Meriter

Regis (före 1908 Petersson), Julius Regis, f 20 juli 1889 i Sthlm, Ad Fredr, d 10 jan 1925 där, Maria. Föräldrar: handelsresanden Axel Regis Petersson o Julia Sofia Täckman. Studentex vid H a l för gossar å Södermalm, Sthlm, 09, inskr vid StH ht 09–ht 10 (studerade bl a litt:hist), anst vid P A Norstedt & Söner 09–17, medarb bl a i Filmjournalen 19–25. Förf. – Ogift.

Biografi

Julius R:s första anhalt på vägen till positionen som framgångsrik författare och journalist var blygsam: efter studentexamen försörjde han sig som korrekturläsare på P A Norstedt & Söner. 1917 sade han upp sig och satsade i stället på sin litterära karriär. Han hade redan 1910 debuterat med Ett och annat om hemlig skrift, ABCD för amatörer (tr i Bonniers Månadshäften 1910), som förebådade hans förstlingsverk för bokmarknaden, detektivromanen Blå spåret (1916), där lösningen av problemet förutsätter just förmågan att tolka en hemlig skrift. Romanen följdes av en rad liknande verk, vilka snabbt etablerade R som ett av de löftesrikaste namnen på den sv marknaden för underhållningsfiktion. Kärnan i R:s författarskap utgörs av en rad noveller och romaner om detektiven och journalisten Maurice Wallion, "Problemjägaren" kallad. Släktskapet med Sherlock Holmes är tydlig, men Wallion är mindre excentrisk och bisarr än denne.

Från 1890-talet och framåt hade detektivreportern varit en populär hjältefigur inom internationell kriminalfiktion, och flera verk med detta slags huvudperson hade översatts till svenska. Den på R viktigaste influensen torde ha varit fransmannen Gaston Leroux' hjälte Joseph Rouletabille, som först dök upp 1907 men återkom i en svit romaner. Tre av dessa hade översatts till svenska.

Man kan med fog tala om en specifikt "regisk" detektivberättelse, i det att det finns en ganska lång rad karaktäristika som återkommer i R:s produktion, samtidigt som de skiljer den från annan samtida sv litteratur. Det kanske mest iögonenfallande är olika inslag, som ännu idag (1997) kan uppfattas som moderna. Dit hör förkärleken för snabba transportmedel – i romanen Vargflocken (1921) far Wallion i flygplan mellan London och Sthlm – och för moderna tekniska och kriminaltekniska begrepp, såsom mikrofon, motordressin, travers och polisrazzia. R betraktade den demoralisering som första världskriget medfört som grogrunden för brott. Psykoanalysens intensiva närvaro i den sv idédebatten under 1920-talet återklingar i romanen Granitporten (1924). Den moderna tidens puls fångas ibland även i miljövalet, exempelvis reklamkontoret i romanen Den grå gästen (1922).

R:s produktion röjer också en innehållslig affinitet mellan R och de senare s k hårdkokta författarna, exempelvis förkärleken för lugubra miljöer och stort upplagda väpnade uppgörelser som får karaktären av regelrätta slag. Det viktigaste sambandet torde emellertid utgöras av själva berättartekniken: historiernas starka spänningsladdning i nutidsplanet och inslaget av fysiska utmaningar, såsom utdragna biljakter, språngmarscher, knytnävsslagsmål, rån och annat vapenhot, detonationer av stora sprängsatser. Detektiven och hans medhjälpare utsätts kontinuerligt för faror och hot. Denna berättelsetyp står i motsats till den vid denna tid förhärskande kompositionsprincipen inom kriminalberättelsen, fastlagd redan av Hoffmann och Poe, där fokus riktas mot händelser i det förflutna, och handlingens intellektuella moment, t ex rationellt resonerande och materialsamlande, betonas.

