A V Martin Olsson

Född:1886-04-30 – Tensta församling, Uppsala län
Död:1981-08-27 – Oscars församling, Stockholms län

Arkitekt, Riksantikvarie


Band 28 (1992-1994), sida 322.

Meriter

Olsson, Axel Vilhelm Martin, f 30 april 1886 i Tensta, Upps, d 27 aug 1981 i Sthlm, Osc. Föräldrar: trädgårdsarkitekten Axel Vilhelm O o Hulda Charlotta Lindquist. Mogenhetsex vid H reallärov å Norrmalm i Sthlm 14 dec 07, ord o tillfällig elev vid KTH 28 sept 08vt 10, inskr vid UU ht 10, FK där 28 maj 12, specialelev inom fackskolan för arkitektur vid KTH ht 13vt 15, avgångsex där 27 maj 15, inskr vid StH ht 13, vetensk kontrollant vid Riddarholmskyrkans restaurering 14 (instr 26 maj)22, FL vid StH 12 dec 14, speciallär i sv arkitekturhist vid KTH 18, tf prof i samma ämne vid FrKA (Konsthögskolan) 26 juli 18, ord prof där 27 nov 19 (tilltr 1 jan 20)30 april 46, arkitekt utom stat i Byggnadsstyr 18 dec 18, sekr hos Rådet till skydd för Sthlms skönhet 2647, led där 4757, sekr i Sthlms stads-museikomm 2837, chef för Sthlms stadsmuseums organisation 3235, tf chef för museet 3637, riksantikvarie o sekr i VHAA 5 april 4630 april 52.  HedLFrKA 38 (led av förvaltn: nämnden 4257), LVHAA 46, fil hedersdr vid StH 30 maj 47, LKrVA 49.

G 10 juni 1915 i Sthlm, Jak, m Wera Maria Wahlin, f 13 aug 1888 i Siklaö, Sth (enl fb för Hedv El, Sthlm), d 2 aug 1978 i Sthlm, Osc, dtr till grosshandlaren Carl Abraham W o Clara Johanna Stanislauska Syberg.

Biografi

Martin O:s far arrenderade den stora trädgården på 1600-talssäteriet Salsta i Uppland. Hans yrke grundlade säkerligen O:s botaniska intresse. I Norra realläroverket, där O fick börja sedan familjen flyttat till Sthlm, odlades hans botaniska kunskaper. I skolan väcktes också hans litterära ambitioner, och redan som gymnasist började han utarbeta en bibliografi över tidens store skald och ungdomens idol, Gustaf Fröding. Yrkesvalet var med O:s många intressen svårt, och hans första val blev inte det definitiva. Efter två år på KTH:s väg-och vattenbyggnadslinje och med den publicerade Frödingsbibliografin i bagaget skrevs han in vid UU för studier i litteratur-och konsthistoria med estetik. O fick snart kontakt med Johnny Roosval, docent i konsthistoria. Denne hade en nästan magnetisk förmåga att dra till sig och entusiasmera elever. I Roosvals trollkrets mötte O några äldre studenter, vilka blev hans nära vänner, och även sin blivande hustru. Nu formerades för att citera hans studiekamrat Henrik Cornell (bd 9), "den första stora och sammanhållna generationen av svenska konsthistoriker", den som kom "att bilda ryggraden i den utveckling, som tog sin början inom museiväsendet, konst- och kulturminnesvården".

Roosvals cykelexkursioner i Uppland har blivit legendariska och är ofta omskrivna. Det gällde inte bara studier för examen utan också medverkan i verket Sveriges kyrkor, som börjat utges under ledning av Roosval och Sigurd Curman. De två delade ut kyrkor till eleverna att studera och beskriva. O och hans närmaste vän Karl Asplund fick i uppdrag att gemensamt behandla kyrkorna i Väddö och Häverö skeppslag i Uppland. Säkerligen var det Curman som uppmanade O att ta upp arkitekturstudier vid KTH. Med en fil kand-examen från Uppsala som extra merit blev han antagen som specialelev och gick sedan ut som arkitekt. Då hade han också hunnit bli licentiat för Roosval med en avhandling om centralkyrkor.

