Palander, släkt
Band 28 (1992-1994), sida 553.
Biografi
Palander, släkt, härstammande från Johan P (d 1742) som 1709 blev furir vid Södermanlands regemente och 1719 — 31 och från 1732 var kapten vid Upplands regemente. Han följde med regementet till Finland 1738 och avled i Pyttis under svensk-ryska kriget. En tidigare förmodan att han tillhörde en finländsk släkt P, härstammande från Suolahti by i Keuru, Vasa län, har visat sig vara felaktig. Johan P var far till fältkamreraren vid armén Jonas Vilhelm P (1727 -86) som 1764 blev konstituerad kamrer vid finska fästningsbyggnaden och avled i Hfors. Från hans äldste son härstammar en finländsk gren av släkten, medan hans yngste son Lars Adolf P (1758-1840) blev stamfar för den sv grenen. Han blev förste fältskär vid marinen i Karlskrona 1793, var 1797-1836 lasarettsläkare där samt erhöll 1812 titeln fältläkare, sedermera regementsläkare. I äktenskap med Kristina Fredrika Faxe, dtr till förste amiralitetsmedikus, assessor Arvid Faxe (bd 15), var han far till majoren och bataljonschefen vid Marinregementet Arvid Adolf P (1798-1848). Denne hade flera kommunala uppdrag i Karlskrona, där han organiserade fattigvården. Han blev t f landshövding i Blekinge 1847 och utnämndes till ordinarie i jan 1848 men avled hastigt redan i april s å. Dennes son kaptenen vid flottan, godsägaren och disponenten Adolf Carl Folke Adolfsson P (1835-76) var i brittisk örlogstjänst 1858 — 61, deltog i kriget mot Kina 1860 — 62 och var med om erövringen av Taku-forten vid floden Pei-hos mynning. Folke P hade flera kommunala och andra uppdrag i Karlskrona och var riksdagsman i AK 1870-72. Han blev LÖS 1865.
Sonson till Folke P var Tord Folkesson P (1902-72). Han avlade civilingenjörsexamen vid KTH (avd för kemi o kemisk teknologi) vt 1926. Därefter studerade han vid StH där han 1929 blev FK med ämneskombinationen nationalekonomi, statistik och statskunskap. 1935 disputerade han på avhandlingen Beiträge zur Standortstheorie och s å blev han docent i nationalekonomi vid StH och två år senare vid UU. 1 juli 1941 blev P professor i nationalekonomi och statistik vid handelshögskolan i Gbg. Vid sidan av lärargärningen engagerades han i omfattande offentliga utredningar, huvudsakligen för Järnvägsstyrelsen/Statens järnvägar. 12 mars 1948 kallades P till en nyinrättad professur i nationalekonomi vid UU. Han avgick från denna med pension 1969. — Hans forskning var främst inriktad på pris- och kostnadsteori med särskild tillämpning på lokalisationsteori och trafikekonomi men även på penningteorins område. Om P:s arbete Värdebeständighet (1957) har sagts att det tillhör "de tyngst vägande som sv nationalekonomi presterat efter kriget" (Ohlin, T P död). Såväl B Ohlin som de sakkunniga vid professorstillsättningen 1948 (E Lindahl, E Lundberg o J Åkerman) framhävde P:s analytiska skärpa och poängterade att han säkerligen skulle ha blivit mera internationellt känd om hans kritiska analyser av Stockholmsskolans och Keynes' jämviktsekonomiska penningteorier publicerats snabbare och på ett internationellt gångbart språk.
Bror till Arvid Adolf P var Carl Wilhelm P (1800 — 65), grosshandlare och v konsul i Karlskrona samt riksdagsman i borgarståndet 1844 — 60. En tredje bror var Axel Fredrik P (1802 — 1857) som blev kommendörkapten vid flottan 1852 och varvschef vid Karlskrona station 1855. Han blev LÖS 1848 och LKrVA 1857. Son till honom var amiralen och statsrådet Adolf Arnold Louis P, adlad P af Vega (se nedan).
Författare
CHC
Sök i Nationella Arkivdatabasen
Källor och litteratur
Källor o litt: Allmänt: A Borgholm, Sukukirja 2 (1901); [ Bromé, Karlskrona stads hist, 2 (1934) o 3 (1930); Elgenstierna; [L Feuk,] Hist skizzer o silhouctter från Carlskrona, af Larifari (1883); E W Palander, Slägten Palander (1895); V Selinheimo, Eräitä sukujohto-oikaisuja. P (GSFA 1922, s 156 f); S Stenius, Palander. Den rikssv släktens första leder (Genos 1960), s 25-28; dens, P från Sverige (Släktbok, N F, cd I Lunden Cronström, 2:1-2,' 1965); Sv släktkal 1930 (1929); S-Ö Swahn, Hantverksgårdar o köpmanshus i det gamla Karlskrona (1943); Örnberg, 4 (1887).Johan P: H Börjeson, Biogr anteckmar om örlogsflottans officerare 1700-1799 (1942); Lewenhaupt.
Jonas Vilhelm P: Odhner, 1 (1885), s 467.
Adolf Carl Folke Adolfsson P: R Hillbom, Karlskrona 300 år, 2 (1982); L L v Horn, Biogr anteckmar, 3:2 (1934); Hulthander; Ny ill tidn 1876, s 44 lf; SPG; [G af Trolle,] Folke Adolfsson P (TiS 1877, s 9—19); Tvåkammarriksdagen 1867 — 1970, 3 (1986).
7brrf Folkesson P: ED:s konselj akter 12 mars 1948, nr 1, RA; B Ohlin, T P död (DN 16 jan 1972); dens, Ung man blir politiker (1972); SMoK; Sv TeknF; UUM 1937-1950 (1953) o 1951-1960 (1975); Väd 1971.
Carl Wilhelm P: R Hillbom, Karlskrona 300 år, 1 -2 (1979-82); Millqvist; G B Nilsson, Banker i brytningstid (1981); S-Ö Swahn, Gamla Karlskronagårdar o deras ägare (1933); R Torstendahl, Teknologins nytta (1975).
Axel Fredrik P: I. L v Horn, a a, 3: 1 (1934); Minnesord i KrVAH 1858, s 14 ff.
Hänvisa till den här artikeln
Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till.
Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Palander, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7945, Svenskt biografiskt lexikon (art av CHC), hämtad 2024-04-19.
Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7945
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare.
Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Palander, släkt, urn:sbl:7945, Svenskt biografiskt lexikon (art av CHC), hämtad 2024-04-19.
