Meriter

Olivegren, Johannes Emanuel, f 21 juni 1926 i Sthlm, Engelbr, d 4 sept 1989 i Solna (enl db för Lidingö). Föräldrar: pastorn Adolf Valdemar O (urspr Butkewitsch) o Helena Sophie v Niessen. Byggnadsingenjör vid Tekn gymnasiet i Gbg vt 47, inskr vid Chalmers tekn högsk (CTH) ht 47, anställd vid Anders Lidvalls arkitektkontor i Gbg 47–51, vid S Brolids o J Wallinders arkitektkontor där 15 sept 52–8 febr 53, arkitektex vid CTH 12 nov 52, förste assistent i arkitektur där 1 febr 53–1 febr 56, bedrev egen arkitektverksamhet i Gbg maj 54–75, laborator i arkitektur vid CTH 7 april (tilltr 1 maj) 61, bitr prof där 1 jan 74, disp vid KTH 28 april 76, prof i arkitektur vid CTH 13 mars 79–1 juli 89.

G 15 juli 1950(–76) i Gbg, Örgryte, m Ulla Ingegärd Gardtman, f 19 dec 1925 där, Gamlestad, dtr till mekanikern Richard Melker G o Anna Teresia Halvorsson.

Biografi

Johannes O:s föräldrar var båda födda i Ryssland. Fadern hade rysk och fransk härstamning, kom till Sverige efter revolutionen 1917 och blev missionspastor. Modern var av tysk härkomst, var utbildad korrespondent och därtill kyrkosångerska. Familjen vistades långa tider utomlands i missionsarbete, bl a i Indien och Egypten. Från 1937 var de bosatta i Norge men återvände i början av andra världskriget till Sverige, där de bodde först i Trollhättan och från 1942 i Gbg. Bakgrund och uppväxt var sålunda för O kosmopolitiskt präglade.

O utbildades först till byggnadsingenjör. Han fick emellertid rådet att studera vidare till arkitekt. Hans examensarbete vid CTH, som han utförde tillsammans med Gösta Udden, var ett förslag till omgestaltning av Kungstorget i Gbg; enligt examinator Helge Zimdal visade det "en lovande talang och idérikedom" (nekr). Redan under studietiden deltog också O flitigt i arkitekttävlingar tillsammans med kamraten Olle Wahlström.

1954, året efter det O tillträtt tjänsten som förste assistent hos Zimdal, vann han sin första stora tävlingsframgång. Tävlingen gällde typförslag till småkyrkor och var utlyst av Sällskapet för kyrklig själavård i Sthlm och Gbgs småkyrkostiftelse. O:s förslag visade en kyrka i former som kom att bli mycket tillämpade, dominerad av ett högrest tak och med församlingslokaler som kunde anslutas i kyrkans bakre ände. Förslaget fick första pris före ett projekt av Peter Celsing. Detta betydde upptakten till O:s karriär som kyrkoarkitekt. Han samarbetade mycket med glaskonstnären Ralph Bergholtz, som han kommit i kontakt med på utställningen H55 i Helsingborg 1955. Deras första större gemensamma arbeten var Kärlekens kyrka i Halmstad och Björkekärrs kyrka i Gbg (1958). Ur den rad av uppdrag som följde kan nämnas Uppenbarelsekyrkan i Hägersten (1961), Elinebergskyrkan i Helsingborg (1965) och frikyrkorna Betlehemskyrkan (1965) och Saronkyrkan (1975), båda i Gbg. Därtill kom ett antal restaureringar, bl a av Okome kyrka i Halland och Trollhättans kyrka.

Samtidigt med sin verksamhet som arkitekt arbetade O som lärare i bostadsplanering. När elevintagningen till arkitektskolorna fördubblades under senare delen av 1950-talet, inrättades i Sthlm och senare i Lund dubblerade professurer, medan man i Gbg tillskapade laboraturer inom befintliga institutioner. Inom ämnet arkitektur inrättades sålunda en laboratur inriktad på bostadsplanering, vars förste ordinarie innehavare blev O. Senare förvandlades tjänsten till en professur.