Medan O ännu gick på KTH fick han ett erbjudande att bli överintendentsämbetets och riksantikvariens kultur- och konsthistoriske kontrollant vid den restaurering av Riddarholmskyrkan i Sthlm som just på- börjats. Arbetet hade av K M:t kringgärdats med ovanligt stränga bestämmelser; kontrollanten skulle tillse att inga konst- eller kulturhistoriska intressen åsidosattes eller led skada, han skulle göra undersökningar för att klarlägga kyrkans historia, övervaka alla känsligare arbeten och ge arbetarna tekniska anvisningar om arbetets utförande. Samtidigt fick han i uppdrag att skriva om kyrkan i Sveriges kyrkor. Riddarholmskyrkans restaurering blev en fjäder i hatten för O, som nu vid sidan av Curman sågs som den främste representanten för modern restaureringsteknik. Han skrev flera verk om kyrkan, bla två stora volymer i Sveriges kyrkor (192837), rikt dokumenterade såväl i arkeologiskt och byggnadshistoriskt hänseende som i fråga om inventarierna och de historiskt märkliga gravminnena.

Som professor i arkitekturhistoria vid Konstakademin och som lärare i sv arkitekturhistoria vid KTH lät O eleverna mäta upp intressanta byggnadsverk och anläggningar. Därigenom lärde han dem husens historia, egenart och tekniska karaktär. Han var saklig och betonade vikten av att studera byggnadernas miljö. Han fostrade många unga arkitekter, vilka senare gjort viktiga insatser inom sv byggnadsvård. Själv fick O genom olika statliga uppdrag en ovanligt mångsidig och ingående kunskap om Sveriges äldre arkitektur; bl a förordnades han att som sakkunnig biträda Byggnadsstyrelsen vid upprättande av en förteckning över staten tillhöriga s k byggnadsminnesmärken.

Under 1920-talet arbetade O också med restaureringen och undersökningen av några av landets viktigaste och märkligaste profana byggnadsverk, främst K Slottet i Sthlm samt Kalmar och Borgholms slott. Han gjorde där viktiga arkeologiska undersökningar och kunde därigenom klargöra deras äldsta historia. De omfattande grävningarna på Sthlms slotts borggård och undersökningarna bakom Lejonbacken, där medeltida murverk blottades, gjorde att han kunde utföra goda rekonstruktioner av medeltidens borg och Vasatidens slott. Ett resultat blev att O fick i uppdrag att redigera verket Stockholm slott (194041) där han själv skrev avsnittet om slottets tidigare historia. Vetenskapligt blev hans forskningar om Kalmar slott de mest omfattande; de resulterade i en byggnadsmonografi i fyra delar (194465). Om Kalmar slotts kyrkor skrev han i Sveriges kyrkor 196876.

Som lärare i arkitekturhistoria fick O syssla mycket med 1700-talet, och han fängslades av detta ur byggnadshistorisk och konstnärlig synpunkt intressanta skede. Han utgav Erik Palmstedts illustrerade resedagbok 177880 med en utförlig biografisk inledning (1927) och skrev flera uppsatser om Jean Erik Rehn. O ansåg Rehn vara en av sin tids mest framstående arkitekter, i varje fall den mångsidigaste.

1926 uppdrog Rådet till skydd för Sthlms skönhet, vanligen kallat skönhetsrådet, åt O att vara kontrollant vid reparationsarbeten på staden tillhöriga, kulturhistoriskt värdefulla byggnader och senare s å blev han rådets sekreterare. Skönhetsrådet hade dåligt rykte hos stadens myndigheter, men O lyckades göra det till en flitigt utnyttjad remissinstans. Han gav det en ny och mera realistisk inriktning, koncentrerade verksamheten till de kulturhistoriska vårdproblemen och fick god kontakt med de verkschefer han skulle samarbeta med. O var kulturoptimist och ansåg att vandalism oftast berodde inte på ond vilja utan på okunnighet. Därför lät han rådet igångsätta inventeringar av äldre bebyggelse som kunde anses värdefull och borde bevaras. Rådet deltog även i debatterna om stadens stora genomgående trafikleder, Nedre Norrmalms reglering och Gamla stans bevarande. Ibland kunde direkta initiativ tas, delvis tack vare 0:s goda förbindelser med arkitekterna.  O kom också att mycket aktivt medverka till skapandet av Sthlms stadsmuseum. Borgarrådet Oscar Larsson tillsatte bl a en museikommitté där O som sekreterare fick i uppdrag att utarbeta riktlinjer för museets verksamhet.


