Amelie Posse

Född:1884-02-11 – Jakobs församling (Snårestads församling, Skåne län)
Död:1957-03-03 – Oscars församling, Stockholms län

Författare


Band 29 (1995-1997), sida 471.

Meriter

12 Posse, Amelie, sondotter till P 10, f 11 febr 1884 i Sthlm, Jak o Joh (enl fdb för Snårestad, Malm), d 3 mars 1957 där, Osc. Föräldrar: civilingenjören greve Fredrik Arvidsson P o Auda Gunhild Wennerberg. Förf.

G 1) 23 juni 1904(12) i Lund m prof Sören Andreas Bjerre (bd 4), f 21 mars 1879 i Gbg, Kristine, d 22 nov 1925 i Finja, Krist (enl db för Sthlm, Högalid), son till köpmannen Sören Pieter B o Sofie Elise Vilhelmine Jörgensen samt senare omg m frih Ida Magdalena (Madeleine) Bennet; 2) 29 maj 1915(39) i Rom m konstnären Oskar (Oki) Brázda, f 30 sept 1887 i Pardubice, Böhmen, d 19 dec 1977 i Ličkov, Tjeckoslovakien, son till hoteliern Bohuslav B.

Biografi

P var sondotter till Arvid Posse och dotterdotter till statsrådet Gunnar Wennerberg. Hon föddes i Sthlm, men familjen flyttade tidigt till Skåne, till villan Maryhill i Glumslöv mellan Helsingborg och Landskrona. Sedan P:s far avlidit 1897 flyttade familjen in till Lund, ekonomiskt beroende av farfadern.

P var mångsidigt begåvad. Hon behärskade tidigt flera språk och var konstnärligt lagd. Hon visste redan som ung att hon ville ägna sig åt något där hon fick uttrycka sin konstnärliga begåvning  musiken, konsten eller litteraturen. Hon hade tänkt sig en framtid som pianist men reumatism gjorde detta omöjligt. Hon studerade målning i Khvn och musik fram till sitt första giftermål 1904. Det var först senare som P kom till klarhet om att skrivandet skulle bli hennes uttrycksmedel. Hennes litterära produktion består, utöver artiklar i olika aktuella ämnen, av så gott som enbart memoarer. I böckerna skildrar P inte bara sitt eget mångskiftande och dramatiska livsöde; där återspeglas också europeisk historia under 1900-talets första hälft.

Sin barndoms- och uppväxttid beskriver P i två arbeten: I begynnelsen var ljuset (1940) och Kring kunskapens träd (1946). Hon ger där ovanliga och intressanta skildringar av sin farfar och morfar och av de många kulturpersonligheter som umgicks i familjen. I boken Kunskapens träd i blom (1946) berättar P om sena tonår, tiden i Lund och Khvn och om förälskelsen i Andreas Bjerre. Där ges ett ömsint porträtt av modern, som 1905 gifte sig med Andreas' äldre bror, Poul Bjerre (bd 4) och alltså blev även svägerska till P. Tiden i det första äktenskapet är den enda period P avstått från att skildra. Åren 190607 korresponderade hon med skalden Vilhelm Ekelund. Hon var hans stora  men ouppnåeliga  kärlek.

Efter skilsmässan från Andreas Bjerre reste P till Rom för att ägna sig åt konsten. Där träffade hon den tjeckiske konstnären Oki Brázda; genom giftermålet med honom blev hon österrikisk medborgare. De levde konstnärsliv men blev under första världskriget alltmer engagerade i kampen för tjeckernas frihet. 1915 slöt Italien upp på ententens sida. Det ledde till att de österrikiska medborgare som fanns i Italien betraktades som fiender. P och hennes man internerades på Sardinien, och tiden där skildrade hon i sin första bok Den oförlikneliga fångenskapen (1931). Hon hade dock från slutet av 1920-talet verkat som skribent i tidningar och tidskrifter.

