Eva J A Ramstedt

Född:1879-09-15 – Hedvig Eleonora församling, Stockholms län
Död:1974-09-11 – Engelbrekts församling, Stockholms län

Fysiker, Radiolog


Band 29 (1995-1997), sida 647.

Meriter

2 Ramstedt, Eva Julia Augusta, dtr till R 1, f 15 sept 1879 i Sthlm, Hedv El, d 11 sept 1974 där, Engelbr. Elev vid Åhlinska skolan, Sthlm, vt 94, mogenhetsex där 20 maj 98, inskr vid UU ht 00, FK 30 jan 04, ordf i Uppsala kvinnliga studentfören vt 07vt 08, FL 29 maj 08, disp 26 maj 10, FD 30 maj 10, allt vid UU, arbetade vid Laboratoire de physique générale, Faculté des Sciences, Sorbonne, Paris, okt 10maj 11, vid VA:s Nobelinst:s fysikalisk-kemiska avd 1115, amanuens där 1 febr30juni 13 o 1 okt 1331 mars 15, lär bl a vid Åhlinska skolans gymnasium periodvis ht 12vt 19, doc i radiologi vid StH 11 maj 1517 dec 32, tf prof i fysik 1920, laborator i fysik där ht 27ht 28, lektor i matematik o fysik vid Folkskolesem i Sthlm 21 nov 1930 juni 45, v ordf i styr för Sthlms stads hushållstekn mellanskola o h folkskola för kvinnlig utbildn 20, ordf där 3039, sekr i Sällsk Nya Idun 2137, v ordf i Akad bildade kvinnors fören 2230, ordf i dess internat komm 2046, led av Studielånenämnden 4350.  Iqml 42.  Ogift.

Biografi

Eva R:s karriärväg var rak och målinriktad. Efter studentexamen vid Åhlinska skolan i Sthlm tillbringade hon tio år vid UU. Man letar förgäves efter hennes namn i skildringar av studentlivet. Hon tillhörde inte den allra första och mycket påpassade generationen av studerande kvinnor och sökte sig inte heller till den radikala studentföreningen Verdandi. Däremot anslöt hon sig till Uppsala kvinnliga studentförening och var under en period dess ordförande. Hon var också med bland de 25 kvinnor, av 58 i Sverige med akademisk examen, som 1904 stiftade Akademiskt bildade kvinnors förening.

R disputerade på avhandlingen Om vätskors förhållande till uttänjning (1910), vilken byggde vidare på de forskningsresultat hon två år tidigare sammanställt i sin licentiatavhandling Beitrage zur Kenntnis des Verhaltens gedehnter Flüssigkeiten. Efter disputationen begav hon sig till Paris, där hon med bl a Marie Curie som lärare studerade delproblem kring de radioaktiva processerna. Vid hemkomsten knöts R till VA:s Nobelinstituts fysikaliskkemiska avdelning, och hon var under ett år amanuens hos prof Svante Arrhenius (bd 2). Arbetet vid Nobelinstitutet resulterade bl a i uppsatsen On the activity of the undissociated molecule in ester catalysis (1915). Under denna tid medföljde även R VA:s solförmörkelseexpedition till bl a Strömsund i Jämtland. Hon gjorde där mätningar av luftelektriciteten och publicerade senare ett par skrifter om resultatet av detta arbete. R utnämndes 1915 till docent i radiologi vid StH och blev därmed högskolans första kvinnliga docent.

Som kvinna kunde R ej komma ifråga för en sv stadig professur och hon var tydligen inte heller aktuell för ett sådant ämbete vid den privata StH. Hennes fortsatta karriär skedde på lärarbanan, som lektor i matematik och fysik vid Folkskoleseminariet i Sthlm. Hon fann sig väl tillrätta med arbetet vid seminariet, där hon snart fick en framskjuten ställning bland lärarna. R var en mycket god pedagog, älskad och beundrad av seminariets elever. Hon ägnade stort intresse och mycken tid och omsorg åt elevernas personlighetsfostran och åt seminariets socialpedagogiska anordningar.

Vid sidan av yrkesverksamheten som forskare och pedagog åtog sig R en rad uppdrag i olika styrelser. Hon tillhörde dock inte de mest framträdande kvinnosakskvinnorna, exempelvis inom rörelsen för kvinnans politiska rösträtt. Först sedan R etablerat sig som lektor påtog hon sig varaktiga uppgifter inom kvinnorörelsen. Sitt största föreningsengagemang lade R ned i Akademiskt bildade kvinnors förening, som tillkom för att bekämpa de hinder som mötte kvinnor med akademiska examina när de ville söka olika befattningar. 1919 anslöt sig föreningen till International Federation of University Women, bildad s å och med huvudkontor i Geneve. R var aktiv i det internationella arbetet och nedlade ett stort engagemang i kampen för de kvinnliga akademikernas likställdhet med sina manliga kolleger.

