Meriter

Ohlsson, August Edwin, f 6 maj 1866 i Gbg, Domk, d 22 nov 1956 i Hemmesjö, Kron. Föräldrar: Filaren Carl Olsson o Maria Svensson. Elev vid Gbgs latinlärov, anställd vid Säfveåns ab i Gbg 82–96, VD för Tingstads trävaruab, Gbg (från 18 Åry bruk, ab, Hemmesjö) 99–26, led av styr där från 99, ordf i styr för Trävaruab Dalarne 05–28, led av Gbgs handelskammare 05–26, VD för ab Rämen-Liljendahl 06–12, led av styr för Billeruds ab 08–12, initiativtagare till Sydvästra Sveriges skogssällsk (från 15 endast Skogssällsk) 12, ordf i sällsk:s arbetsutsk 12–32, i sällsk:s styr 36–41, led av styr för ab Gbgs bank 15–26, av styr för ab Billingsfors-Långed 18–28, v ordf i dir för Södra Sveriges statsarbeten 18–23, ordf i styr för ab Nol-Tingstad 23–38, i styr för ab Lessebo skogar 24–29. – LLA 25, HedL av Skogssällsk 41, Iqml 46.

G 14 nov 1899 i Gbg, Örgryte, m Torinna (Tora) Mariana Ferm, f 2 juli 1865 där, ibid, d 1 jan 1936 i Hemmesjö, dtr till trädgårdsmästaren Carl F o Johanna Christina Larsdtr.

Biografi

Edwin O föddes i ett djupt religiöst hem, och sin barndom beskriver O i sina minnen som mycket lycklig fram till dess att han vid åtta års ålder blev faderlös. Sin första undervisning fick han i en s k småbarnsskola, men snart tvingades modern hyra ut det gamla hemmet och flytta in till staden. O fortsatte sin skolgång i B C Rohdes elementarskola, vars rektor hade varit god vän till fadern; han rabatterade O:s skolgång. Så småningom vann O inträde i Gbgs latinläroverk, men vid 15 års ålder tvingade den dåliga ekonomin O att lämna läroverket.

Uppvuxen i en hamnstad lockades O av sjömansyrket, och han begav sig till Karlskrona för att söka in vid skeppsgossekåren, men när han väl var där svalnade intresset, och han återvände till Gbg; där sökte han plats inom skogs- och träindustrin och lyckades 1882 få anställning hos Säfveåns ab som kontorist. Företaget var det största trävaruexportbolaget i Gbg; det ägde stora träförädlingsverk och upplagsplatser utanför staden vid Säveån samt skogar och sågverk runt om i södra Sverige. O stannade i 14 år och bodde först hos sin mor inne i staden, men så småningom fick han ett rum vid bruket och kom då att tillbringa i stort sett hela sin tid vid fabriken; han kunde följa det praktiska arbetet på nära håll bokstavligen både "natt och dag". I sina minnen beskriver O denna tid som en god förberedelse för egen självständig verksamhet inom branschen. Även om han steg i graderna inom kontoret och slutligen blev chefens närmaste man tog hans tankar på att bli sin egen allt fastare form. Under sin tjänstgöring hos Säfveåns ab hade O möjlighet att knyta utländska förbindelser; bl a var han tidvis stationerad i London.

Med ett sparkapital på 8 000 kr, hopsamlat under de 14 anställningsåren, som grundval lämnade O sin anställning 1896 och började på egen hand göra affärer i träexportbranschen. Han blev från början framgångsrik och gjorde redan första året en vinst på 40 000 kr, vilken han, tillsammans med det tidigare sparkapitalet, placerade i Tingstads trävaruab, som namngavs efter det område i Tingstadsvassen som O inhandlat av ett par bönder. Aktiekapitalet gick åt till inköp av mark och uppförande av en trävarufabrik. O deltog själv i uppbyggandet av stapelbäddarna för virket, han förhandlade med fackföreningen, ordnade arbetartransporter till och från den ensligt belägna arbetsplatsen och ombesörjde de flesta praktiska bestyr. 1897 var anläggningen färdig och fabriken i gång. O beskriver sina känslor i sina minnen: "Aldrig förgäter jag känslan av fröjd och sjudande livsmod ... Målet var uppnått och ett länge närt hopp uppfyllt!"

