Meriter

von Rajalin, Salomon Mauritz, f 23, dp 26 aug 1757 i Karlskrona, Amiralitetsförs, d 23 sept 1825 i Sthlm, Kungsh. Föräldrar: viceamiralen o landshövdingen frih Johan v R o Barbara Eleonora v Gertten. Kadett vid Amiralitetet 7 mars 69, sergeant vid Gyllengranatska reg 14 sept 71, fänrik vid arméns flotta 15 juli 73 (fullm 19 febr 77), i brittisk örlogstjänst 76–77, löjtn vid arméns flotta 19 febr 77 (fullm 29 april 78), i fransk örlogstjänst 78–83, lieutenant des vaisseaux i franska flottan 79, kapten vid arméns flotta 4 juni 83, major där o kommendant på S:t Barthélemy 22 sept 84, överstelöjtn vid arméns flotta 14 juli 87, generalmajor o överkommendant i Visby 31 aug 87, landsh i Gotlands län 31 aug 87, led av utredn:kommissionen i Karlskrona april–juni 88, flaggkapten o konstit generaladjutant vid flottorna 6 juni 88, förste generaladjutant vid flottorna 13 aug 88, konteramirals n h o v 23 aug 90, generalintendent vid örlogsflottan 9 nov 91–94, viceamiral vid örlogsflottan 5 aug 99, tjänstg generaladjutant vid flottorna 2 dec 01–08, led av krigsberedn i Sthlm jan 08, av krigskomm april 08–april 09, amiral 27 sept 08, deltog i riksdagarna 10–23, landsh i Gävleborgs län 13 febr 12–1 april 13, fullm i riksgäldskontoret 29 maj 22–2 aug 23. – HedLKrVA 05 (styresman 05-06), HedLÖS 05.

G 10 nov 1787 i Karlskrona, Amiralitetsförs, m Fredrika Lovisa (i fdb Sophia) Jegerschöld, f 26, dp 28 mars 1764 där, ibid, d 15 nov 1843 där, ibid, dtr till viceamiralen o amiralitetsrådet Christer Ludvig J (bd 20, s 511f) o Anna Fredrika Grubbe.

Biografi

R:s farfar, Thomas Rajalin (1673–1741), adlad v R 1741, var född i Finland och blev 1699 lärstyrman vid amiralitetet där han befordrades till kapten 1711, till kommendör 1715 och till viceamiral 1741. Han deltog i landstigningen på Själland 1700 och tjänstgjorde därefter till sjöss under Stora nordiska kriget. När krig med Ryssland bröt ut 1741 blev han högste befälhavare till sjöss men insjuknade och avled inom kort ombord på sitt flaggskepp. Han utgav av trycket två arbeten på sjöväsendets område och utarbetade ett projekt till sjöreglemente som stadfästes av Fredrik I. Sonen Johan v R (1715–1786), R:s far, blev löjtnant vid amiralitetet 1740, kommendör 1758 och viceamiral 1765. Han var 1769–83 landshövding i Blekinge län och blev friherre 1771.

Salomon Mauritz v R verkade i en tid när det för unga sjöofficerare var meriterande att gå i utländsk örlogstjänst. Han tjänstgjorde i Storbritanniens örlogsflotta, och efter en kort sejour i hemlandet trädde han 1778 i fransk örlogstjänst. Sedan Frankrike s å hade ingripit i nordamerikanska frihetskriget och förklarat Storbritannien krig deltog R i flera drabbningar i västindiska och amerikanska farvatten. Han tilldelades löjtnants grad och utnämndes till riddare av den franska orden Pour les mérites militaires.

Efter det att kriget mellan Frankrike och Storbritannien upphört 1783 lämnade R sin tjänst i franska örlogsflottan och blev följande år den förste sv kommendanten på S:t Barthelemy i Västindien. Ön hade överlåtits på Sverige vid Gustav III:s besök i Paris sommaren s å mot vissa franska handelsförmåner i Gbg. R:s verksamhet på ön kom att präglas av hårt arbete. Infrastrukturen krävde stora insatser. Hamnen muddrades och vägar reparerades; husbyggande, särskilt i hamnområdet, uppmuntrades, ritningar till ett kommendanthus upprättades och staden Gustavia tog form. Förvaltning och rättsväsende organiserades, likaså näringslivet, varvid det nybildade Västindiska kompaniet kom att komplettera R:s insatser för öns förkovran. Utnämningarna av R till landshövding i Gotlands län och överkommendant i Visby var uttryck för uppskattning av hans insatser på S:t Barthélemy.

R:s landshövdingetid på Gotland blev relativt långvarig men avbröts flera gånger av uppdrag inom sjöförsvaret. Insatserna i länet gick knappast utöver en landshövdings normala adminstrativa åligganden. 1792 tog dock R upp en flera gånger tidigare framförd idé att inrätta en frihamn på Gotland. Han föreslog t o m att hela ön skulle få sådan status. R:s förslag ledde inte till positivt beslut.

Kort före kriget mot Ryssland 1788 utsågs R till generaladjutant för flottorna. Han utnämndes också till flaggkapten, dvs stabschef, "vid den Escadre Kongl Maj:t själv kommenderade". R ålades även s å att vara ledamot av en kommission i Karlskrona för örlogsflottans utrustande. Han lämnade dock detta uppdrag då han blev generaladjutant. På hösten kommenderades R till Stralsund för att leda en större trupptransport därifrån, vilket skedde i ett läge då örlogsflottans verksamma skydd inte var att påräkna.

