelse. Sthlm 1840. 48 s, 1 karta. [Enl Linnström.] –Trädgårdsskötseln, betraktad såsom bidrag till national-välmågan (Strödda anteckningar i landtmanna- och communal-ekonomien utg af F. W. Edelswärd, h 2, Upsala 1840, s 40–47; ur Svenska trädgårds-föreningens års-skrift 1834; 2. oförändr uppl 1843, s 42–49). – Minne af friherre Jakob Adlerbedi. Sthlm 1846. 24 s. – Ett besök pä Harz (Svenska resandes äfventyr i fremmande länder. Saml af G. H. M[elli]n, Sthlm 1848, s 131–142). – Minne af J. J. Berzelius af M. af P. (i enlighet med framl. frih. Berzelii egenhändiga anteckningar.) [Omsl.] Sthlm 1849. 70 s. [Sign; sep ur VAH 1848.] -Samlade skrifter. Bd 1–3. Sthlm 1850, 1853, 1857. 282 s; (8), 324 s, 1 pl; 259, XI s. – Verser till Carl Lewenhaupts död, 1816, 4:o, [Christina Charlotta] Stier-neld, 1824, 4;o, Emilie Pipers död, 1828, fol, Anders Johan Hagströmers begravning, 1830, 4:o, Jacob Johannes Petterssons begr, 1837, Christopher Carlanders promotionsjubileum, 1838; ytterligare biografier i VAH: 1820 (Erik Ruuth), 1824 (Nils v Rosenstein), 1827 (Gustaf Fredric Wirsén), 1828 (Carl Peter Thunberg o Fredrik Wilhelm Ehrenheim), 1831 (Claes Adolf Fleming), 1833 (Johan Peter Westring), 1836 (Niels Treschov o Erik Nordevall), 1851 (Constantin d'Ohsson), vanligen anon, vissa omtr utan titelbl; bidrag i: VA, Economiska annaler bd 1–8, 1807–08, Sthlm (10 st), Svenska läkare-sällskapets handlingar, bd 1–2, 1812/13–1815, 4–6, 1817–1819, 9, 1823, Sthlm, Årsberättelse om Svenska läkare-sällskapets arbeten, 1814, 1817, 1822–1823, Sthlm, Berättelse om Svenska trädgårds-föreningen 1832, forts: Svenska trädgårds-föreningens års-skrift, 1834–1835,1836/37, 1839–1842, Sthlm (anon medred 1834-1849).

Översatt: C. C. Matthäi, Af hvilka orsaker beror egentligen den stora nyttan af brunns- och bad-kurer? ... ur HufelandsJourn[al der praktischen Heilkunde, Bd 19, St 2, med anm o tillägg] (Vettenskaps-jurnal för läkare och fältskärer bd 1, h 2, 1807, s 81–135). – [L-J] Proust, Analys af korn (Hordeum vulgare) för och efter groningen, eller mältningen (germination); tillika med deraf härledda economiska slutsatser ... med anm (LA, Annaler, 6, 1818, h 2, s 83-104). – E Jouy, Sylla, tragedi i fem akter ... från femte fransyska uppl. Första ggn uppförd på Svenska kongl. stora theatern d. 18 febr. 1828. Sthlm 1829. XX, 74 s, 2 pl. [Anon, med företal av G. L(agerbjelke).] – V Hugo, Hernani eller Castilianska hederskänslan, dram i fem akter ... Första ggn uppförd på Sv k theatern d 8 mars 1833. Sthlm 1833. VIII, 115s. [Anon.]

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 11 aug 1852, nr 28, RA.

J Berzelius, Själfbiogr anteckn:ar, ed H G Söderbaum (1901); Biographiskt lexicon öfver namnkunnige sv män, 11 (1845); Brevväxl mellan Jöns Jacob Berzelius o Carl Palmstedt, ed J Trofast (1979–83); N Eriksson, " I andans kraft, på sannings stråt De skandinaviska naturforskarmötena 1839–1936 (1991); Hultmark; S Lindroth, VA:s hist 1739–1818, 2 (1967); C Palmstedt, M M af P (Lefnadsteckn:ar öfver VA:s efter år 1854 aflidna led:er, 1, 1869–73); N Personne, Sv teatern, 3 o 5–6 (1915, 1919–25); SLH 1:1 (1822), 1:4–5 (1835–53), 2:2 (1876); H G Söderbaum, Jac Berzelius, 1–3 (1929–31); P Sörbom, Läsn för folket. Studier i tidig sv folkbildmhist (1972).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Magnus M Pontin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7344, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders Lundgren), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7344
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Magnus M Pontin, urn:sbl:7344, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders Lundgren), hämtad 2024-04-25.