Ett ledmotiv i O:s arbete var med hans egen formulering "att utröna hur bebyggelsen samspelar med människan som individ och samhällsvarelse". Ur de brister han såg i konventionella bebyggelsemiljöer drog han slutsatsen att de människor som skulle bebo och använda bebyggelsen också måste engageras i själva planeringen. Det ledde till ett forskningsprogram vid avdelningen för bostadsplanering, kallat M 70. En uppmärksammad tillämpningsstudie gjordes i början av 1970-talet i Sigtuna-Märsta, där även utländsk expertis medverkade. Resultatet blev vissa förändringar i kommunens byggnadsplaner, dock inget totalt fullföljande. O inriktade sig på detaljproblemen och genomförde under de boendes medverkan ett projekt för gruppbebyggelse av enfamiljshus i kv Klostermuren i Gbg. Projektet redovisades i rapporten Brukarplanering (1975), som O också framlade som doktorsavhandling vid KTH.

Vid sitt eget kontor utvecklade O omkring 1970 för entreprenadföretaget ABV ett system för bostadsbyggande med industriella metoder, ABV-bostaden. Han projekterade också industribyggnader. Under 1960-talet ritade han sålunda nybyggnaden för Riksbankens sedeltryckeri i Tumba. För Profilgruppen i Vetlanda genomfördes ett industriprojekt där brukarmedverkan prövades liksom i bostadsbyggandet. En kvartersförnyelse i innerstadsmiljö genomfördes i kv Härbärget i Gbg, där under åren 1965–75 Citypassagen tillkom på platsen för gamla Grand Hotel Haglund. Idéerna från M 70-programmet prövades internationellt i ett antal projekt, bl a i Malaysia och på Filippinerna samt för en bostadsutställning i Kassel 1980–82.

1975 överlät O sin praktik på det stora arkitektföretaget FFNS men fortsatte att verka inom dettas ram. Här fick han uppgiften att bygga upp en internutbildning, något som han också måste finna mål och former för. Under de sista åren intresserade han sig mycket för arbetslivets miljö, bl a i projektet Kreativa Gatan för den nya Arlandastaden.

I sitt intensiva engagemang i de frågor han fann viktiga hämtade O stöd i två idérörelser, dels den transcendentala meditationen som han kommit i kontakt med i Indien på 1960-talet och bidrog till att introducera i Sverige, dels den amerikanska RC-metoden (Re-Evaluation Counselling) som tillämpades även vid "brukarplaneringen". O:s intresse för idéer och människor framträdde alltid på ett vitalt och stimulerande sätt. Han var verksam vid Chalmers under den tid då forskningen byggdes upp som en uppgift för arkitekturinstitutionerna vid sidan av undervisningen, men hans betydelse låg kanske inte så mycket i den egna forskningen som i rollen av en lyhörd, entusiasmerande och stödjande forskningsledare. Dessa egenskaper präglade O också i undervisningen. Vid planeringen av samhällen och byggnader gällde för honom främst frågorna om människors relationer inbördes och till sin miljö. Tillsammans med Maj Fant gav han ut boken Ensamliv (1984), i vilken han tog upp den ensamboendes situation i förhållande till samhället. O:s produktion som arkitekt utmärks inte av någon viss genomgående formkaraktär utan av en mångsidighet som söker förutsättningarna i varje uppgift.

O lämnade professuren vid 63 års ålder för att helt ägna sig åt utbildning och utveckling inom arkitektverksamheten. En svår sjukdom korsade planerna.