P och hennes familj stannade i Rom till 1925. Åren i Italien, kontakterna med tjeckiska emigranter som T Masaryk och E Benes och kampen för ett fritt och självständigt Tjeckoslovakien beskriver P i Den brokiga friheten (1932) och Vidare (1936). Makarna övertog det förfallna slottet Ličkov i norra Böhmen. De bosatte sig där 1925 och inledde ett omfattande renoverings- och återuppbyggnadsarbete. På ägorna odlades humle som exporterades till Sverige. Oki Brázda ägnade sig åt sitt måleri och Ličkov blev något av ett kulturcentrum dit bl a prins Eugen och Elin Wagner kom på besök. Återuppbyggandet av slottet och livet där har P skildrat i boken Bygga upp, ej riva neder (1942).

Ličkov låg i ett område där den tyska befolkningen var i klar majoritet. När de nya gränsdragningarna blev klara efter Münchenavtalet 1938 visade det sig att slottet hamnat på tysk sida om gränsen. P hade i ett antal tidningsartiklar klart tagit avstånd från nazismen, och hon bestämde sig för att lämna Ličkov. Till en början bodde hon i Prag. För att hennes man inte skulle råka illa ut tog paret ut skilsmässa. Oki Brázda stannade på Lickov ytterligare ett år men fängslades sedan. Slottet plundrades av tyskarna och förföll.  I Prag hjälpte P flyktingar att fly ur landet. I mars 1939 tvingades hon dock att hastigt lämna Prag och åka till Sverige. Hon ansökte om och återfick sv medborgarskap.

I Sthlm påbörjade P ett intensivt flyktingarbete. Det är framför allt för detta och för sin klart antinazistiska hållning under kriget som hon blivit känd. P hjälpte tusentals flyktingar, inte bara tjeckiska utan även andra. Hon utnyttjade sitt stora kontaktnät och sparade ingen möda i sitt arbete. P hade genom erfarenheterna från Tjeckoslovakien insett betydelsen av att bygga upp en motståndsrörelse redan innan en ockupation var ett faktum. Tisdagen den 9 april 1940, av en händelse samma dag som tyskarna ockuperade Danmark och Norge, grundades Tisdagsklubben. Det skedde på P:s initiativ, och tillsammans med bl a kooperatören Anders Örne och publicisten Gustaf Stridsberg utgjorde hon den drivande kraften i klubben.

Tisdagsklubben var en diskussionsklubb med regelbundna träffar där deltagarna lyssnade på föredrag och diskuterade det aktuella politiska läget. Den hade också en mer praktisk verksamhet genom att medlemmarna samlade in information, ordnade opinionsmöten och försökte skapa en grund för motstånd om en ockupation blev aktuell. De sökte även inrätta celler i hela landet som skulle kunna aktiveras och verka mot fienden. P kallades åtskilliga gånger till polisförhör för sitt flyktingarbete, och säkerhetspolisen uppmärksammade hennes arbete i Tisdagsklubben. En av hennes söner lyckades komma över dokument om nazistisk cellbildning i Sverige. P lämnade dokumenten till myndigheterna som dock inte reagerade. Hon vidarebefordrade dem då till Ture Nerman (bd 26) som publicerade dem i tidningen Trots allt!. P var också en tid ombud i Sverige för Nansenhjälpen. Hon har beskrivit sitt liv under krigsåren i boken Åtskilligt kan nu sägas (1949).

Efter kriget återvände P till Tjeckoslovakien. Hon engagerade sig nu för den tyska befolkningen där. Vid Potsdamkonferensen 1945 hade den pånyttfödda tjeckoslovakiska staten fått tillåtelse att deportera sudettyskarna, något som P vände sig mot. Även om hon inte kunde påverka beslutet sökte hon hjälpa de drabbade. Vid det kommunistiska maktövertagandet 1948 befann sig P i Sthlm men hon återvände till Tjeckoslovakien, framför allt för att bli klar över president Beneš agerande. Han hade tidigare sagt att han aldrig skulle falla undan för kommunisterna men gav senare vika. P såg Beneš som en enande gestalt för den tjeckiska motståndsrörelsen och hade planer på att söka föra honom ut ur Tjeckoslovakien. Detta blev dock aldrig aktuellt eftersom Beneš avled.