Arbetet i fabriken pågick både natt och dag för att maximalt utnyttja de fåtaliga maskinerna. Produktionen koncentrerades till lådtillverkning. O stöttades av Gbgs bank, vars chef C A Kjellberg (bd 21) blev en nära och god vän. Företaget utvecklades starkt och visade under sin tillvaro inte något förlustår. O inriktade sig på att befria företaget från skulder, vilket han lyckades med efter ett par decennier. – O arbetade intensivt och tillbringade sina dagar i fabriken till fram mot midnatt. Han bodde i Gamlestaden på andra sidan älven, dit han, efter en roddtur, tog sig till fots. Han var nybyggare på platsen, som då betraktades som ett "Sibirien" på grund av sin brist på kommunikationer men som idag (1992) är ett välutvecklat industriområde.

I början på 1900-talet blev det allt svårare att köpa trävaror, eftersom producenterna själva började förädla och sälja sina produkter. O såg sig då om efter skogsegendomar för att från egna skogar kunna täcka Tingstadsfabrikens behov av sågade trävaror. 1903 inköpte O för bolagets räkning av Robert Dickson Åryds bruk utanför Växjö. Avsikten var att såga det timmer bruket producerade och sedan frakta det i torrt skick till Gbg för förädling, men kalkylerna visade att det skulle vara mer ekonomiskt att förädla timret i Åryd; följden blev att O anlade ett modernt ramsågverk för maskinförädling av virket vid bruket. S å brann anläggningen vid Tingstad ner. O lät återuppbygga den och tillförsäkrade fabriken säker råvarutillgång genom kontrakt med skogsbolaget Trävaruab Dalarne; bolaget inköpte Tingstads ab:s anläggningar, och O blev dess ordförande. I jakten på råvaror inköpte Tingstads-bolaget 1905 majoriteten i ab Rämen-Liljendahl av den Kjellbergska familjen. 1912 övergick detta bolag i Billeruds ägo, i vars styrelse O varit ledamot fram till detta år.

Under perioden 1896-1912 hade O från grunden byggt upp ett mycket solitt företag. Sistnämnda år ägde bolaget ett samlat kapital på ca 1, 8 milj kr och var utan nämnvärda skulder; O beslöt då att göra sig oberoende av medintressenter genom att utdela tillgångarna. Vid samma tillfälle inköpte han Åryds bruk för egen del. Affärerna i Gbg fortsattes av O under firma Tingstads ab, som hade hand om försäljning av bl a Åryds bruks produkter. 1918 ändrades firmanamnet sedan O beslutat att dra sig tillbaka från sina uppdrag i Gbg och för framtiden bosätta sig i Åryd. I Gbg hade han 1917 inköpt en villa i det fashionabla Lorensbergsområdet. Bidragande orsaker till hans beslut att flytta från staden, vilket inte skedde förrän 1926, var dels hans hälsa, dels hans privata förhållanden. I sina minnen anger han att arbetsbördan blev honom övermäktig och "kom slitna krafter att svikta".

Vid sidan av sin affärsverksamhet har O som upphovsman till Skogssällskapet gjort en stor insats för skogsvården. Han har i sina minnen skildrat hur hans intresse för skogen väcktes tidigt. O deltog under sin skoltid i s k skogsplanteringsdagar som var en sorts föregångare till senare tiders idrottslov men inriktade på praktiska uppgifter. Med musik i spetsen och under flygande fanor tågade skolungdomen ut till arbete vid Göta älvs mynning, där det gällde att hjälpa till att så barrträdsfrö. O tog djupa intryck av detta, och kanske var dagarna helt avgörande för hans framtida yrkesval. Längre fram i livet gjorde O i egenskap av virkesuppköpare vidsträckta resor framför allt i Sydsverige, och han såg därvid upprepade gånger väldiga arealer av söndertrasade skogar, försumpade skogsmarker och torra ljunghedar. Han insåg tidigt de slumrande möjligheter som dessa då värdelösa områden utgjorde. På O:s initiativ infördes 1912 i Gbgs Morgonpost ett upprop där alla "ivrare för vården av våra skogar" kallades till sammanträde för att bilda det som så småningom kom att kallas Skogssällskapet. Målet för verksamheten skulle vara att restaurera och iståndsätta vanhävdad skogsmark genom bl a dikning, plantering och vägbyggande. Verksamheten skulle bekostas av donationsmedel. Uppropet fick stort gensvar, och redan påföljande år kunde man redovisa 165 000 kr i insamlade medel, delvis tack vare O:s insatser som "tiggare"; han fick stöd av donatorerna H Mannheimer (bd 25), Hjalmar Wijk, Gbgs bank m fl, och inte minst bidrog han själv till att stärka sällskapets kassa. Jägmästaren Alfred Wigelius anställdes för att verkställa sällskapets intentioner.