R:s strävan att vara aktuell är påfallande: oftast har detektivberättelserna sin bakgrund i samtida politiska händelser som turkiska revolutionen (Walter Cray från Paris, 1917), ryska februarirevolutionen (Kopparhuset, 1918) och ryska oktoberrevolutionen (Eldens hus, 1923). Per Brahekatastrofen på Vättern 1918 synes ligga till grund för de ideliga detaljerade skildringarna av förlisningar som förekommer bl a i Vargflocken och pojkböckerna Den försvunna patrullen (1923) och Dynamoön (1924); möjligen har även Titanics och Lusitanias förlisningar några år tidigare spelat en roll för motivets upprepade närvaro. Det även internationellt uppmärksammade brottmålet mot Hadjetlaché-ligan 1919–21 utnyttjades flera gånger av R, främst i Eldens hus.

Handlingen i detektivberättelserna utspelas oftast i stockholmstrakten, med förkärlek i skärgården. Brottslingarna har dock mera exotiska hemadresser; det rör sig genomgående om utlänningar. Oftast är de nattsvarta superskurkar, gärna med världserövrarambitioner. Även denna typ kan föras tillbaka på populära internationella förlagor, som professor Moriarty i Doyles Sherlock Holmes-historier, Den gule demonen, som från 1912 bjöd detektiven Craig Kennedy hårt motstånd i flera av Arthur Reeves böcker, eller Sax Rohmers "djävulsdoktor" Fu-Manchu, som från 1913 i en lång rad berättelser fortsatte sina ondsinta attacker på Västerlandet.

R:s andra stora verkgrupp utgörs av äventyrshistorier som står kriminalberättelsen nära. Ett par av dem – romanerna Vägen till Iblis (1921) och Den försvunna patrullen – utspelas i arabisk och marockansk miljö och har en omisskännlig doft av Robert Louis Stevenson, Arthur Conan Doyle och Jules Verne. Den sistnämndes starka inflytande är tydligt även i bl a Dynamoön och novellsamlingen Vid de sex kaptenernas bord (1925), som bär underrubriken Några Jules-Verne-historier. Som i detektivberättelserna är tempot högt och inslagen av fysiskt våld många. Hjältarna är ofta ingenjörer eller scouter.

R:s påfallande humoristiska ådra är särskilt närvarande i exempelvis den uppsluppna svindlarhistorien Guldfällan (tr i novellsamlingen Wallion, reporter – detektiv, 1918) och i Mannen som kände Saltsjöodjuret (tr i Bonniers Månadshäften 1912), en berättelse om jakten på tolv meter långa svanödlor i Sthlms skärgård som är inspirerad av Vernes Till jordens medelpunkt. Sistnämnda novell kan även tjäna som exempel på R:s produktion inom science-fictiongenren.

En framträdande del av R:s karriär utgör hans pionjärinsatser som filmjournalist. R medarbetade bl a i Filmvärlden (1919) och Filmjournalen (1919–25) och i Sveriges första filmhistoriska översiktsverk, Filmens roman, en världserövrares historia berättad i korta kapitel (1920), där han svarade för 20 av bokens 24 avdelningar. R:s framställning omfattar förutom historiken en diskussion av estetiska och praktiska frågor. R var även flitig filmdebattör i dags- och veckopressen.

Ibland sker en fusion av R:s båda intressesfärer. Sålunda spelar filmmediet en roll i flera av hans skönlitterära verk, t ex i Walter Cray från Paris och Vägen till Iblis samt i flera av novellerna i Isens fångar och andra äventyrsberättelser för ungdom (1925). R medverkade även som manuskriptförfattare till den första versionen av John Brunius' (bd 6) film Karl XII (1922) och höll föreläsningar vid regissören Erik Petschlers filmkurser 1923.

Samtiden tycks tidigt ha insett R:s kvaliteter: Hans böcker sålde oftast i flera upplagor och han fick genomgående goda recensioner. Både hans filmiskt och hans skönlitterärt inriktade karriär befann sig i en stigande bana, då de avbröts av hans död vid endast 35 års ålder.

