Carl Henric Posse

Född:1767-01-15 – Hössna församling, Älvsborgs län
Död:1843-04-04 – Mariestads församling, Skaraborgs län

Arméofficer


Band 29 (1995-1997), sida 447.

Meriter

6 Posse, Carl Henric, sonsons sonson till P 4, f 15 jan 1767 i Hössna, Älvsb, cl 4 april 1843 i Mariestad. Föräldrar: majoren frih Carl Åke P o Beata Christina Hierta. Volontär vid Skaraborgs reg 3 aug 76, sergeant vid Jönköpings reg 2 jan 79, fänrik 5 febr 79, löjtn 14 okt 84, kapten 14 dec 86, allt vid Jönköpings reg, sekundmajor vid Södermanlands reg 12 april 91, premiärmajor där 1 maj 96, överstelöjtn i armén 16 nov 99, överste i armén o överadjutant 6 mars 08, överste o chef för Skaraborgs reg 18 jan 09, generaladjutant 5 juni 09, deltog i riksdagarna 09–10 (led av stats-utsk), 10, 17–18, 23 o 28–30, led av komm ang förbättrande av arméns medicinalvård juli 09–maj 11, av komm ang en allm passevolansinrättn 15 aug 09, generalmajor 26 jan 13, generallöjtiv.s n h o v 16 nov 14, generallöjtn i armén 24 juli 18, greve enl § 37 RF 11 maj 26, led av komm ang löningsstat för indelta arméns befäl jan 27–okt 28, general av infanteriet 30 juni 32, avsked ur krigstjänsten 20 jan 37. – LKrVA 08, HedLKrVA 22, serafimerriddare 8 mars 29, en av rikets herrar 36.

G 25 mars 1800 i Kloster, Söd, m frih Sophia Constantia Siegroth, f 5 juli 1776 där, d 9 april 1843 i Nyköping, Västra, dtr till kanslirådet frih Carl Ludvig S o Carolina Carleson.

Biografi

P inledde tidigt sin militära bana och fick sin grundläggande officersutbildning vid tre olika indelta infanteriregementen. Denna tid karakteriserades av Gustav III:s upprustning av försvaret, vilket bl a innebar flera och mer avancerade övningar för den indelta arméns förband. För P bör detta ha inneburit att han fick en förhållandevis god utbildning jämfört med sina kolleger under närmast föregående decennier.

Under ryska kriget 1788–90 deltog P som kapten med sitt regemente i striderna i Finland. Han bevistade sex drabbningar, vid Liikkala, Lippola, Pardakoski, Kärnakoski och Niseri samt den blodiga striden vid Savitaipale 4 juni 1790. P:s insatser uppskattades av hans överordnade. Efter kriget fick P transport till Södermanlands regemente, där han blev sekundmajor och kompanichef, dvs fjärde officer i rangordning. Under resten av 1790-talet fortsatte P sin tjänst vid samma regemente, och han deltog i fälttågen i Pommern 1806 och 1807.

I okt 1805 sändes en bataljon ur regementet till Pommern efter Sveriges anslutning till koalitionen mot Napoleon. Från 2 juli 1806 förde P befälet över de 600 sörmlänningarna som huvudsakligen var förlagda i Stralsund. I jan 1807 angrep fransmännen Pommern och 16 april deltog P:s bataljon i en strid söder om Anklam. Sörmlänningarna blev inringade men slog sig ut med bajonettanfall. Sedan brigadchefen sårats övertog P befälet över hela den sv fjärde brigaden och ledde skickligt dess reträtt över Peene. Tveklöst kom P:s erfarenheter som truppbefäl i det ryska kriget väl till pass under detta sommarfälttåg. Till P:s meriter från fälttåget kan räknas att han deltog i flera utfall från Stralsund. Efter förnyade strider på sensommaren slöts vapenstillestånd och P:s bataljon återvände till Sverige. För sina insatser under kriget blev P i juli 1807 belönad med det ovanliga, endast i fält utdelade, riddartecknet av stora korset av Svärdsorden.

Under kriget 1808–09 förflyttades P som chef till Skaraborgs regemente. Inför krigsutbrottet var han kommenderad till Jönköping med uppgift att organisera ett åkande artilleribatteri. Dessutom tog han befälet över Livgrenadjärbrigaden. P deltog i striderna mot norska trupper bl a vid Bärby, där hans styrkor erövrade två kanoner. Vid fälttågets slut var P chef för Västra arméns vänstra flygel i Bohuslän och Dalsland. Vid stilleståndsförhandlingarna sommaren och hösten 1808 fungerade P som underhandlare.

Som en av de högsta officerarna var P tidigt invigd i G Adlersparres (bd 1) planer på en statsvälvning, och han anslöt sig till planerna på att göra Kristian August till tronföljare. 9 jan 1809 diskuterade P och Adlersparre förberedelserna för resningen vid ett möte i Ökne gästgivaregård väster om Karlstad. Detta ägde rum en dryg vecka innan P av Gustav IV Adolf utnämndes till chef för Skaraborgs regemente, vilket tycks ha gjort P tveksam. Adlersparres trupper var emellertid redan på marsch mot Sthlm; P sände då bud till Adlersparre att han inte kunde lova att vara för, men han skulle inte heller vara emot resningen. P tycks även ha fällt en del mindre lämpliga omdömen om Adlersparre, vilket kan tyda på att han hade svårt att välja sida. Istället begav sig P till Vänersborg, där han sammanträffade med chefen för västra armén, general B Cederström (bd 8). 17 mars 1809 överlämnade Cederström, officiellt på grund av sjukdom, befälet till P, som då tycks ha valt sida. Han betygade Adlersparre sitt stöd och besatte Gbg och andra städer på västkusten. Senare på sommaren företrädde P Adlersparre i Sthlm. Han var även aktiv i valet av Kristian August till tronföljare.