O efterträdde 1946 vännen och lärofadern Curman som riksantikvarie. På denna post kunde han inte som i sina tidigare verksamheter göra viktiga nya insatser, och det var inte utan saknad han lämnade sekreterarskapet i skönhetsrådet. Han var van att arbeta tämligen självständigt och inte att leda ett ämbetsverk. Som riksantikvarie gällde det att förvalta och vårda den organisation som Curman byggt upp. Han lät sina medhjälpare arbeta självständigt men ingrep med kraft när så behövdes. Han agerade till förmån för flera hotade byggnadsverk och lyckades bl a rädda den vackra Falkenbergsbron. Efter pensioneringen ägnade sig O åt författarskap; i flera arbeten behandlade han Djurgården i Sthlm där han var bosatt.

Den samhällsomvälvning som följde i industrialismens spår ställde stora krav på förnyelse inom kulturminnesvården i Sverige. I den krets som från 1910-talet, målmedvetet och med knappa resurser, tog itu med problemen var O en viktig kraft. Med sina djupa, såväl tekniska som konsthistoriska, arkeologiska och arkivaliska kunskaper blev han en av landets främsta restaureringsexperter. Han var också en samlande gestalt som engagerade och stimulerade en med tiden växande skara av medarbetare.

Författare

Gösta Selling



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Ors arkiv i ATA.  Brev från O i GUB (bl a till F Ström), KB (bl a till K Asplund), LUB (bl a många till C M Furst), RA (till S Hedin) o i UUB.