Under 1789 års kampanj till sjöss förde R befälet över sv eskadern av arméns flotta. Det sjöoperativa läget detta år var mycket ogynnsamt sett ur sv synvinkel. Örlogsflottan kunde inte uppträda i Finska viken på grund av sjukdomar bland besättningarna. Genom att upprätta en postering vid Porkala udde lyckades ryssarna dels allvarligt försvåra underhållstransporter till den sv armén, dels hålla de sv och finska eskadrarna av arméns flotta åtskilda. R:s eskader var hänvisad till vattnen väster om Porkala udde. I den svåra situation som rådde grupperade R sina styrkor vid Barösund nära Porkala för att skydda den omlastningsplats för varor och materiel till armén som upprättats i närheten.

Han gjorde också offensiva framstötar mot den överlägsna ryska styrkan vid Porkala udde men lyckades inte bryta blockaden. R tillvann sig emellertid Gustav III:s respekt och förlänades riddartecknet av svärdsordens stora kors.

R förordnades 1801 att vara tjänstgörande generaladjutant vid flottorna, en befattning han uppehöll till slutet av 1808. Uppdraget innebar bl a att R under konungens resor inom och utom landet skulle tillhöra den i anledning av resorna tillförordnade regeringen. I jan 1808 blev R ledamot av en nytillsatt krigsberedning men spelade där ingen ledande roll. I febr s å gick ryssarna över sv gränsen: finska kriget var ett faktum. I den i april konstituerade krigskommittén för granskning av krigsförvaltningen ingick R som flottornas representant.

R hade inte endast administrativa uppdrag under detta krig. Han fick också operativt ansvar och blev sensommaren 1808 ledare för en landstigningsoperation mellan Åbo och Nystad. Operationen misslyckades emellertid och landsstigningsstyrkan, ledd av en armégeneral, fick återvända Ull sina fartyg och avsegla. Efter en träffning med ryssarna tvingades R inta en defensiv gruppering vid Grönvikssund, som han lyckades hålla mot överlägsna ryska styrkor, vilka därmed inte kunde ta sig längre norrut.

R har betecknats som arbetsam och plikttrogen, omdömen som bekräftas genom hans brev och rapporter. Han begränsade sig inte till att verkställa givna order utan visade också initiativförmåga och markerade tydligt egna åsikter. Både Gustav III och Gustav IV Adolf fick av R motta förslag i grundläggande operativa frågor. I flera brev till konungen 1789 framhöll R nödvändigheten av att örlogsflottan tog sig till Finska viken för att söka bryta det ryska herraväldet till sjöss utanför skärgårdarna. När Gustav IV Adolf 1808 aviserade planer på att inte utrusta örlogsflottan – vilket dock skedde – betonade R att detta i så fall måste kompenseras med brittisk flotthjälp, möjliggjord genom ett i febr ingånget vänskaps- och försvarsförbund mellan Sverige och Storbritannien. R sändes också av konungen till Gbg för att förhandla med den brittiska hjälpflottans chef, men nödgades rapportera till konungen att hjälp endast kunde förväntas i Öresundsområdet.

Som taktisk ledare till sjöss visade R handlingskraft. Genom rekognosceringar skaffade han sig personlig uppfattning om rådande geografiska förhållanden. Även i underläge utförde han offensiva framstötar dock utan att vara våghalsig. Efter 1788 års för Sverige föga framgångsrika sjöoperationer utsattes R för kritik. I brev till Gustav III klagade han över att en skugga kastats på hans "skickelighet av allmänheten". Han var dock väl anskriven hos såväl Gustav III som hos Gustav IV Adolf.

Författare

Lennart Rosell

Arkivuppgifter

Handl:ar efter R i KrA (1 vol, brev) o i ViLA (testamente). – Brev från R i KrA, RA (bl a till C E Lagerheim), KB o i UUB (bl a till Gustav III o Gustav IV Adolf, C Gyllensköld, C Lagerbring, H J Nauckhoff o P Säve).

Källor och litteratur

Källor o litt: Skriv:er till K M:t, Landsh i Gotlands län, vol 22–23; ibid, Landsh:arna, ämnesserier, vol 20; ÄK 303 (utredn:kommissionen i Karlskrona 1788) o 337 (1808 års krigsberedn); M 1681–82 (Adm handl:ar ang flottan, generaladjutanter) o M 1835 (Adm handl:ar ang flottan, Ansökn:ar o meritförteckn:ar, officerare); allt i RA. Meritförteckn:ar (flottan), original; Krigshandkar 1808–1809, vol 315; allt i KrA.

[C G Cassel], Frih S M R (dens, Minnes-tal hållne uti Frimurare-ordens stora landt-loge 1831); C H Ericsson, Porkala udde o Barösund år 1789 (Forum navale 1971);J Glete, Kriget till sjöss 1788–1790 (Gustav IILs ryska krig, ed G Artéus, 1992); I Hildebrand, Den sv kolonin S:t Barthelemy o Västindiska kompaniet fram till 1796 (1951); S Jägerskiöld, Svensksund. Gustav IILs krig o skärgårdsflottan 1788–1790 (1990); O Nikula, Sv skärgårdsflottan 1756–1791 (1933); G P Nordenankar, Aminnelse-tal öfver . . . frih S M v R (Tal hållne i KrVA 1827); W Odelberg, Viceamiral Carl Olof Cronstedt (1954); G Samuelsson, Lantvärnet 1808–09 (1944); G Svahnström, Visby under tusen år (1990); Sveriges krig åren 1808 o 1809, 8 (1921).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Salomon Mauritz Rajalin, von, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7505, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lennart Rosell), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7505
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Salomon Mauritz Rajalin, von, urn:sbl:7505, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lennart Rosell), hämtad 2024-04-19.