Meriter

Palm, Carl Torsten Ivar, f 8 sept 1885 i Östra Ryd, Sth (enl fb för Vaxholm), d 13 april 1934 i Sthlm, Bromma. Föräldrar: fängelsedirektören, major Carl Ludvig P o Doris Laura Franke. Studier vid Caleb Althins målarskola i Sthlm 04 — 05, vid FrKA ht 05 —ht 09. Konstnär.

G 24 mars 1932 i Sthlm, Osc, m gymna-stikdir Gunborg (Gunne) Cassel, f 14 okt 1905 i Kalmar, dtr till borgmästaren Oscar David C o Anna Hammar samt senare g m Sigfrid Leander (bd 22, s 409).

Biografi

Torsten P föddes som nummer åtta i en syskonskara på tolv. Fadern var då adjutant hos kommendanten på Vaxholms fästning och blev 1891 direktör för fängelserna på Långholmen. Efter hans död 1902 fick P sluta skolan som han avskydde, och 1903 — 04 praktiserade han som lantbrukselev i Sörmland. Efter studier vid Caleb Althins målarskola antogs han som elev vid Konstakademin men vantrivdes med undervisningen. Han kvarstod dock som elev i fem år och deltog i akademins elevutställningar beundrad av kamraterna om än icke av lärarna.

En första framgång som konstnär hade P 1911, då han fick sälja en målning till Hjalmar Wijk i Gbg, Vårbild från Söder, Stockholm. Med sin friska kolorit och lätta penselskrift bildar den upptakten till de många stockholmsskildringar han skulle utföra de närmaste åren, bl a Trädgård, vårmotiv från Bastugatan i Stockholm (1913), som med sina spröda klanger i grönt, vitt och rosa och tunna gråslöjor erinrar om franskt fri-luftsmåleri. Akademikamraten Gösta Sandels kallade honom också för "den svenske Sisley".

Sommaren 1915 gjorde P en resa till Skåne och Khvn som resulterade i några mål- ningar från trakten kring Arild, vilka har en mer storlinjig karaktär än stockholmsbilderna och något kraftfullare penseldrag. S å deltog han i utställningen Aderton målare hos Giöbels i Sthlm. Somrarna 1917—19 hyrde P tillsammans med Ivar Johnsson (bd 20), Alf Munthe (bd 26), Victor Axelson och Hans W:son Ahlmann Sjövillan på Smeds-udden på Kungsholmen. I denna gistna em-pirebyggnad (nerbrunnen 1936) fördes ett glatt kamratliv men arbetades också flitigt. Tillsammans med Carl Malmsten (bd 25) och Simon Gate (bd 16) gjorde de hösten 1917 en utställning i Konstföreningens lokaler vid Västra Trädgårdsgatan. Den blev en kritikerframgång. En recensent (A Bru-nius i SvD 7 okt 1917) fann den "helt igenom ordnad" och karaktäriserade målarna som "intimister", en beteckning under vilken de sedan gått till konsthistorien. Vad kritikern tog fasta på var att deras målningar alltid var små till formatet och visade idylliska landskap och stadsvyer i en lågmäld kolorit med finstämda valörer i medveten opposition mot Matisse-elcvernas högljudda färgfanfarer. De knyter i stället an till en äldre generation, som Reinhold Norstedt (bd 27) och Gustaf Rydberg. Särskilt med den senare är P befryndad.

Tack vare en insamling som I Johnsson och Bertil Damm gjorde våren 1920 kunde P och V Axelson i april s å bege sig till Frankrike. Bortsett från en kort visit i Sthlm vintern 1922 var P bosatt där i fyra år. I Paris besökte han flitigt museerna där han framför allt beundrade Corot, impressionis-terna och Cézanne. Om somrarna sökte han sig till idylliska småstäder som Carriéres-sur-Seine och Moret-sur-Loing, Sisleys stad. Under inflytande av Cézanne fick hans måleri nu en mer formfast uppbyggnad, ofta i hela plan, och paletten blev rikare: Flodlandskap med pråmar (1921), Avenue de la Gare, Moret (1922) och höjdpunkten i hans måleri från denna tid, Kalkbrottet (1923). Detta enkla motiv blir genom P:s ömsinta tolkning ett färgpoem i silvrigt grönt och elfenbensgult. Cézanneintrycken, självständigt omsmälta, spåras också i ett par av hans fåtaliga porträtt, Charlot och Jeanne (båda 1921).