Tryckta arbeten

'Hyckla arbeten: Bibliografiska anteckningar om Gustaf Fröding. Sthlm 1910. 85 s.  Gustaf Frödings diktning, en öfverblick (OoB, årg 20, 1911, Sthlm, s 232236).  Nordens befästa rundkyrkor (Nordisk tidskrift ... utg av Letterstedtska fören, [årg 34,] 1911, Sthlm, s 586-592).  En forntida brunn vid Gamla Uppsala (UFT, bd 6 ([Ii] 26-28), Upps 1910-12, s 307321 [i h 28, 1912]).  P. M. vid undersökningar av allmogebyggnader (Meddelanden från Fornminneskom-missionen i Växjö [omsl], Vexiö 1913, s 2732; även sep, (6) s). – Uppländska sjöbodar [1]2 (Fataburen, [årg 7,] 1912, Sthlm 19[12]13, s 218239 [1913], o [9,] 1914, tr 19[14]15, s 3650 [1914]).  Ulrika Eleonora eller Kungsholms kyrka med S:t Görans kapell ... (Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium Stockholms kyrkor, bd 3, Sthlm 19[15-]20, s 1126, 3 pl [h 1, 1915 = volym 5]).  Några uppländska gårdsplaner (Allmoge och hemslöjd, bidrag till en uppländsk kulturhist, utg under red av A Julius, Upps 1915, 4:o, s 4774).  Undersökningarna af Uppsala slotts ruiner sommaren 1913 (UFT, 7 (2932), 191317, s 197-203 [i h 30, 1915]).  Uppländska klockstaplar (STFÅ, 1915, Sthlm, s 4758).  Karl XII:s sarkofag i Riddarholmskyr-kan (Svensk tidskrift, årg 6, 1916, Sthlm, s 499506).  Bil. VIII. Till Riddarhusdirektionen [rapport om utgrävningar i Riddarhusgränden 1915] (Riddarhusdirektionens berättelse till ridderska-pet och adeln vid lagtima adelsmötet år 1917, Sthlm 1917, s 104143).  Riddarholmskyrkan. Konsthist studier. Sthlm 1918. 4:o. XII, 159 s, 67 pl.  Protokoll rörande undersökningen av konung Karl XII:s sarkofag och kista i Riddarholmskyrkan (Konung Karl XII:s banesår, 1917 års undersökning o i samband därmed gjorda iakttagelser, [utg av A Stille,] Sthlm 1918, 4:o, s 62-67).  Om målad fasaddekorering under medeltiden (Utställningen av äldre kyrklig konst i Uppsala 1918: Studier i Upplands kyrkliga konst, utg ... genom H Cornell, d 1, Sthlm 1918, 4:o, s 63-83).  Kyrkor i Väddö och Häverö skeppslag ... (Sveriges kyrkor Uppland, bd 2, Sthlm 191856, s 1-115 [li 1, 1918 = vol 8]; tills med K Asplund).  Seglora kyrkas flyttning till Skansen, granskad ur fornminnesvårdssynpunkt (Rig, bd 1, 1918. Till Oscar Montelius på hans sjuttiofemårsdag den 9. sept. 1918, Sthlm 1919, 4:o, s 189192).  Äldsta Vasaättens grav i Riddarholmskyrkan (Studier tillägnade Oscar Almgren 19 9/11 19, Sthlm 1919, 4:o, [även i Rig, 2-3, 191920, tr 19[19-]21,] s 124-136).  Lennart Torstenssons grav i Riddarholmskyrkan (Urd, utg från Sveriges landstormsföreningars centralförbunds sekretariat, [omsl: Julen 1919,] Sthlm 1919, 4:o, s 37).  Magnus Ladulås' och Karl Knutssons gravar i Riddarholmskyrkan. Arkeol, konsthist o antropol undersökningar. Sthlm 1921. 4:o. VIII, 255 s, 38 pl-bl, 1 tab. (Tills med C M. Fürst.)  Några ord om Riddarholmskyrkans järnspira och nygotikens genombrott i Sverige (En bcrgsbok. Några studier över sv bergshantering tillägnade Carl Sahlin ..., Sthlm 1921, 4:o, s 138144, 4 pl-bl).  Riddarholmskyrkan. Vägledning för besökande, utarb. Sthlm 1923. 32 s. [Nvauppl:] 1927, 1930, 1934, 1938, 1945, 1947, 1950. 1952. 32 s, 1 pl-bl. 1958, 1969, 1974. Övers: Riddarholmskirche. F"iihrer beim Besuch. Sthlm 1927. 18 s. [Ny uppl] 1939. Riddarholm church. Guide for visitors. [Även: Translation.] Sthlm 1929. 16 s. [2 var.] [Nya uppl:] 1937. 1949. 16 s, 1 pl-bl. 1959, 1970. – Riddarholmskyrkan i Stockholm. Sthlm 1924. (6) s, 29 pl-bl. [Föret.] (Svenska historiska monument 1.) 2. uppl 1936.  Restaureringsarbetena å Kalmar slott 192024 (Kalmar läns fornminnesförening, Meddelanden, 13, Kalmar 1925, s 113).  Uraniborgoch Stjärneborg på ön Ven. Sthlm 1926. 32 s. (VHAA, Svenska fornminnesplatser. Vägledningar utg n:o 3.) 2. uppl 1928. 3. uppl: ... Stjärneborg. Utökad o kompl av Harald Olsson. 1951. 40 s. 4. uppl 1968.  