Meriter

Olson, Frans Erik Wilhelm, f 22 maj 1886 i Gbg, Domk, d 13 jan 1966 där, Örgryte. Föräldrar: disponenten Frans Edward O o Hedvig Sofia v Wachenfeldt. Mogenhetsex vid Vasa h reallärov i Gbg 6 juni 05, utex från Krigsskolans reservofficerskurs 20 aug 07, underlöjtn i Livreg:s husarers reserv 31 dec 07, elev vid KTH 13 sept 07, utex från fackavd för kemi där 28 sept 10, bryggmästarex vid Akademie fiir Landwirtschaft und Brauerei i Weihenstephan, Bayern, 12, assistent vid Brautechnische Versuchsstation där 12–13, driftskontrollant vid Thüringer Exportbierbrauerei i Neustadt an der Orla 14, vid ab Malmö fören bryggerier 14–17, löjtn i Livreg:s husarers reserv 16 okt 14–39, överingenjör o förest för ab Sthlms bryggeriers centrallaboratorium 17–22, VD o led av styr för ab J A Pripp & son 22–26, VD för ab Pripp & Lyckholm 26–50, led av styr där 26–61, ordf där 51–61, led av styr för De fören kolsyrefabrikernas ab 22–61, led av styr för Svensk-isländska fry-seriab 26–45, för ab Apotekarnes fören vattenfabriker i Gbg 26–61, ordf där 37–61, led av AK 29-33 o 41–48 (ordf i AK:s andra tillf utsk 29–31, led av särsk utsk 45), led av styr för Porterbryggeriab D Carnegie & co 29-61, ordf där 49–61, led av styr för Sveriges allm exportfören 31–46, för Sv bryggarefören 33–61, för Bergslagernas jernvägs ab 36–47, för Handelshögskolan i Gbg 37–47, ordf för Gbgs högerförb 38–46, led av Gbgs stadsfullm 39–40, av styr för Chalmers tekn högskola 39–47, för Sveriges industriförb 40, ordf för Sveriges Schackförb 40–47, led av styr för Sveriges kemiska industrikontor 41–53 o för ett flertal andra offentliga o ensk organ. – Med hedersdr vid Kl 30 maj 60.

G 1) 19 maj 1923(–44) i Mellrichstadt, Bayern, m Johanna Margarethe Ella Vogel, f 14 febr 1885 där, d 10 april 1971 i Lund (enl db för Gbg, Örgryte), dtr till maltfabriksdirektören Oscar V o Franziska Amalia Dorette Eugenie Obermüller; 2) 21 juli 1946 i Gbg, Haga, m folkskolläraren Marta Elisabet (Lisa) Pettersson, f 7 dec 1899 i Gävle, d 17 aug 1963 i Gbg, Örgryte, dtr till arbetaren o fastighetsägaren Carl August P o Erika Maria (Malin) Bergström samt tidigare g Linderoth.

Biografi

Erik O:s fader var i det Prippska bryggeriets tjänst, och sonens utbildning inriktades redan tidigt på en framtid inom bryggerinäringen. Efter studier och praktik i Sverige och Tyskland innehade O tekniska befattningar vid bryggerier i Malmö och Sthlm. 1922 återvände han till sin födelsestad Gbg och efterträdde den året innan avlidne fadern som chef för ab J A Pripp & son; den O:ska eran i Pripps kom därmed att omfatta sammanlagt 90 år. I staden fanns då ett antal bryggerier mer eller mindre lierade med varandra. Med dessa hade under 1900-talets början en rad mindre anläggningar införlivats. Det blev nu O:s uppgift att fortsätta den påbörjade koncentrationen inom näringen, och han tog efter sitt tillträde omgående initiativet till förhandlingar med J W Lyckholm & co om ett närmare samgående. Redan tidigare hade de båda företagen samarbetat. Fusionen genomfördes 1926, och O blev VD för det nya bolaget, ab Pripp & Lyckholm. I slutet av 1928 fullbordades så sammanslagningen inom bryggerinäringen i Gbg genom att aktiemajoriteten i ab D Carnegie & co, som innehades av Vin & Spritcentralen, förvärvades av Pripps. Mindre tillskott till koncernen gjordes under 1940-talet genom uppköp av vissa landsortsbryggerier och några små självständiga svagdricksbryggerier.

