Meriter

Olson, Otto Hjalmar, f 24 dec 1902 i Eskilstuna, d 1 april 1990 i Nacka (enl db för Gustavsberg, Sth). Föräldrar: bokbindaren Johan Oscar O o Johanna Albina Persson. Ex från Tekn fackskolan för maskinindustri i Eskilstuna 10 juni 22, praktikant i Tyskland 22 o 28–29, ingenjör i firma Jonn H Olson i Köping 26–29, driftsledare i ab Gustavsbergs fabriks intressenter (från 44 ab Gustavsbergs fabriker) i Gustavsberg 1 sept 29–37, VD där 37–69, led av 1947 års byggnadsmaterialutredn maj 47–jan 57, av Sveriges standardiseringskommission 49–64, av styr för Statens provn:anstalt 55–68, av Statens nämnd för byggnadsforskn 56–57, ordf där 58–60, led av 1955 års univ:utredn nov 58–jan 63, av Överstyr för de tekn högskolorna 59–64, ordf i organisationskomm för tekn högskola i Lund juni 60–juni 69, i Statens råd för byggnadsforskn 60–75, led av styr för Luossavaara-Kiirunavaara ab (LKAB) 62–73, av forskn:beredn 63–69, av Vattenfallsstyr (från 65 Statens vattenfallsverk) 63–72, av styr för Univ:kanslersämb 64–67, ordf i styr för bla ab Sv godscentraler (ASG), led av styr för bl a Beijerinvest ab. – LIVA 42, tekn hedersdr vid KTH 29 maj 62 o vid LU 27 sept 86, förste HedLIVA 63, Iqml 72.

G 1) 21 juni 1931 i Köping m Dagmar Olivia Olson, f 10 sept 1905 i Glimåkra, Krist, d 3 maj 1940 i Sthlm (enl db för Gustavsberg, Sth), dtr till direktören Jonn Helvig O o Sofia Albertina Holmstedt; 2) 14 juni 1942 i Sthlm, Hedv El, m Mai Astre Månsson, f 19 jan 1910 där, Kat, d 15 sept 1975 där (enl db för Gustavsberg), dtr till kakelugnsmakaren Karl Fredrik Gerhard M o Anna Elisabet Ström, samt tidigare g Philipsson; 3) 4 dec 1976 i Sthlm, Sofia, m Gabrijela (Gabriella) Kesztler, f 6 april 1910 i Subotica, Vojvodina, Österrike-Ungern, dtr till översten Ernst K o Gabriele Maschner samt tidigare g 1) m generaldirektören Nils Ragnar Wilhelm Lundberg o 2) m prof Algot Wilhelm Kåge (bd 21).

Biografi

Hjalmar O var äldst bland fem syskon. I föräldrahemmet i Eskilstuna var arbetsamhet, studielust och entreprenörsanda dominerande värden. Efter studier vid Eskilstuna maskinfackskola och en tid som stipendiat i Tyskland fick O anställning vid sin blivande svärfars fältspatfirma i Köping. Därifrån övergick han 1929 till en befattning som driftsledare i ab Gustavsbergs fabriks intressenter, där bröderna Axel (s 29) och Victor (s 16) Odelberg var chefer. I samarbete med dessa försökte O att genom införande av gaseldade tunnelugnar och nya ackordssystem rationalisera driften vid företagets olönsamma porslinsfabrik i Gustavsberg. När familjebolaget i juni 1937 upphörde genom KF:s köp av fabrik och markområden övertog han chefskapet.

O kände ett starkt ansvar inte blott för fabrikens utan även för brukssamhällets framtid. En undersökning 1934 hade påvisat silikos hos var fjärde arbetare i Gustavsberg. En av O:s första åtgärder var därför att förbättra arbetsmiljön. Nya fall av den fruktade yrkessjukdomen kunde på så sätt förhindras. För att ge samhälle och fabrik ny livskraft breddades produktionen till vvs-området med tillverkning av sanitetsporslin, porslinsemaljerade stålbadkar och hög-effektpannor. Produktion av villapannor inleddes 1947 i Västervik. I Gustavsberg utvecklades fabrikationen av hushållsporslin och konstgods genom O:s nära samarbete med Wilhelm Kåge, Stig Lindberg och Arthur Hald, konstnärliga ledare 1917–49 resp 1949–57 och 1957–72. Denna tillverkning kompletterades från 1945 med artiklar i plast för både hushålls- och hygiensektorn.