Arkitekten Erik Palm-stedt. Föredrag på högtidsdagen 1927 (FrKA, Meddelanden, 1927, Sthlm, 4:o, s 5573). – Andrea Palladio (A Palladio, Fyra böcker om arkitekturen Sthlm 1928, fol, s [V-VII]). -Riddarholmskyrkan i Stockholm ... Sthlm 19[28-]37. 4:o. XIV, 874 s, pl I-XII. (Sveriges kyrkor ..., Stockholms kyrkor, bd 2 [h 12, 1928, 1937 = vol 28, 45].)  Den äldre militära civilarkitekturen i Stockholm. [Rubr.] Sthlm 1930. XVI s, pl-s 3-47. (Gamla svenska städer, gator o gränder, hus o gårdar, samlingsverk i bilder jämte förklarande text utg af Svenska tek-nologföreningens afd för husbyggnadskonst, h 9 [till fördelning på verkets bd 1. Text o 3. Planscher: Svealand och Norrland].)  Vasatidens konungaboning i Kalmar slott (Svenska kulturbilder, under red av S Erixon o S Wallin, bd 4 (d 78), Sthlm 1931, 4:o, s 313328).  Nr 94. Utlåtande rörande upprättande av ett stadsmuseum i Stockholm (Stockholms stadsfullmäktiges handlingar, 1930, 4. Stadskollegiets utlåtanden och memorial Sthlm 1931, s 491502; anon huvudförf).  Nr 30. Utlåtande rörande anslag till bestridande av kostnaden för museikommit-téns verksamhet under år 1931 (ibid, 1931, 4, Sthlm 1932, s 176-189; d:o).  Fasta hus under medeltiden (Västgötagårdar, herremännens o böndernas äldre byggnadskultur i Skaraborgs län undersökt genom Nordiska museet. Vägledande översikt red av S Erixon o S Wallin på uppdrag av Skaraborgs läns hushållningssällskap till utställningen i Skara vid Sällskapets 125-årsjubileum d 22juni 1932, Sthlm 1932, 4:o, s 22-37, 1 pl). -Jean Erik Rehns förbindelser med Manufakturkontoret under studieresan 17551756 (Gustavianskt. Studier kring den gustavianska tidens kulturhist tillägnade Sigurd Wallin ..., Sthlm 1932, s 6291).  Tornet Tre Kronor (Arkeologiska studier tillägnade H. k. h. kronprins Gustaf Adolf utg av Svenska fornminnesfören, Sthlm 1932, 4:o, s 160175).  Finspångs slott, en holländsk slottsbyggnad i del karolinska Sverige (Svenska kulturbilder ..., N F, bd 2 (d 34), Sthlm 1935, s 235262).  Kortfattad historik över Stockholms gamla slott "Tre Kronor" jämte vägledning för besökande. Utarb. [Omsl: Stockholms ... "Tre Kronor". Slottsmuseum. Vägledning ...] Sthlm 1936. 15 s, 1 pl. [Ny uppl] 1945. 3. uppl 1959. Förk övers: Supplement to the guide book ... Stockholms gamla slott "Tre Kronor". Sthlm 1960. (3) s. Ergänzungsblatt des Fuhrers Stockholms ... Sthlm 1963. (4) s.  Det äldsta Kalmar slott (Kalmar nations skriftserie, utg av Kalmar nation i Uppsala, 13, 1936, Upps, s 724; även sep, s 320, även med omsl som Sancte Christo-phers gilles chroenica, 11, Kalmar 1937).  Stockholms gamla slott (OoB, 46, 1937, s 117).  Förteckning över byggnadsminnesmärken enligt Kungl. maj:ts beslut den 25 jan. 1935 jämte redogörelse för de huvudsakliga föreskrifter, som gälla vården av dessa byggnadsverk. Sthlm 1938. 34 s, 15 pl. [Anon.] (Kungl. byggnadsstyrelsens meddelande nr 4.)  Det medeltida Kalmar slott. En rekonstruktion (Land och folk, tidskr för Samfundet Svensk odling, årg 1, 1939, Sthlm 1938, 4:o, nr 1*, s 1134; även med omsl som Kalmar slott och museum, Vägledningar).  Slottets historia intill år 1600 (Stockholms slotts historia ... under red av M O, bd 1. M O o T 0:son Nordberg, Det gamla slottet, Sthlm 1940 [numrerad uppl: 1939 (tr 1940)], s 1-208). - Rådet till skydd för Stockholms skönhet (Undervisningsro-teln i Stockholm [förtitel: 1920-1940]. Minnesskrift till borgarrådet Oscar Larsson ..., Sthlm 1940, s 267 f).  Svenska rådhus (Almanack för alla, årg 46, 1942, Sthlm 1941, s 142-150). – Vasaborgen "Tre Kronor" (Utlandssvenskarna, årg4, 1942, Sthlm, 4:o, nr 4 (julnr), s 10-13). -Kalmar och dess hamn under äldre tider (Sveriges flotta, årg 39, 1943, Sthlm, 4:o, s 144-148). -Kalmar slotts historia. 13. Sthlm 194465. ([Omsl:] VHAA, Monografier [31].) 1. Tiden intill 1300-talets mitt. 1944. 4:o. VIII, 344 s. 2 A-B. Tiden från 1300-talets mitt till 1611. 1961. 4:o. VI, 623 s, Register och planscher: s 629-663, 2 pl-bl, 48 pl. 3. Tiden från 1613 till 1941. 1965. 