Författare

Dag Hedman

Arkivuppgifter

Brev från R i KB o i Albert Bonniers förlags arkiv, Sthlm, där även ms från R finns.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Ett och annat om hemlig skrift. ABCD för amatörer. Af J. P. R. (Bonniers månadshäften, årg 4, 1910, Sthlm, s 847–854; sign). – Mannen som kände Saltsjöodjuret. Historien om en intervju med professor Burness-Faulcner och om en sportbragd i yttersta skären (ibid, 6, 1912, s 815–824). – I de döda rosornas doft (ibid, 8,1914, s 406-414). – Blå spåret. Detektivroman. Sthlm 1916, 269 s. [Nya uppl:] 1919. 319 s. (De bästa detekdvromanerna [5].) 1925. 350 s. ([Omsl:] A & A:s bundna böcker, 2. Skandinaviska romaner.) Norrköping 1941. 251 s. ([Omsl:] Sårlins detektivserie: Wallion problemjägaren.) ... detektivroman, samt novellen Den vita ovalen. Sthlm 1978. 272 s. [Med förord av O Holm o efterord av L 0'Månsson] (Bokåds detektiv- & äventyrsbibliotek vol 2.) Overs: Die blaue Spur, Dresden und Leipzig [1918?], 211 s (Kriminalromane aller Nationen, Bd 67), 2.-10. Aufl [s å], [ny utg] Berlin 1928,199 s (Ax-ia-Kriminalromane, Bd 5); Sininen jälki, Hfors 1920, 243 s, 2. painos 1922. - Walter Cray från Paris. Detektivroman. Sthlm 1917. 256 s. Övers: Der Tiger, Stuttgart, Berlin u å, 232 s (Lutz' Kriminal- und Detektiv-Romane, Bd 137), [titeluppk] 1928 (Lutz' Kriminalromane, 9) o [Berlin 1930]. – Tornets skugga (Allt för allas månadshäfte, 1917, Sthlm, 4:o, okt, s 3-8). -Det osynliga svärdet (ibid, dec, s 3-8). – Kopparhuset. Detektivroman. Sthlm 1918.224 s. 2.-3. uppl s å. [Nya utg:] 1926. 311 s. ([Omsl:] Åkerlunds bundna böcker, 2. Skandinaviska romaner.) Norrköping 1941. 264 s. (Sörlins detektivserie ...) Övers: Kobberhuset, Khvn 1919, 188 s; Vaskilinnan salaisuus, Hfors 1920, 222 s; The copper house, a detective story, London [1923], 313 s, New York 1923, VII, 296 s; Der Mann im Wirbel, Leipzig [1925], 232 s (Singers grosse Detektiv-Serie, 63). - Wallion, reporter-detektiv [omsl: tidningsmannen-detektiven på äventyr]. Sthlm 1918. 224 s. Övers: Hie Maurice Wallion!Dresden u å (Kriminalromane aller Nationen, 72), [2.-7. uppl okända,] 8. Aufl [ 1919], 217 s. Övers härur: Der Weg nach Coronay, eine Detektivgeschichte, Magdeburg [1925], 16 s [ste-nogr skrift] (Von allén Zweigen, Erzählungen in vereinfacbte Stenographie Stolze-Schrey, H 13), o Tore des Vergessens, eine Magdeburg [1925], 16 s (ibid, 16, båda även i d:o, Blått 2 = H 11-20). – Filmen och kridken (Cyrano, årg 1, 1918, Sthlm, 4:o, nr 6 (1/12), s 13). – Charles Chaplin – clown eller humorist? (Figaro, 1918, Sdilm, fol, n:o 49 (7/12), s 2). – N:o 13 Toroni. Sthlm 1919. 205 s. 2.-3. uppl s å. [Nya utg:] 1927. 245 s. ([Omsl:] Å & Å, Bundna böcker [: 2. Skandinaviska romaner]. Norrköping 1941. 251 s. (Sörlins detektivserie ...) Overs: Nr. 13 Khvn ... 1921, 214 s; Toroni n:o 13 Hfors 1921, 240 s; No. 13 Toroni, a mystery, London [1922], 315 s, New York 1922, IV, 207 s; Nr. 13 Leipzig [1925], 220 s (Sängers grosse Detektiv-Serie, 59). – Författarna och filmen (SvD, 1919, nr 69 B (12/3), s 2; insändare). – Filmens roman, en världserövrares hist berättad i korta kapitel. Sthlm 1920. 199 s. (Tills med E Thall.) – Vägen till Iblis. Äventyrsroman. Sthlm 1921. 227 s. Övers: Vejen dl Iblis, Khvn 1926,187 s, 2.-3. Oplag s å. – Vargflocken. Sthlm 1921.276 s. 2.-3. uppl s å. Övers: Ulveflokken, Khvn 1924, 159 s; Das Wolfsrudel, Mun-chen 1926, 236 s. - Den grå gästen. Detektivroman. Sthlm 1922. 255 s. [Ny utg] Norrköping 1941. 253 s. (Sörlins detektivserie ...) - Millionstölden i Zoppot. Detektivberättelse ... med en pristävling ... / Lösningen av Zoppotaffären / Litet småplock efter Zop-pottävlingen (Allt för alla, 1922, Sthlm, 4:o, s 619-621, 806-808, 886 f). - Järnluckan. Ur en prob-lemjägarcs samlingar (ibid, s 2041-44). – Eldens hus. Detektivroman. Sthlm 1923. 256 s. [Ny utg] Norrköping 1941. 253 s. (Ibid.) – Dynamoön. Tre svenskars sällsamma äventyr i Stilla havet. Sthlm 1924. 170 s. – Den försvunna patrullen. Sv scouter på äventyr. Berättelse för pojkar. Sthlm 1923. 190 s. Övers: Patruljen som blev borte, fem norske speidergutters eventyr, Oslo 1925, 139 s. - Granitporten. Detektivroman. Sthlm 1924. 246 s. 2.-3. uppl s å. [Ny utg] Norrköping 1941. 255 s. (Sörlins detektivserie ...) Övers: Der Mann vom Meer, Munchen 1929, 184 s ([omsl:] Georg Mullers Kriminalromane), [ny utg] Berlin 1941, 96 s (Der Dreissig-Pfennig-Roman, 239). – Isens fångar och andra äventyrsberättelser för ungdom. Sthlm 1925. 173 s. (Åhlén & Åkerlunds ungdomsböcker [skyddsomsl].) – Vid de sex kaptenernas bord. Några Jules-Verne-historier. Sthlm 1925. 228 s. 2.-3. uppl s å. - Sanningen om Cro-Cro, Jul. Regis' sista noveller. Sthlm 1930. 206 s. – Bidrag i Filmvärlden, årg 1,1919, Sthlm, 4:o, o Filmjournalen, årg 1–7,1919–25, Sthlm, fol.