Författare

Björn Linn

Tryckta arbeten

'Hyckla arbeten: Handelshögskolan i Göteborg (Form, Svenska slöjdföreningens tidskr, årg 50, 1954, Sthlm, 4:o, s 188-191). - l:sta pris "Lång kyrka" [beskrivning] (Årsbok för kristen humanism, årg 16, 1954, Upps, s 34 f). – Sven Hessclgren: "Arkitekturens uttrycksmedel" [recension] (SUHAF, utg av Sveriges universitets- o högskoleamanucnscrs förbund, årg 3, 1954, Upps, nr 2, s 40 f). – En lektion i färg ... Specialkatalog för avd Färgen. [Hälsingborgsutställningen 1955.] Hälsingborg [1955]. 32 s. (Tills med E Berglund, Tryggve Johansson, I Näslund; H55, Publikation nr 3.) — Förslag till universitet (Bygg-forum, tidskr för allmännyttigt byggande, 1955, Gbg, 4:o, nr 4, s 19, 21, 23, 18; tills med Torsten Hansson). – Det inåtvända enfamiljshuset (GHT 1955, 12/3, s 9; undert Avanccz). – Det naturliga färgsystemet. Av Teknicus (ibid, 7/5, s 9). – Göteborgs skönhet (Arkitekten, medlemsblad för Svenska arkitekters riksförb, 1956, Sthlm, s 3221–27). – Om kyrkor (ibid, s 3704–09). – Kärlekens småkyrka i Halmstad / Kyrkor i Björkekärr i Göteborg / Södra Biskopsgårdens kyrka i Göteborg / Kyrka i Högsbo i Göteborg (Småkyrkorörelsens centralråds skriftserie, 1. Så byggs en småkyrka. Red: Berndt Gustafsson, Sthlm 1957, s 88-90, 93 f, 95-97, 98 f). – Kyrkan bygger -några reflektioner (Stiftskrönikan, organ för kyrkligt liv o arbete inom Göteborgs stift, årg 26, 1958, Gbg, s 193 f, 197). – Några ord vid invigningen av småkyrkan i Grums (Karlstads stiftsblad, årg 40, 1960, Karlstad, fol, nr 12, s8 f; även i sep: A Kjelleberg oj O, Grums småkyrka, Grums 1960, 4:o, s [10] t). – Uppenbarelsekyrkan i Hägersten. [Omsl.] Sthlm 1962. 4:o. 22 s. (Tills med P Rylander o R Bergholtz.) – Kyrka i Hägersten (Byggnadsvärlden, årg 54, 1963, Sthlm, 4:o, s 83–86). – Några betongkyrkor (Cement & betong, årg 38, 1963, Malmö, s 31–332). – Ett annorlunda fritidshus (Villatidskriften Hem i Sverige, årg 56, 1963, Sthlm, 4:o, s 248–255). – Bebyggelsen och den yttre miljön (K-kontur, utg av Informationsavd, Kommunernas konsultbyrå, årg 8, 1964, Sthlm, 4:o, nr 4, s 7–14, 24). – Landskapsbild och landskapsrum (ibid, 10, 1966, nr 4, s 12–22; även sep, 12 s). – Konsten att tänka (Arkitekten, 1967, s 559–561). – Bebyggelsestruktur för vår tid (Arkitekttävlingar, SAR:s tävlingsblad, årg 12, 1967, Sthlm, 4:o, nr 3, s V f). – Bostad och mentalhygien (K-kontur, 13, 1969, nr 2, s 6–17, 31, 2 pl-bl). -Deltag i M 70! (AT, Arkitckttidningcn, utg av SAR:s förlag AB, 1971, [Sthlm,] 4:o, nr 10, s8 f). – Planering för medmänsklig miljö (Socialmedicinsk tidskrift, årg 49, 1972, Sthlm, 4:o, s 453-461). – Brukarplancring. Ett litet samhälle föds: hur 12 hushåll i Göteborg planerade sitt område och sina hus i kvarteret Klostcrmuren på Hisingen. Gbg 1975. 512 s. [Även Akad avh, KTH, 1976.] – Better sociopsychological climates for housing estatcs (Ekistics / OIKIITIKH: the problems and science of human scttlements, vol 41, Athcns 1976, 4:o, s 216–223 [i n:o 245, april, föredrag vid konferens i London 1970]). – Towards more human housing (ibid, 42, 1976, s 200–204 [i 251, okt, d:o i Stockholm 1974 för International federation of interiör designers]). – Stark sammanhållning i byn ["G-P-byn" i Vedum, Vara kommun] (Göteborgs-posten 1979, 16/5, bilaga: G-P-byn, s [2]). – Verktyg för samarbete och utveckling. Bidrag till konferensen "Levande företag i en ny tid" Älvsjö aug 1981. Gbg 1981. 