Återkommen till Sthlm 1924 slog sig P ner i Hägersten. Han valde nu som alltid anspråkslösa motiv, vilka med kärleksfull omsorg kläddes i en rikt nyanserad färgskrud, t ex Vårvinter, Hägersten (1925). Hur ödmjukt P nalkades naturen framgår av ett brev till vännen och mecenaten Fritz H Eriksson i maj 1927: "Jag blir nästan blyg när jag ska försöka måla. Man ska inte skrapa stoftet av fjärilars vingar" (cit enl Hol-mér 1949, s 158).

Somrarna 1926 — 33 tillbringade P på Öland, där han bl a målade vidsträckta utsikter över Alvaret och Kalmarsund, som knappast kan kallas "intimistiska", även om de är små till formatet, liksom den koloristiskt skimrande Bukten (1933). Han återgav också interiörer från sin ölandsstuga Kråketorp i Torslunda och stilleben med luftigt arrangerade ängsblommor. Senhösten 1926 smyckade P med hjälp av Eric Hallström (bd 18) Restaurang Sturehof i Sthlm med en serie bilder med anknytning till dess specialitet, fisk och skaldjur (serien förkommen men avbildad i Konstrevy 1927). Arbetet tömde hans krafter och den följande vintern låg han sjuk på Öland.

P deltog i en rad utställningar men hade inte någon separatutställning förrän i dec 1928. Den ägde rum i Svensk-franska konstgalleriet och blev lovordad av recensenterna. En hävdade att ingen målare tidigare "med större finhet och äkthet slagit an den klassiska idylltonen i svenskt måleri" (Johansson). Någon idyllton letar man dock förgäves efter i Självporträtt (1925 — 26) med dess barska blick och vresiga uttryck.

I jan 1929 gjorde P en resa till Berlin och Miinchen. Han trivdes inte men fann museibesöken givande. Aret därpå återvände han till Pau, där han vistats 1927 — 28 och där han nu bl a målade en utblick mot Pyrenéerna. Några förändringar undergår hans måleri inte de sista åren, men hans oeuvre har som alltid hög kvalitet. Sommaren 1932 och vintern 1933 tillbringade P på Öland, och sistnämnda år dekorerade han en vägg i Kalmar läroverk (senare Stagneliusskolan). Det blev en scen med botaniserande ungdomar på Alvaret, av honom själv avfärdad som "10 meter naturlyrik".

Förutom målningar utförde P ett antal etsningar och teckningar i ett antydande maner med lätt linjeföring. Han var också verksam som dekoratör av keramik, bl a för S:t Eriks lervarufabrik i Uppsala hösten 1928.

P har skildrats som anspråkslös och tillbakadragen men mycket humoristisk. — 1945 ordnade NM en minnesutställning över honom.

Författare

Brita Linde

Arkivuppgifter

Brev från P i LUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Bidrag i DN, 1929, 21/1 o 10/2 (kåserier, pseud Stanley), o 1931, 16/5 (resebrev från Pau, pseud 1'Éperon).

Källor och litteratur

Källor o litt: Elevmatr 1901—39, prot o hand-liar 1905-09, FrKA. NM:s klippsaml; P:s upp-g:er om utbildn, resor o utställmar, NM:s arkiv.

A Alfons, B Lindwall o R Josephson, Sv konstkrönika under 100 år (1952); E Blomberg, Färg o form 10 år (Konstrevy 1942); A Brunius, Inledn (dens, Modern sv konst ur elva samkar, [utställn: kat, Svensk-franska konstgalleriet,] 1924); M Hof-rén, Öland i konsten (Öland, 2, 1949); F Holmér, T P (1949); dens, Sthlm sett av 1900-talets målare (1962); R Hoppe, förord till utställmkat (Färg o form, jubileumsutställn 1932-1942, FrKA, 1942); G Johansson, rec av P:s separatutställn 1928 (AB 20 dec 1928); H Linnqvist, [inledn] (Fören för nutida konst, kat nr 6. Fritz H Erikssons saml, FrKA april-maj 1943, 1943); C Nordenfalk, Kat över Conrad M Pineus' konstsaml (1940); G Olson, Från Ling till Picasso. En konsthandlares minnen... (1965); SKL o där anf litt; R Söderberg, Den sv konsten under 1900-talet (1970); A Tallberg, Vår moderna konstgrafik 1895-1920 (1920); E Wettergren, Scenerier. Resor, konst, teater (1927); S E Vingedal, Roslagskrönikor i ord o bild (1960); L-E Aström, förord (Intimister, Riksförb för bildande konst, utställn: kat nr 72, 1949). — Intervju med Ingrid Rydbeck-Zuhr april 1992.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C Torsten I Palm, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7964, Svenskt biografiskt lexikon (art av Brita Linde), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7964
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C Torsten I Palm, urn:sbl:7964, Svenskt biografiskt lexikon (art av Brita Linde), hämtad 2024-04-25.