P blev förvarnad om att en häktningsorder gällande henne hade utfärdats och hann i sista stund lämna Tjeckoslovakien hösten 1948. Hon återsåg aldrig landet eller Oki Brázda. Slottet Ličkov exproprierades s å. Det kommunistiska maktövertagandet har P skildrat i boken När järnridån föll över Prag (1968). Den utgavs postumt i en tid när Tjeckoslovakiens frihet var på väg att ytterligare beskäras.

P tillbringade sina sista år i Sverige. En rekreationsresa ull Italien, då hon återupplevde minnen från sin tid där, resulterade i Minnenas park (1954) som utgavs till hennes 70-årsdag. Ett antal artiklar från åren 1929 till 1944 finns samlade i boken Mellan slagen (1944). Hennes samlade skrifter utkom i åtta band 1946.

P:s författarskap var inte bara ett konstnärligt uttrycksmedel utan också en försörjningskälla. Hon hade tidvis en mycket ansträngd ekonomi och var hela sitt liv sjuklig, ibland mycket svårt sjuk. Hennes verk betraktades inte som skönlitteratur utan som rena memoarer, vilket nästan helt uteslöt möjligheten att få stipendier. Samtida recensenter var dock välvilliga och berömde särskilt hennes sätt att porträttera människor och att levandegöra händelser och miljöer. En del av böckerna ansågs emellertid vara för mångordiga. I alla sammanhang framhölls P:s osvikliga optimism, rättspatos och stora mod.  För sina insatser för flyktingar under kriget erhöll P officiella utmärkelser av flera stater.

P underströk själv i en av sina böcker att det aldrig legat för hennes "impulsiva och aktiva natur att stillatigande stå bredvid och se hur en orättvisa begås". Denna beskrivning stämmer väl överens med de avslutande orden i en nekrolog: "Eftervärlden kommer att söka grevinnan Posse inte så mycket i Sveriges adelskalender. Hon hör främst hemma i Frihetens" (Nerman).