4:o. VI, 447 s, 2 pl-bl. Ritningar. Drawings with captions in English. 1944. Tv-4:o. 12 s, 48 pl.  Jean Erik Rehn (Fem stora gustavianer. Studier från Nationalmusei utställning hösten 1943 ... utgav S Strömbom, Sthlm 1944, 4:o, s 54-128).  [Kv. Minotaurus, Nessus, Lychaon och Cephalus: yttrande] (Byggmästaren, årg 23, 1944, Sthlm, 4:o, s 58).  Bro eller tunnel? Sthlm 1945. Tv-16:o. 15 s. [Anon, tills med S I Lind.]  Stockholms slott (Slott och herrgårdar i Sverige ... red: E Hemgren, Sthlm 1945, 4:o, s 7-12).  En liten krönika om Uppsala domkyrka (Byggmästaren, 24, 1945, s 388-395). - Uppsala domkyrkas ursprungliga utseende. En replik (ibid, 25, 1946, s 305 l).  Hur vi bott i 100 år. Utställning i anslutning till Stockholms byggnadsförenings hundraårsjubileum 18481948. Sthlm 1948. 46 s, 6 pl-bl, (20) s annonser. (Tills med G Selling; Stockholms stadsmuseum, Tillfälliga utställningar.) – Riksantikvarieämbetet och hembygdsrörelsen (Svensk bygd och folkkultur i samling, forskning och vård. Under red av S Erixon o Å Campbell, d 4, Sthlm 1948, 4:o, s 714). – Slottsmodellen (Stockholmsminnen i Stadsmuseet, utg under red av O Byström o T 0:son Nordberg, [hyllningsskrift till Gösta Selling,] Sthlm 1950, s 29-40, pl 11-16).  Sju akvareller av Josabeth Sjöberg (ibid, s 141146, pl 7480).  Korset på Gustav Vasas kista (Arkeologiska forskningar och fynd, studier utg med anledning av H. m. konung Gustaf VI Adolfs sjuttioårsdag 11.11.1952, Sthlm 1952, 4:o, s 229-237). - Alf A. Amundson (VHAA, Årsbok, 1952, Sthlm, s 37 f).  Stjernsunds slott i Närke. Sthlm 1953. 43 s, 1 pl. (VHAA, Svenska fornminnesplatscr. Vägledningar utg ..., n:o 41.) 2. uppl 1969. 24 s. Omarb uppl 1976. [Ej i serien.] 3. omarb uppl 1990. 27 s.   Stjernsunds slott i Närke under den Bernadottcska epoken 1823-1860. Sthlm 1956. 148 s, 36 pl-bl. (Tills med Wera Olsson; VHAAH, Antikvariska serien, d 6.)  Stjernsunds slott i Närke. Ett bildhäfte med orienterande text. Sthlm 1956. 6 s, 36 pl-bl. (Tills m W O.)  Under-sökningsledarcns förord / [Historiska och konsthistoriska undersökningar: Kap. 117] (Vasagraven i Uppsala domkyrka. Historiska, konst- o kulturhist samt medic o antropol undersökningar ... under red av M O, d 1. Text, Sthlm 1956, 4:o, s 7145, Summary s 216230).  Grimskär i Kalmarsund (Kalmar län, årsbok för kulturhist o hembygdsvård, [årg 53,] 1965, Oskarshamn, s 542).  De kungliga gemaken i Kalmar slott och deras inredningar. Jämte kortfattad redogörelse för slottets byggnadshist. Sthlm 1966. 40 s, 2 pl-bl, 48 pl-s.  Gamla kyrkobyggnaden i Kalmar slott. [Rubr.] Sthlm 1966. 29 s, 1 pl-bl . ([VHAA,] Antikvariskt arkiv 30.)  Kalmar slotts kyrkor / Kalmar gamla stads kyrkor, 1. Storkyrkan / ... 2. Kyrkogården, nu kallad Gamla kyrkogården, 3. Sancta Birgittas kyrka, 4. Svartbrödraklostret. Sthlm 1968-76. 4:o. 488 s, VII, 5 pl-bl. (Sveriges kvrkor..., Småland, bd3[:l = resp h 1, 1968, 106 s,' 2, 1974, s 117348, VII pl-bl, o tills med R Näslund 3, 1976, s 357-488, 5 pl-bl = vol 117, 158 o 162.)  En apokryfisk bild av Storkyrkan i Kalmar gamla stad (Kalmar län, årsbok 55, 1968, Kalmar, s 513).  Har den äldre medeltidsborgen i Kalmar haft ringmur? (ibid, 56, 1969, s 53-80).  Alberget och Oakhill på Djurgården. [Sthlm, tr] Lund 1970. Tv-8:o. 345 s. (Nordiska museets handlingar, 75.)  Studier i Djurgårdsområdets invid Stockholm historia före år 1700. Sthlm 1973. 88 s. (VHAA, Antikvariskt arkiv 51.)  Albergstapeterna och Vegas återkomst den 24 april 1880. Sthlm 1979. Tv-8:o. 23 s. (Tills med B Wisth.)  Om Kalmars ålder. Sthlm 1983. 50 s. (VHAA, Historiskt arkiv 17.) -Bidrag i: SSEÅ, 1913, 1929, 1935, 1980, Sthlm, Rig, 191819, 1923, 1926, 1935, 1945, 1950, 1968, Sthlm, 4:o o 8:o, Kornvänncn, 1932, 1945, 1952, 1957, 1964, 1968, 1972, 1974, 1976, Sthlm, VHAA, årsbok 1949-1952, Sthlm (Riksantikvariens årsberättelse vid Akademiens sammanträde på högtidsdagen ... [s å], anon); vidare bl a SvD 29/3 1934, 8/11 1950, 15/11 1955 o 6/2 1958.


