Meriter

Palm, Carl Gottfrid, f 2 febr 1881 i Kolbäck, Vm, d 10 sept 1950 i Österåker, Sth. Föräldrar: soldaten Carl Eric Krantz o Eva Vilhelmina Norström. Anst vid Sthlm-Väs-terås-Bergslagens järnväg 97, metallarbetare i Eskilstuna 00—14, led av styr för Eskilstuna Folkets park 09, för Folkets parkers centralorganisation (FPC) 12, chef (expedi-tör, senare dir) där 15 — 46, red för Folkparken 15 — 39, led av stadsfullm i Eskilstuna 16 — 22, av Teaterrådet från 47. — Iqml 46.

G 28 febr 1903 i Fors, Söd, m Evelina Botilda Viktoria Jönsson, f 1 febr 1882 i Ronneby, d 9 maj 1971 i Eskilstuna, Fors, dtr till bruksarbetaren August Jönsson Fäls o Johanna Wilhelmina Aulander.

Biografi

Gottfrid P föddes i ett soldathem i Västmanland och fick en sporadisk skolgång, avbruten av arbete som bl a bonddräng och bagarlärling. Efter en växlande bana i sko-makarlära, på bultfabrik och som lokputsa-re och hejarsmed anställdes han som metallarbetare i Eskilstuna. Han fick där kontakt med den lokala arbetarrörelsen, kom med i den socialdemokratiska ungdomsklubbens sångkör och i kooperativa bageriföreningens styrelse och blev även ledamot av styrel- sen för den lokala folkparken, som börjat sin verksamhet 1898. Därifrån kom P in i FPC och blev några år senare dess enda avlönade funktionär, till en början med expeditionen i sitt eget hem. FPC hade bildats 1905 och hade sitt säte i Eskilstuna till 1930 då det flyttades till Sthlm. P:s fortsatta yrkesverksamhet var intimt förknippad med den sv folkparksrörelsen. Särskilt teaterverksamheten låg honom varmt om hjärtat. Han var också redaktör för tidningen Folkparken (från 1941 Scen och salong).

Den sv folkparksrörelsen växte under P:s ledning till en imponerande storlek — från 36 parker 1914 till över 200 vid hans avgång 1946. Parkerna utvecklades från mötesplatser för den lokala arbetarrörelsen till stora nöjescentra, som särskilt under 1930- och 40-talen lockade till sig stora publikskaror. Intill dansbanor och serveringar växte en rad teaterbyggnader upp, där sommarföreställningarna kom att bli den dominerande programverksamheten.

Från en blygsam början med några inhyrda föreställningar i Eskilstuna Folkets park sommaren 1905 utvecklades folkparksteatern till landets största teaterföretag. Föreställningarna förmedlades till de lokala parkerna av FPC, som gjorde ett urval inför varje sommarsäsong. På P:s initiativ knöts en rad framstående turnéledare till organisationen, bl a Karin Swanström, Johan Eklöf, Carl Deurell, Axel Bergman och Elis Engström. Repertoaren var i hög grad av-hängig turnéledarna och av blandad kvalitet. P strävade medvetet efter en "höjande" och "smakförädlande" karaktär på teaterverksamheten, som växte fram parallellt med tillkomsten av nya stads- och regionteatrar. Särskilt populära hos publiken blev operetterna, folklustspelen och revyerna. Den såg också gärna moderna, sociala skådespel, och tidigt presenterades flera verk av August Strindberg. Under det första decenniet visades även agitationspjäser och mer politiskt inriktad dramatik. 1918 startade FPC ett eget teaterföretag, som kallades Centraloperetten och gav minst tre turnéer varje sommar. Med tiden försvann de borgerliga kretsarnas motstånd mot folkparksteatern, och den kunde erbjuda en rad gästspel från de fasta scenerna. Från 1930 sände K teatern ut en turné varje sommar, och även Dramatiska teatern och stadsteatrarna var flitiga gäster.

P svarade under hela sin aktiva tid inom FPC personligen för teaterverksamheten och var en av Sveriges artister mycket uppskattad teaterchef. Han måste dock brottas med ekonomiska problem och såg vid sin avgång pessimistiskt på folkparksteaterns möjligheter att överleva utan statliga och kommunala anslag. Den kom också så småningom att avvecklas. I slutet av 1960-talet övertogs ansvaret för de fåtaliga teaterföreställningarna i folkparkerna av Svenska Riksteatern.

P anslöt till en lång rad sv och utländska förespråkare för "Den stora folkteatern". Särskilt kring sekelskiftet drömde man på många håll i Europa om stora friluftsscener där folket skulle samlas till gemensamma upplevelser av klassisk och modern dramatik. De flesta försöken att förverkliga dessa idéer blev dock kortlivade. P var en praktiker, som inte ofta uttalade sig offentligt om verksamheten. Han lyckades genom till stor del ideellt arbete bygga upp en folklig teaterverksamhet, som blev unik i sv teaterhistoria på grund av den respons den fick hos en bred publik. "Det har varit hans livs patos att skapa en god folklig sommarteater. Detta mål har han lyckats förverkliga tack vare en förunderlig blandning av ideell teaterkärlek och klokt, praktiskt vardagsförstånd. Den äran tillkommer Gottfrid Palm att han har gjort mer än någon i detta land för den sceniska konstens demokratisering" skrev en teaterkritiker vid P:s avgång från FPC (N Beyer i MT; cit enl Engel, s 114).

Författare

Ann Mari Engel

Källor och litteratur

Källor o litt: A M Engel, Teater i Folkets park 1905-1980 (1982) o där anf litt; H Ullberg, På väg mot en riksteater. En teaterpol tillbakablick 1911-1939(1991). - NekneröverPiAftontidn 11 sept o i DN 12 sept 1950.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C Gottfrid Palm, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7959, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ann Mari Engel), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7959
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C Gottfrid Palm, urn:sbl:7959, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ann Mari Engel), hämtad 2024-04-19.