Översatt: R L Stevenson, Det sällsamma fallet med dr. Jekyll och hr. Hyde jämte andra fabler... från engelskan afj. P. R., Sthlm 1911,103 s (sign); G Barnes, I natten ... från eng av J. R., Sthlm 1919, VIII, 181 s (sign); dens, Drömmarnas ö, Sthlm 1920, 232 s; B Fleming, Krokiga huset, Sthlm 1921, 236 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: D Hedman, ms till art Den skuggom-höljde J R (beräknas utkomma i tidskr Litt o samhälle).

G Bn [G Bengtson], J R (Sv litteraturlex, 1964); B Bennich-Björkman, Storstadsbovar o vildmarkshjältar – det ddiga 1900-talets populärlitt (Den sv litt:en, 4, ed L Lönnroth o S Delblanc, 1989); L Furhammar, Filmen i Sverige (1991); O Holm, J R, en första rangens underhållare (förord till R:s Blå spåret, 1978); E Liljedahl, Stumfilmen i Sverige – kritik o debatt (1975); L O'Månsson, "Språket är så rikt o roligt", säger Maj Sjöwall (efterord ull R:s Blå spåret, 1978); G-B Persson o N Halkjasr, J R:s detektiv-thrillers. Intriger o personer i böckerna om Maurice Wallion (1979); G v Platen, Problemjägaren i Klara (Tankar om mord. En bok om kriminalgenren, ed K A Blom, 1978); A Runnquist, Problemjägaren (J Elgström o Ä Runnquist, Sv mordbok. Den sv detektivromanens hist 1900–1950, 1957); dens, Från min deckarhylla. Den grå gästen (Jury 1986); J Wopenka, J R (Stora mordboken. En guide dll 150 års pusseldeckare o mysterier, 1841–1990, 1991).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Julius R Regis, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7573, Svenskt biografiskt lexikon (art av Dag Hedman), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7573
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Julius R Regis, urn:sbl:7573, Svenskt biografiskt lexikon (art av Dag Hedman), hämtad 2024-04-18.