Redigerat: Stockholms slotts historia ... Bd 13. Sthlm 1939-41. 4:o. 1. M O o T O:son Nordberg, Det gamla slottet. 1940. [Numrerad uppl: 1939 (tr 1940).] (13), 343 s, 31 pl-bl. 2. RJosephson, J Bottiger o G Mascoll Silfverstolpc, Det Tessinska slottet. 1940. 285 s, 56 pl-bl. 3. A Lindblom, N G. Wollin, Georg Svensson o O Leijonhufvud, Från Fredrik I till Gustaf V. 1941. 337 s, 76 pl-bl, 4 bil.  Vasagraven i Uppsala domkyrka. Historiska, konst- o kulturhist samt medicinska o antropologiska undersökningar av M O, T l.cnk, V. Bergman o B E. Ingclmark. D 12. Sthlm 1956. 4:o. 1. Text. 257 s. 2. Planscher. 96 s.

Utgivit: K Palmstedt, Resedagbok 1778-1780, med en inl om förf. Upps 1927. 4:o. XXI, 205 s, 16 pl.  H Åkerlund, Fartygsfynden i den forna hamnen i Kalmar. Upps 1951. 4:o. 157s, 15 pl-bl. [Med Utgivarens förord.] (Kulturhistoriska undersökningar vid Kalmar slott utförda under ledn av M Olsson, 1 *.)

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljaktcr 26 juli 1918, nr 20, RA.

S Karling, M O (Konsthist tidskr 1982); C Lundberg, nekr över O (SvD 16 sept 1981); De sköna konsternas akad. Konstakad 250 år (1986); G Selling, M O (VHAAÅ 1982).  Nekr:er över O i DN o SvD 3 sept 1981.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
A V Martin Olsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7788, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta Selling), hämtad 2019-10-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7788
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
A V Martin Olsson, urn:sbl:7788, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta Selling), hämtad 2019-10-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se