R:s intresse för internationellt samarbete var en naturlig följd av hennes forskning, och hon hade goda förbindelser med många kvinnliga vetenskapsidkare, bl a Marie Curie, Lise Meitner och Ellen Gleditsch. Den sistnämnda var Norges första auktoritet på radioaktivitetens område, och tillsammans med henne gav R ut en skrift om radium och radioaktiva processer. Syftet var att möta behovet av en kortfattad översikt över utvecklingen inom en ny men snabbt växande vetenskap.

R var en stark personlighet som ingav respekt, men hon distanserade sig inte från omgivningen utan var bland vänner och kollegor känd som en personlig och vänlig kamrat.

Författare

Hjördis Levin



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från R i GUB, KB o i VAB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Beiträge zur Kenntnis des Verhaltens gedehnter Fliissigkeiten. [Rubr.] Upps 1908. 16 s. ([VA,] Arkiv för matematik, astronomi och fysik, bd 4, n:o 16.) – Om vätskors förhållande vid uttänjning. Akad afh. Upps 1910. 71 s, 1 tab. – Sur lasolubilité de 1'émanation du radium dans les liquides organiques (Le radium, la radioactivité, des radiatlons, 1'ionisa-don, journal de physique théorique et expérimentale, T 8,1911, Paris, 4:o, s 253-256; även sep, 4 s). – Nyare forskningar öfver de radioaktiva ämnena (Populär naturvetenskaplig revy, årg 2, 1912, Sthlm, 4:o, s 119–126). – Sur la solubilité du dépöt acdf du radium. [Rubr.] Upps 1913. 21 s. (Meddelanden från K. Vetenskapsakademiens Nobelinstitut, bd 2, n;o 31.) – On the activity of the undissociated molecule in ester catalysis. [Rubr.] Upps 1915. 33 s. (Ibid, 3: 7.) – Radium och radioaktiva processer. Sthlm 1917. VIII, 179 s, 1 tabellbl. (Tills med E Gleditsch.) Overs; Radium og de radioaktive Processer. Kristiania 1917, IV, 193 s. – Om begreppet grundämne (Svensk kemisk ddskrift, årg 30, 1918, Sthlm, s 60–62, 79–83, 104–106, 113–118; även sep, 15 s). – Radium och dess strålar (Vetenskapen och livet, årg 3, 1918, Sthlm, s 307–312, 403-408). – Observations de 1'électricité atmosphérique å Strömsund. Sthlm 1919. 4:o. 14 s. (L'éclipse totale de soleil des 10-21 aout 1914, partie 5, no 1.) – Resultats de 1'enregistrement du champ électrique terrestre å Strömsund, Avike, Haparanda et Fiskebäckskil. Sthlm 1919. 4:o. 19 s, 2 pl. (Ibid, 5: 2.) – Sur la diffusion de l'émanation du radium dans l'eau. [Rubr.] Upps 1919. 14 s. (Meddelanden från ... No-belinst, 5; 5.) – Astons undersökningar över grundämnenas mass-spektra (Tidskrift för elementär matematik, fysik och kemi, årg 4, 1920-21, Sthlm, s 176–185). – Radioaktivitet och atomlära (Folkuniversitetsföreningen: Vetenskaplig forskning, årsbok 1921, Sthlm, s 182–194). – Marie Curie och radium. Sthlm 1932. 58 s. (De ungas bokserie.) – Marie Sklodowska Curie (Kosmos, fysiska uppsatser utg av Svenska fysikersamfundet, bd 12,1934, Sthlm 1935, s 10–44; även med titel). – Skolförsök med Geigers spetskammare. Iakttagelser av enstaka a-partiklars verkningar (Tidskr för elementär matematik 19, 1936, s 104–107; även recensioner s 112 f o 266–271). – Atomomvandlingar (Elementa, tidskr för elementär matematik, fysik o kemi, årg 24, 1941, Sthlm, nr 1, s 13–31; även sep, 19 s). – Förteckning och anvisningar till laborationsförsök vid Folkuniversitetets sommarkurs i fysik den 2–14 augusti 1943. [Ålsten 1943. Duplic] 7 bl. (Föreningen för matematisk-naturvetenskaplig undervisning, Pedagogisk skriftserie [: 3].)

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 21 nov 1919, nr 75, o 16 okt 1942, nr 56 (ang medalj), RA.

A Isaacsson, E R in memoriam (SvD 17 sept 1974); SMoK; Sällsk Nya Idun 18851935 (1935); G Söderberg, E R död (DN 14 sept 1974); G Wieselgren, Den höga tröskeln. Kampen för kvinnas rätt till ämbete (1969).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Eva J A Ramstedt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7526, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hjördis Levin), hämtad 2018-11-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7526
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Eva J A Ramstedt, urn:sbl:7526, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hjördis Levin), hämtad 2018-11-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se