Meriter

Prytz, Eva, f 20 april 1917 i Kristiania, Norge, d 16 dec 1987 i Drammen, där. Föräldrar: driftsingenjören Didrik P o Ingeborg Astri Knudsen. Eksamen artium i Drammen, studier i språk vid univ i Oslo o musikteori i Oslo, elev i Musikhögskolans operaklass, Sthlm, 43–45, studerade sång för Andrejeva v Skilondz där, engagerad vid K teatern hösten 46–juni 67. – Ogift.

Biografi

P tillhörde de icke så få norska sångare som under senare delen av 1940-talet fick sin huvudsakliga utbildning i Sthlm och sedan under hela sin karriär tillhörde K teaterns ensemble. Detta var under den period då Den Norske Opera i Oslo ännu inte hade stabiliserat sin verksamhet. Sin utbildning fick P hos operasångerskan och musikpedagogen Andrejeva v Skilondz och i Musikhögskolans operaklass, där hon som elevkamrat hade bl a Birgit Nilsson.

Redan under elevtiden fick P alternera med Hjördis Schymberg som Zephyr i Hilding Rosenbergs Lycksalighetens ö efter P D A Atterbom (debut 1945). Sedan hon engagerats vid K teatern framträdde hon där i en rad skiftande uppgifter. På hennes lott föll under de första åren huvudsakligen subrett- och koloraturroller såsom Annchen i Friskytten, Susanna i Figaros bröllop, Zerlina i Don Juan, Blonde i Enleveringen ur Seraljen, Sophie i Rosenkavaljeren, Zerlina i Fra Diavolo och Gilda i Rigoletto.

Efterhand fick P uppgifter i det lyriska facket bl a som Micaela i Carmen, Pamina i Trollflöjten, Mimi i Bohéme, Liu i Turandot och Vaino i Arnljot. Hon sjöng Ariel i Kurt Atterbergs Stormen vid urpremiären 1948, titelrollen i Orffs Den klokaste 1951 och alternerade med Margareta Hallin som Den blinda poetissan i Karl-Birger Blomdahls Aniara 1959. Från omkring detta år anförtroddes hon även en rad tyngre, dramatiska uppgifter då hon fram- trädde som Donna Anna i Don Juan, Amelia i Maskeradbalen, Elisabeth i Don Carlos och som Elsa i Lohengrin. Andra uppgifter var Margareta i Arthur Honeggers Jeanne d'Arc på bålet, Italienskan i Konsuln och Mrs Grose i Brittens opera En sällsam historia (The Turn of the Screw). – Under en lång följd av år (1948–66) uppträdde P även sommartid på Drottningholms slottsteater och sjöng där bl a Eurydike i Glucks Orfeus och Eurydike, Ingenia i samme tonsättares Ifigenia på Tauris samt Dorinda i II pastor fido och Dorinda i Den rasande Roland (Orlando), båda av Händel.

P gästade Det Kongelige Teater i Khvn första gången 1951 som Rosina i Barberaren i Sevilla, framträdde på Den jyske Opera i Arhus som Gilda i Rigoletto och Violetta i La Traviata samt besökte ett flertal gånger Den Norske Opera i Oslo. Med K teaterns i Sthlm ensemble gästade hon Edinburgh 1959 och London 1960.

P var även en betydande konsertsångerska, såväl romanssångerska som solist i oratorier, och uppträdde som sådan bl a i Sthlm, Gbg, Malmö, Oslo, Bergen och Khvn samt gav romansaftnar i London 1955 och 1960. Under många år utförde hon på olika platser sopranpartiet i Händels oratorium Messias. Hennes föredrag av den norska romansrepertoaren, särskilt Griegs sånger, utmärktes av innerlighet och charm.

P:s sångkonst kännetecknades av en ovanlig klarhet och musikalitet och hon strävade efter sanning och ärlighet i föredraget. När Birgit Nilsson i slutet av 1950-talet lämnade sin fasta anställning vid K teatern för en internationell karriär, fyllde P delvis tomrummet efter henne med roller i det lyrisk-dramatiska facket, roller som volymmässigt låg utanför hennes förmåga men som hon utförde med stor musikalitet och intensitet. Under en föreställning av Lohengrin i april 1962 drabbades P av en förhållandevis lindrig hjärnblödning från vilken hon dock aldrig hämtade sig helt och som slutligen tvingade henne bort från operascenen och konsertestraden. Hon återvände då till hemstaden Drammen där hon etablerade sig som mycket uppskattad sångpedagog.

Författare

Bertil Hagman

Källor och litteratur

Källor och litt: T Föllinger, E P till minne (SvD 28 dec 1987); B Hagman, E P till minne (SvD 27 dec 1987); A H Irgens, Opplysninger om en slekt Norfior (Nordfjord) ved Röros kobberverk (u å); K teatern. Repertoar 1773–1973 (Skrifter från Operan, 1, 1974); B Nilsson, La Nilsson (1995); Sohlman; I Sørensen, Operalexikonet (1993).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Eva Prytz, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7411, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Hagman), hämtad 2024-05-10.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7411
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Eva Prytz, urn:sbl:7411, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Hagman), hämtad 2024-05-10.