Olof Rabenius

Född:1730-07-31 – Romfartuna församling, Västmanlands län
Död:1772-05-16 – Uppsala-Näs församling, Uppsala län

Jurist


Band 29 (1995-1997), sida 604.

Meriter

1 Rabenius, Olof, f 31 juli 1730 i Romfartuna, Vm, d 16 maj 1772 i Uppsala-Näs, Upps. Föräldrar: kyrkoherden o kontraktsprosten Ingeldus Laurentii R o Margareta Kalsenia. Inskr vid UU 20 febr 38, avlade jur examina 3 o 4 jan 52 ,jur lic 52, erhöll venia docendi i juridik 25 febr 52, JD 18 juni 52, vik akad:sekr juni 55, notarie vid jur fak 7 nov 59, ombudsman 15 nov 6068, allt vid UU, ord notarie i riksdagens justitiedeput 15 febr 6520 sept 66, innehade personlig professur i prakt juridik vid UU från 3 sept 66.

G 26 sept 1762 i Munktorp, Vm, m Anna Christina Bruncrona, f 22 sept 1739 trol i Sthlm, Klara, d 16 febr 1827 i Uppsala (Post o Inr Tidn:ar), dtr till k sekr Abraham B o Anna Sofia Steuch.

Biografi

Redan vid 22 års ålder sökte R förgäves den efter David Ehrenstråle (bd 12) lediga professuren i Lund. Han blev emellertid Uppsala trogen och i en samtida generation av föga framstående akademiskt verksamma jurister var han den mest bemärkte. I hög grad präglades både hans praktiska verksamhet vid universitetet och författarskapet av partipolitiska hänsynstaganden. R var mössanhängare och nådde yttre framgångar först under dessas styrelse.

R visade sig energisk i flera positioner vid universitetet, främst som dess ombudsman. Mest uppmärksammat var det utförliga förslag om en reform av konsistoriets arbetssätt och funktion som i vissa stycken genomfördes. I ett memorial till kanslern 1762, i vilket han begärde att få ge privata kollegier, presenterade R ett studieprogram för juridiska ämnen som inte var företrädda vid universitet. Häri kan anas hans önskan att få en bättre ställning. Vid riksdagen 176566 fick han i uppdrag att utarbeta en lagkommentar och ett sammandrag över vad som uppfattades som en alltmer svårhanterlig mängd lagar. Tanken var att den skulle utgöra en mer avancerad fortsättning av E C Drangels (bd 11) Anmärkningar til Sweriges rikes lag .... (1766). I samband därmed erhöll R en personlig professur i praktisk juridik. Tydligen fick han därefter möjlighet att koncentrera sig på utgivningsarbete. Något resultat blev det dock inte under de få år han hade kvar att leva, och sedan han svårt skuldsatt avlidit efterlämnande änka och fem små barn sökte universitetet undandra sig ansvaret för såväl det fortsatta arbetet som det hopsamlade materialet.


R:s författarskap gällde främst civil- och processrätt. Flertalet av de många disputa-tioner för vilka han presiderade som professor torde han själv ha varit författare till, och han var en av de få som gav ut också större sammanhängande arbeten i denna form. Han var ivrig anhängare av att begagna svenskan i akademiska skrifter. Redan 1759 begärde han och erhöll dispens, som senare förnyades, att få ge ut disputationer på svenska, och det var troligen han som låg bakom juridiska fakultetens flera gånger yttrade mening i denna kontroversiella fråga. R tog hela tiden upp nya ämnen, men trots mängden arbeten är det något ofullgånget över hans vetenskapliga verksamhet. M Calonius (bd 7) betygade sin stora respekt för R:s förmåga till logiska konstruktioner och hans djupa historiska kunskaper men kritiserade tendensen till advokatyr i den vetenskapliga gärningen.

R citerades föga av senare juristgenerationer, men det finns i hans skrifter åtskilliga exempel på nya lösningar och klara ställningstaganden. I Om klander å lös egendom (1770) visar han som en av de första med rejäl bevisföring på den goda trons betydelse vid förvärv. Generellt vittnar hans skrifter om hans kunskaper i och intresse för praktiskt rättsliv. Han skall också ha idkat en viss privat verksamhet som ombud vid rättegångar. I Primae jurisprudentiae communis Suecanae lineae (1760–63) underströk han vikten av att ha kompetenta domare i häradsrätterna med hänsyn till den mängd ärendetyper som förekom där förutom de rena brott- och tvistemålen. Den ofullbordade Tankar, om lagfarenhetens nu varande tillstånd i Svea rike (1772) är ett försvar för den juridiska vetenskapens ställning och framhåller det större kunnande som fordras i en tid när lagarna ständigt ökar i antal. Den likaså ofullbordade De fatis litteraturae juridicae .... (1770) är ett försök till en sv juridisk litteraturhistoria. Mest bekant har R blivit för sina kontakter under en tvåårig studieresa med orientalisten Johann David Michaelis i Göttingen. Enligt vad denne skriver i Mosaische Recht (1770–75), som tillägnades R, var det R som fick Michaelis att samla sig till detta betydelsefulla arbete.

Författare

Anders Burius



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Handl:ar efter R i UUB. – Brev frän R i C C Gjörwell) o i LUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Utdrag, af de om rättegångens förkortande i Sverige, utkomne skrifter, med anmärkningar. D 1*. Upsala [1760], 4:o. 67 s. – Academisk afhandling om klander å lös egendom, som på god tro kommit i tredje mans hand. Upsala [ 1770]. 4:o. 30 s. – Tankar, om lagfarenhetens nu varande tillstånd i Svea rike. Upsala [1772]. 4:o. 22 s. – Preses för ytterligare 20 avh, vanl på latin, vid UU 1752–72; se Lidén, 1, s 385–387.

Källor och litteratur

Källor o litt: R 3340 (Justitiedeput:s prot 1765–66), RA. Ep G7:17 o Ir2, KB. M 4, UUB.

C Annerstedt, UU:s hist, 3:1–2 (1913–14) o bih 4 (1912); J E Almquist, Sv jur litt:hist (1946); C Peterson, Fredrik Schrewelius o den moderna personteoriens upptagande i sv civilrättsdoktrin (Rättsvetenskap o lagstiftn i Norden. Festskr tillägn Erik Anners, 1982).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Olof Rabenius, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7491, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders Burius), hämtad 2019-02-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7491
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Olof Rabenius, urn:sbl:7491, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders Burius), hämtad 2019-02-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se