O frånträdde chefskapet för ab Pripp & Lyckholm 1950 men kvarstod som ordförande i koncernens styrelse. Han fortsatte enträget arbetet med företagets expansion och redan s å uppköptes ab Apotekarnes förenade vattenfabriker i Gbg. 1951 införlivades ab Sveabryggerier och 1955 inköptes en rad bryggerier i Örebro- och Jönköpingsområdena. O hade under sin verksamhetstid utvecklat Pripps från ett Göteborgsföretag till en västsv och mellansv koncern. Även den vidare utvecklingen till en företagsgrupp med aktivitet i hela landet initierades av O i och med att ab Malmö förenade bryggerier sammanslogs med Pripp & Lyckholm 1961, s å som han lämnade uppdraget som koncernens ordförande.

Trots sin stora arbetsbörda hann O engagera sig i näringens och näringslivets organisationer. Dessutom författade han en rad skrifter och artiklar i bryggeritekniska och näringspolitiska frågor. Han var starkt samhälleligt och socialt intresserad, vilket yttrade sig i ett politiskt engagemang inom högern samt uppdrag i stadsfullmäktige och riksdag. O var lidelsefullt intresserad av schackspel. Redan som pojke började han spela schack och blev så småningom mycket skicklig. Vid Sveriges schackförbunds bildande 1917 var han en av initiativtagarna, och han var verksam inom förbundet på olika poster under tre decennier. Han hade en omfattande och unik samling av pjäser och spel från hela världen.

O var i Gbg känd som Prepp-Olle. I en nekrolog bekräftas den närmare innebörden av detta hedersnamn: "O var en stor organisatorisk och teknisk begåvning och en gästfri och generös medborgare i sin hemstad. Där var han med sin ståtliga figur och markanta profil en man som hög och låg visste vem han var" (Ahlberg).