I arbetsutskottet ingick O som ordf och Wigelius som sekreterare, och detta kom att fungera till 1932, då det spelat ut sin roll. Ordförande i styrelsen var från begynnelsen landshövdingen i Gbg. Skogssällskapet inköpte ljunghedar och "skräpmarker" för donationsmedlen, och med hjälp av arbetslösa planterades, dikades och byggdes vägar, varefter kommuner och landsting fick överta den restaurerade marken för de kostnader som nedlagts. På detta sätt bildades kommun- och länsallmänningar; 1913–45 bildades genom sällskapets medverkan inte mindre än 270 skogsallmänningar omfattande ca 86 000 ha i Götaland och Svealand. Staten stödde verksamheten genom nödhjälps- och beredskapsarbeten under och strax efter första världskriget. 1916–23 ansvarade sällskapet för Södra Sveriges statsarbeten. Vid bildandet av skogsallmänningar erhöll organisationen regelmässigt en plats i allmänningsstyrelsen och fick på så sätt även fortsättningsvis möjlighet att påverka skötseln och förvaltningen av skogarna.

O:s gärning i skogsbrukets tjänst kröntes enligt honom själv när Skogssällskapet i samband med hans 90-årsdag inköpte Åry bruk ab, vilket han såg som en garanti för att dess skogar allt framgent skulle lämna ett fullgott bidrag till landets skogsproduktion.

Författare

Per Clemensson

Arkivuppgifter

0:s papper i Skogssällsk:s arkiv, Gbg (bl a ms: En slutlig återblick på min verksamhet sedan år 1882 i skogsbrukets o skogsindustriens tjänst, förf i nov 1955 med tillägget Reflexioner 22 okt 1956) o i Åry bruks arkiv, Åryd (brevkopieböcker o räkenskaper). – Brev från O i KB (bl a till A Molin).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om Skogssällskapets tillkomst och innebörd vid bildandet av kommunala skogsallmänningar [omsl:] genom tillvaratagandet av vanhävdad skogsmark. Ett kapitel ur min minnesbok. Sthlm 1940. 78 s. – Sextio år i skogens och skogsindustriens tjänst. Minnesanteckningar. Moheda 1942. 104 s. – En återblick på Skogssällskapets verksamhet åren 1912–1945 av upphovsmannen. Gbg 1946. 20 s. [Undert.] – Skogens problem. Växjö 1951. 14s. – Intryck från tiden 1942–1953 samt en återblick ... från år 1874 intill år 1953 ... U o 1953. 4:o [duplic]. 31 s. [Undert: A. E. O.]

Källor och litteratur

Källor o litt: A Attman, Gbg 1863 -1913 o Gbg 1913–1962 (Gbgs stadsfullm 1863–1962, 1:1–2, 1963); BachCL; H8D 23, 1921–22, s 612; SMoK; S A Söderpalm, Storföretagarna o det demokratiska genombrottet (1969); P Waesterberg, Skogssällsk, dess tillkomst o första 50 år ... (1962); Väv inom handel o industri? (1944). – Nekr:er över O i Medborgaren 15–22 nov o SvD 24 nov 1956.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
A Edwin Ohlsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7671, Svenskt biografiskt lexikon (art av Per Clemensson), hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7671
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
A Edwin Ohlsson, urn:sbl:7671, Svenskt biografiskt lexikon (art av Per Clemensson), hämtad 2024-04-16.