Gustavsbergs låga boendestandard hämmade brukets utveckling, och O beslöt redan under de första åren som chef att med kapital från KF renovera och förnya det bruksägda bostadsbeståndet. Det skedde i nära samarbete med KF:s arkitektkontor och resulterade under 1940- och 50-talen i en radikal förnyelse av Gustavsberg, som blev ett modernt kooperativt präglat mönstersamhälle.

När produktionsapparaten vid 1950-talets mitt byggts upp inriktade O i hög grad sina krafter på att realisera idén om "det goda samhället". Han engagerade sig i forsknings- och utredningsverksamheten på det tekniska området, särskilt byggnadsforskningen. I Gustavsberg såg han ett verktyg för samhällsbyggandet genom tillverkning av konstgods, vacker vardagsvara och högklassiga vvs-produkter. För att kontinuerligt visa på goda produkters och miljöers betydelse för ett rikare liv utnyttjades många medier, bl a presenterades filosofin bakom produktsortimentet vid en utställning i Wien 1960.

Under 1960-talet ledde O, i takt med det s k miljonprogrammet för bostadsbyggande i Sverige, med hjälp av ansvariga fabrikschefer en utbyggnad av sanitets-, badkars-, pann- och plastproduktionen i Gustavsberg. Genom två företagsförvärv 1961 resp 1969 utökades sortimentet med plaströr och rostfria diskbänkar. Med ägaren KF:s starka stöd blev ab Gustavsbergs fabriker ett av de ledande företagen i Norden på vvs- och va-området. Den patriarkaliskt styrda porslinfabriken hade omvandlats till ett i det demokratiska industrisamhället väl integrerat storbolag med över 3 000 anställda. – Efter sin tid som VD ägnade sig O åt styrelsearbete i ett flertal sv industriföretag.

O har kallats för "en visionär med bägge fötterna på jorden", och hans insats är nära förbunden med det sv välfärdssamhällets framväxt. Han spelade en viktig roll då det moderna Gustavsbergs fabriker och samhälle skapades, och han deltog i utbyggnaden av den tekniska utbildningen och forskningen i Sverige under ett expansivt skede.

Författare

Arthur Hald

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Vårt dagliga porslin. Sthlm 1939. 14 s. [Ny utg] Gbg 1941. – Porslin och andra finkeramiska produkter (Uppfinningarnas bok, ny fullst omarb uppl ..., 8. Kemisk industri Sthlm 1939, s 117–159). – Högre teknisk utbildning i 60-talets Sverige (Meddelanden från Svenska gruvföreningen, 110 [= fd Jernkontorets gruvbyrå vol 7]. H Olson, Högre teknisk utbildning ... [+] M Hultin, De nya tekniska gymnasiernas och fackskolornas roll ..., Sthlm 1964, s 4–15). – Gustavsberg, verktyg för en idé ... skildring av 60 års arbete. Sammanställd av A Hald. Sthlm 1991. 332 s, XVI pl-s.

Källor och litteratur

Källor o litt: C Lindskog-Nordström, Gustavsberg 1640–1940. Från tegelbruk till industrisamhälle (1973); [G Näsström,] Gustavsberg – ett gammalt bruk i stöpsleven (Futurum, 5, 1939), s 214–226, 248–253. – Nekr:er över O i DN 5 april 1990 o i SvD 8 april 1990.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
O Hjalmar Olson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7765, Svenskt biografiskt lexikon (art av Arthur Hald), hämtad 2024-04-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7765
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
O Hjalmar Olson, urn:sbl:7765, Svenskt biografiskt lexikon (art av Arthur Hald), hämtad 2024-04-17.