Författare

Britta Lövgren



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

P:s arkiv (ej tillgängligt) hos sonen Jan Brázda, Sthlm. Brev från P Bjerre till P i KB o avskrifter av brev från Elin Wägner till P i GUB samt från V Ekelund o Hedvig af Petersens till P i LUB.  Brev från P i GUB (bl a till F Ström o många till Emilia Fogelklou-Norlind), KB (bl a till Klara Johanson, Eyvind Johnson, Ellen Key, P Lagerkvist, Selma Lagerlöf o V Moberg samt många Ull Anna Thiel), LUB (bl a till Alice Lyttkens o över 400 till Hedvig af Petersens), RA, UUB (bl a till Margit Abenius, H Alfvén, I Holmgren, Helena Nyblom o många till Signe Taube) o i SSA (till C G Laurin).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Folkliv i Böhmen under den festliga lid då humlen skördas (Jorden runt, årg 1, 1929, Sthlm, 4:o, s 75-86).  Det nyaste Paris (ibid, s 599-6l2).-Ravello (ibid, 2,1930, s 378384,2 pl-bl).  Colette. En litterär fr genrebild (Bonniers månadstidning, årg 1, 1930, Sthlm, 4:o, s 44-46, 80–84). – Den oförlikneliga fångenskapen. Sthlm 1931. 231 s, 1 pl-bl. 2. uppl s å. 3. uppl 1933. 235 s, 1 portr. [Ny utg] 1946. 259 s, 1 portr. (Samlade skrifter.) Övers: Sardinian sideshow, London 1932, XI, 261 s, 12 pl-bl; De onvergelijkelijke gevangenschap, Amsterdam 1932, 316 s; Det uforglemmelige Fangenskab, Khvn 1933, 255 s; Slunné zajeti, Praha 1934, 217 s; Sardinien, eine sonnige Gefangenschaft, Erlenbach-Zurich & Leipzig [1935], 264 s, 16 pl-bl. – Den brokiga friheten. Sthlm 1932, 247 s, 1 pl-bl. 2. uppl s å. [Ny utg] 1946. 265 s, 8 pl-bl. (D:o.) Övers: Roman roundabout, London 1933, V, 266 s, 1 pl-bl; Pestrå volnost, Praha 1935, 218 s. – Två florentinska villor (Jorden runt, 4, 1932, s 78–91).  En romarinna (Idun, årg 46, 1933, Sthlm, fol, s 464 f, 467, 469 f [i nr 17]). –"En lycklig man som lever som Gud menat - - -" (ibid, s 1428 f, 1438–41, 1444 [i nr 51]). – Country-house life in Sweden (The National geographic magazine, vol. 66, Washington 1934, s 1–64). – Upp till kamp! Brev till Tidevarvet (Tidevarvet, årg 13, 1935, fol, 13/7, s 1, 5 f; även sep, 8:o, 8 s: Ned med vapnen! En kampsignal mot kriget). - Vidare. Sthlm 1936. 547 s, 1 pl-bl. [Ny utg] 1946. 560 s, 11 pl-bl (Saml skr.) Övers: Further, London 1938, X, 388 s. – Påskminnen från Rom (Konsumentbladet, årg 23, 1936, Sthlm, fol, nr 4, s 16 f). – I begynnelsen var ljuset. Sthlm 1940. 464 s, 8 pl-bl. 2.-3. uppl s å. 4. uppl 1941. [Ny utg] 1946. 470 s, 8 pl-bl. (Saml skr.) Övers: I Begyndeisen var Lyset, [Khvn] 1942, 338 s, 1 portr, 3 pl-bl; In the beginning was the light, New York 1942, 410 s. – Bygga upp, ej riva ne-der. Sthlm 1942. 389 s. 2.-3. uppl s å. [Ny utg] 1946. 388 s, 1 pl-bl. (U:o.) Övers: Aufbauen, nicht nieder-reissen, Bern 1943. – Mellan slagen. Sthlm 1944. 361 s, 1 portr. 2. uppl s å. [Ny utg] 1946. 364 s, 1 portr, 2 pl-bl. (D:o.) – Glädjen att ingenting äga (Idun, 57, 1944, nr 7, s 10, 25 f). - Vid en gammal hälsobrunn. Till d 1 aug 1945 (OoB, årg 54, 1945, Sthlm, 4:o, s 289-294).-Kiing kunskapens träd. Sthlm 1946.443 s, 6 pl-bl. (Saml skr.) 2. uppl s å. 443 s, 7 pl-bl. – Kunskapens träd i blom. Sthlm 1946. 216 s, 7 pl-bl. (D:o.) – Gunnar Wennerbergs sista stunder ... personliga minnen från Läckö kungsgård (Nya Lidköpings-tidningen, 1946, 14/6, s 1, 15). – Gunnar Wennerbergs jordafärd (ibid, 21/6, s 11). – Apropå 28 oktober, Tjeckoslovakiens nationaldag (Röster i radio, årg 14, 1947, Stblm, 4:o, nr 45, s 4, 28). – "Den varma rösten ljuder i mitt inre" (En bok om prins Eugen ... under red av G Lindgren, Upps 1948, s 63-88). – Det fanns ett Gasthaus zur Sonne. En minnesbild [om Anna Thiel] (Husmodern, årg 32, 1948, Sthlm, 4:o, nr 14, s 12 f, 36-38, 40). -Jag minns allt det sköna (ibid, nr 21, s 10 f, 36 f, 47). – Åtskilligt kan nu sägas. Sthlm 1949. 432 s, 7 pl-bl. 2. uppl 1950. - Dukat Ull livets fest - - - (Idun, 62, 1949, 4:o, nr 52, s 12 f, 30 f). – dyller före syndafloden (Midvinter, [omsl:] Vårt hem, julnr, Sthlm 1950, fol, s 4 f, 31 f). - Tror vi på människan – [enkätsvar] (Vi [fd Konsumentbladet], 37, 1950, 4:o, nr 3, s 23). – Min vän Zelinda (ibid, 39, 1952, nr 37, s 7 f). – Minnenas park. Sthlm 1954. 329 s, 8 pl-bl. 2. uppl s å. - Filomena (All världens berättare, årg 11, 1955, Sthlm, nr 8, s 36-41). – Öst - Väst. Glimtar från ett Londonbesök (Svensk damtidning, årg 66, 1955,, Sthlm, 4:o, nr 52, s 20 f, 4 f, 30, 37). – Mitt sista möte med Andersen-Nexa (Tidens kvinder, aarg 33, 1955, Khvn, fol, nr 41, s 30 f, 60 f). – Julminnen från mitt barndomshem Maryhill 1887–1897 (Julstämning, 1957, Sthlm, [omsl,] fol, s 14 f, 44). – Mosaika Amelie Posse. Uspofädal: RVlach. Lund 1958. 55 s, 2 pl-bl. [Citat ur böcker ovan, 1932, 1949 mfl.] – När järnridån föll över Prag. Manuskriptet red av B Alving. Sthlm 1968. 210 s. 2. uppl så. – Tajné dopisy z Prahy 1948. Praha 1994. 91 s. [Brev 1948 med inl o eflerskr.] (Kniznice (Spolecnosti Edvarda Benese, svazek 6.) – Bidrag i Vecko-journalen, 1936: nr 7 o 33-38 (från Capri), 1937: 39, 1946: 42 o 50, 1947: 4, 10 o 11, 1948: 11, 1954: 41-45 (om paret Wenner-Gren) o 1955: 21 samt i SvD o Expressen.