Författare

Per Clemensson

Arkivuppgifter

Brev från O i GUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: I vad mån motsvarar det svenska kornet anspråken på ett gott maltkorn? Föredrag ... (LA, Handlingar o tidskr, årg 60, 1921,Sthlm, s 447–466). – Alkoholhaltens uttryckande i vikts- eller volymprocent. (Med anledning af 1920 års maltdryckssakkunniges betänkande.) (Meddelanden från Sveriges kemiska industrikontor, årg 5, 1922, Sthlm, s 21–24). – Önskemål och realiteter. Gbg 1928. 19 s. (Borgerliga valförbundets i Göteborg Småskrifter i samhällsfrågor, n:o 1.) – Data ur Pripps bryggeris utveckling genom 100 år (Pripps bryggeri 1828-1928. Skrift med anl av sekelminnet utg av Styrelsen för Aktiebolaget Pripp & Lyckholm, Gbg 1928, s 99-150). -Några ord om maltdryckstillverkning och kornets tillgodogörande därvid (ibid, s 267-273). – "Öl-ländingen herr Malte Humleknopps sommarbesök å Prippska Terrassen" (ibid, s 275–287; sign: E. O.). – Två märkliga tilldragelser inom bryggeriindustrien för 50 år sedan [Emil Christian Hansens jästrenodlingssystem o C v Lindes kylmaskiner] (Tekniska samfundet i Göteborg 1882–1932, minnesskrift utg i anslutning till samfundets 50-åriga tillvaro, under red av G Bodman, (Gbg 1932, 4:o, s 417–424). – Bryggeriindustrien i teknikens tidevarv (Svenska bryggareföreningen 1885–1935, minnesskrift utg av S E. Bring, Sthlm [tr Upps] 1935, 4:o, s 175–206). – Maltdrycksomsättning och konjunkturutveckling. [Omsl.] Sthlm 1936. 11 s. [Omsl.] (Föredrag hållna inför Svenska ekonomföreningen, 1936, nr 4.) – Företagarsynpunkter på frågan om samarbete mellan staten och det enskilda näringslivet (Svensk tidskrift, årg 25, 1938, [Sthlm, tr] Upps, s 681–695). – [Synpunkter på företagsamhetens fortsatta utveckling i vårt land (diskussionsinlägg)] (23:e svenska handelskammarmötet i Malmö den 14 oktober 1938, Protokoll och handlingar, Sthlm 1938, s 31–34). – Pilsnerdricka (Hyllningsskrift till Bertil Almgren Sthlm 1938, 4:o,s 163-178). Ny utg: 1939. 25 s. – Maltdryckerna och deras tekniska framställning (Uppfinningarnas bok, ny fullst omarb uppl..., 8. Kemisk industri Sthlm 1939, s 708–757). – Den enskilda företagsamheten, dess förutsättningar o betydelse ([E O & H Nordenson,] Fri företagsamhet och framåtskridande, Sthlm 1944, s 3–19). Även sep: 16 s. [Omsl: Fri ... framåtskridande. Göteborgs högerförbund.] – [Förord] (Göteborgs bryggaregilles protokoll 1661–1846. Till 100-årsminnet av skråväsendets upphörande utg av AB Pripp & Lyckholm, Gbg 1946, 4:o, s 5 f). – Materien och anden (Festskrift, tillägnad J. Arvid Hedvall..., Gbg 1948, 4:o, s 481–488). – Till F. Edw. Olsons minne. [Rubr; omsl: F. Edw. Olson 1853 15/10 1953.] Gbg 1953. 35 s. [Undert: Erik.] – Maltdryckerna och den andra svenska nykterhetsrörelsen (Svenska bryggareföreningen 75 år, Minnesskrift 1960, Sthlm 1960, 4:o, s 28-45). – Bidrag i: Svenska bryggareföreningens månadsblad, årg 28–29, 1913–14, 33–44, 1918–29, 46–48, 1931–33, 50–52, 1935–37, 55, 1940, 57–59, 1942–44, forts: Svensk bryggeritidskrift, 60–61, 1945–46, 64–68, 1949–53, 70–71, 1955–56, 76, 1961, Sthlm (i redaktionskomm för 59-72, 1944-57); Teknisk tidskrift, årg 49, 1919, avd Kemi och bergsvetenskap, 59, 1929, o 64, 1934, Allm avd, samt 70, 1940, Sthlm, 4:o; Svensk kemisk tidskrift, årg 32–33, 1920-21, Sthlm (smärre inlägg); se bib-liogr i J Tuneld, GAA, Minnesbok 1957–1972, Lund 1981, s 197–202 .

Källor och litteratur

Källor o litt: Ab Pripp & Lyckholms arkiv (privatarkiv C 76); ab D Carnegie & co:s arkiv (privatarkiv C 109); Apotekarnes Vattenfabriks ab:s arkiv (privatarkiv C 77); Lyckholms ab:s arkiv (privatarkiv C 62); allt i GLA.

T Ahlberg, E O död (SvD 14 jan 1966); A Attman, 1810–1961 (Bryggerinäringen i Gbg, 2, 1961); dens, Gbg 1913–1962 (Gbgs stadsfullm 1863–1962, 1:2, 1963); BachCL; Gbgs stadsfullm; Pripps bryggeri 1828-1928 (1928); SMoK; Tvåkammarriksdagen 1867–1970, 4 (1990). – Nekr:er över O i GHT 14 jan o i GP 15 jan 1966.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
F Erik W Olson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7763, Svenskt biografiskt lexikon (art av Per Clemensson), hämtad 2024-09-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7763
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
F Erik W Olson, urn:sbl:7763, Svenskt biografiskt lexikon (art av Per Clemensson), hämtad 2024-09-20.