62 s. ([Omsl:] Chalmers tekniska högskola, Arkitektursck., Avdelningen för bostadsplanering, Arbetshandling A 2: 1981, Aug 1981.) – Samhällsförändringar / Ensamhället / Ut ur oönskad ensamhet (M Kant o J O, Ensamliv, [Sthlm,.tr] Lund 1984, s 139- 199; 2. uppl 1986; övers: Å leve alene .. Övers og bearb for norske forhold av L Kinstad, [Oslo] 1987). – Mänsklig byggnadskonst i går, i dag, i morgon. En tegelbe-traktelsc från Göteborgs horisont ([Byggforskningsrådet, Rapport,] 1984:. R 113 [Nordiskt murvcrkssynvposium 15–17 1984, Göteborg]. Bygga beständigt, Nordiskt murverksseminarium 1984, Sthlm 1984, s 345–359; även sep, XV s). – Klostermuren, Göteborg, Sweden / How a little community is born (The scope of social architecture, ed by C R Hatch, New York [1984], 4:o, s 134–143). – Öka inflytandet (Bostadsboken, 22 forskare om bostadsutformning under red av S Thiberg, Sthlm 1985, 4:o, s 237–252; tills med S Schulz). – Professorn på "kreativa gatan" / Arbetsplats – kreativitet (Arlanda stad, Gbg 1986, 4:o, s 21–23). – Staden som kreativ miljö-kreativa gator. En ny stadsbyggnadsprincip för arbctsplatsområden 1986-10-01. [Omsl.] [Sthlm 1987.] 4:o. 14 bl, 2 pl. [Duplic] ([Omsl:] Arlanda stad, Handlingsprogram - områdesplan april -87, sep bilaga nr 2.) – Arkitektur för kreativt arbete. Promotionsförcläsning i Göteborgs Konserthus den 28 maj 1988. [Gbg 1988.] 5 s. [Duplic] Omtr: EFNS Just Nu!, ... Specialnr: Till minne av Johannes Olivegren, [Sthlm 1989,] fol, s [1–4]. – Kreativa gatan – ett stråk för alla (Ny teknik, tekn tidskr, 1989, Sthlm, fol, nr 8, s 34). – Humanizing existence (Contract international, no 29, Båstad 1989, 4:o, s 33 f). – Bidrag i (Byggmästaren, uppl A:) Arkitektur, 1954–55, 1958–59, 1967, 1972, 1977, 1986, Sthlm, Ka-tholiek bouwblad, 1958, Hecrlen, Die Stadt, 1982–83, Hamburg, m 11 tidskr, vidare i duplicerat material från kongresser, projekt osv, bl a Chalmers university of tcchnology, Dept. of architecture: M 70 research, särskilt Report n:o 1–9 (planläggning) o 115, 129, 131 (specialstudier).

Redigerat: FFNS Nu. Arkitekter i arbete. 1–5. Sthlm 1985–88. 4:o. 5 X 32 s. [Huvudsakl även förf.]

Källor och litteratur

Källor o lilt: ED:s konseljakter 7 april 1961, nr 2, RA.

FFNS Just Nu! ... Specialnr till minne av O (1989); G Nordström, nekr över O (DN 13 sept 1989); I Olausson, intervjuer med O (SvD 3 o 4 dec 1985, 29 jan 1989); J Paulsson, nekr över O (SvD 8 sept 1989); Väd 1989; H Zimdal, nekr över O (SvD 12 sept 1989).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johannes E Olivegren, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7726, Svenskt biografiskt lexikon (art av Björn Linn), hämtad 2024-09-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7726
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johannes E Olivegren, urn:sbl:7726, Svenskt biografiskt lexikon (art av Björn Linn), hämtad 2024-09-19.