Utgivit: Ungdomsbrev från Vilhelm Ekelund, i utdrag meddelade (SLT, årg 63,1950, Lund, s 16–31).

Källor och litteratur

Källor o litt: Justidedep:s konseljakter 5 maj 1939, nr 156; Tidmklipp ang P, Sveriges pressarkiv, allt i RA. Tidmklipp ang P, Sigtunastiftelsen. Hylln:skr ull A P på 60-årsdagen, Personverser, UUB.

Betänkande ang säkerhetstjänstens verksamhet, 3 (SOU 1948:7); J Bärmark o I Nilsson, Poul Bjerre. "Människosonen" (1983); L Drangel, Den kämpande demokratin. En studie i antinazistisk opinionsrörelse 1935–1945 (1976); E Strömberg Krantz, En svenska i Tjeckoslovakien. Om A P o slottet Lickov (Horisont 1991); dens, A P. Tjeckoslovakien var hennes öde (Populär hist 1992); dens, "Utan någon erotik kan det aldrig vara." Om A P o Wilhelm Ekelund (otr ms, u å); P Tennant, Vid sidan av kriget. Diplomat i Sverige 1939–1945 (1989); A Werin, Vilhelm Ekelund 1880-1908 (1960); C Österberg, Natur o Kultur. En förlagskrönika 1922–86 (1987). – Nekr:er över P i AB (J Landquist), Dagstidn Arbetaren (V Heyman), DN (T Nerman), Expressen (I Harrie), SvD (O Wieselgren) o i Sydsv Dagbl (G Jönsson) 4 mars 1957 samt i Morgon-Bladet (E H Linder) 5 mars 1957.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Amelie Posse, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7356, Svenskt biografiskt lexikon (art av Britta Lövgren), hämtad 2018-11-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7356
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Amelie Posse, urn:sbl:7356, Svenskt biografiskt lexikon (art av Britta Lövgren), hämtad 2018-11-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se