P:s starka ställning hos de nya makthavarna framgår av att han dels utnämndes till kommendör av Svärdsorden, dels fick det grannlaga uppdraget att eskortera den avsatte Gustav Adolf från dennes fängelse på Gripsholms slott till Karlskrona för vidare avfärd till kontinenten. Senare s å fick han order att granska förhållandena vid gevärsförrådet i Sthlm o i synnerhet vid dess reparationsverkstäder.

P deltog även i fälttågen 1813 och 1814. I Karl Johans tyska kampanj förde han befäl över Andra fördelningen, bl a i slagen vid Grossbeeren, Dennewitz och Leipzig. P:s fördelning erövrade därpå Fredriksorts fästning i Holstein, varefter han följde med transporten av armén från Tyskland till norska gränsen. Under det norska fälttåget var P chef för Första fördelningen, vilken ryckte in i Norge över Svinesund. Efter det korta sommarfälttåget deltog P i fredsförhandlingarna. På hösten 1814 fick han generallöjtnants "namn, heder och värdighet med tour", dvs han erhöll titeln men fick vänta på att en befattning skulle bli ledig, vilket inträffade fyra år senare, då han blev generallöjtnant i armén.

Efter kriget var P bl a inspektör för Fjärde infanteriinspektionen, som omfattade förbanden i Västergötland, Dalsland, Bohuslän och Halland, dvs de förband och trakter som han lärt känna tidigare under sin karriär. 1821 förde han befäl över de trupper som låg på övningsläger vid Kristiania, och följande år ledde han övningarna vid Öskölds moar i Dalsland.

En stor fråga under 1820- och 1830-talen gällde regleringen av den indelta arméns löneförmåner. P ingick i den 1827 tillsatta kommitté, med kronprins Oscar som ordförande, som utredde inte bara löneregleringen, dvs det indelta befälets avlöning med kontanta löner istället för med boställen, utan även passevolansfrågan (underhållet av trupperna under övningarna) och beväringsmanskapets vapenövningar. Vid sidan av det omfattande utredningsarbetet var P ordförande för krigsbefälet 1827 och 1828. Vid genomförandet av den nya regionala indelningen av armén 1833 utnämndes P till chef för Tredje militärdistriktet som omfattade Halland, Bohuslän och Västergötland.

Författare

Lars Ericson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Handl:ar efter P (bl a korrespondens) i KrA. – Brev från P i KB (bl a till C Livijn oj ASandels), RA (bl a till G F Wirsén), LUB (bl a till G Adlersparre) o i UUB (bl a till C Gyllensköld o G M Armfelt). Följande brev är tryckta: Till Georg Adlersparre [5 brev 6-31/8 1809] (För hundra år sen saml 2. Skildringar, bref och stridsskrifter från revolutionsåren 1809–1810 utg af Sam Clason, Sthlm 1910, s 20–27); till Gustaf Mauritz Armfelt 20/5 o 13/6 1809 i utdrag (Minnen ur Sveriges nyare historia, saml af B. von Schinkel, Bihang, utg af S. J. Boéthius, 2, Upsala 1881, s 116 o 124).

Källor och litteratur

Källor o litt: Tjänstg generaladjutantens för armén arkiv (skriv:er till o från P); Kriget i Tyskland 1813–14; Krigen 1813–14: Kriget i Norge 1814; Avskr:saml (brev från G M Armfelt); Biografica; Fjärde infanteriinspektionens arkiv; Tredje militärdistriktets arkiv; Skaraborgs reg:s arkiv; Södermanlands reg:s arkiv; Arméns pensionskassas arkiv, bl a meritbd 62; allt i KrA.

E Bensow, KSkaraborgs reg:s hist, 3 (1956); G Björlin, Kriget i Norge 1814 ... (1893); S Carlsson, Gustaf IV Adolfs fall (1944); T T:son Höjer, Carl XIV Johan, 3 (1960); A Jansson, Försvarsfrågan i sv politik från 1809 till Krimkriget (1935); K K.son Leijonhufvud, K Södermanlands reg:s hist, 1 (1914); SMoK; L Tingsten, Huvuddragen av Sveriges yttre politik, krigsförberedelser m m ... 1809- ... 1813 (1923); dens, Huvuddragen av Sveriges krig o yttre politik febr–aug 1814 (1925); S M Waller, G C v Döbeln (1947); C A Wangel, Reg:ts krigshist 1739–1814 (K Södermanlands reg under 350 år, 1977); J Weibull, Carl Johan o Norge (1957).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Henric Posse, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7367, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Ericson), hämtad 2020-01-29.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7367
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Henric Posse, urn:sbl:7367, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Ericson), hämtad 2020-01-29.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se