K Wilhelm Palmær

Född:1868-08-26 – Undenäs församling, Skaraborgs län
Död:1942-06-29 – Engelbrekts församling, Stockholms län

Elektrokemist


Band 28 (1992-1994), sida 584.

Meriter

2 Palmaer, Knut Wilhelm, f 26 aug 1868 i Undenäs, Skar, d 29 juni 1942 i Sthlm, Engelbr. Föräldrar: bruksförvaltaren Bror Knut Fredrik P o Angelina Amalia Nyberg. Mogenhetsex vid Nya elementarskolan i Sthlm 16 maj 85, inskr vid StH 9 okt 85-ht 86, vid UU 12 april 86, FK 14 dec 87, amanuens på analytiska avd av kemiska in- stit 1 juli 89 -1 juli 91 o 1 juli 93 - 1 jan 98, FL 29 april 93, disp 27 maj 95, FD 31 maj 95, doc i kemi 7 juni 95-27 jan 02, allt vid UU, extra lär i elektrokemi vid KTH 1 dec 97 (tilltr 1 jan 98), lektor i samma ämne 14 dec 01, prof i allm kemi (08 oorganisk o elektrokemi, från 20 teoretisk o elektrokemi) 12 juli 07-12 sept 33, förest för fack-avd för kemi o kemisk teknologi 15 okt 08 — 33, allt vid KTH, led av styr för ab Difosfat 10-25, för Sv vattenkraftfören 10-35, ordf i styr för Farmaceutiska instit 13 — 25, led av styr för Sveriges kemiska industrikontor 17—38, av 1919 års komm ang Chalmersska instit:s omorganisation juni 19—dec 21, av högskolornas löneregi: komm dec 20—juni 22, förest för korrosionslaboratoriet vid VA:s Nobelinst från 7 juni (tilltr 1 okt) 33. - LLA 16, LVA 17 (sekr i Nobelkomm:erna 00 — 26, led av Nobelkomm för kemi från 26, preses 33 — 34), LIVA 19, LVS 33.

G 21 aug 1897 i Värmdö, Sth, m Signe Elisabeth Dillner, f 22 dec 1871 i Uppsala, d 28 juli 1953 i Sthlm, Engelbr, dtr till prof Göran D (bd 11) o Catharina Ottilia Augusta Hellsten.

Biografi

I Uppsala studerade Wilhelm P för P T Cleve (bd 8) och O Widman, och hans första arbeten, som rörde naftalinderivat och aminkomplex, hade en klar anknytning till Cleves forskningar. P tog tidigt intryck av Svante Arrhenius' (bd 2) teorier och utförde hos denne i Sthlm 1896 undersökningar av utspädda starka syror. En studievistelse hos Walter Nernst i Göttingen april —aug 1897 kom att få stor betydelse för P:s utveckling, och under sin tid där utvecklade han den s k droppelektroden. 1901 inledde han sina arbeten om de så kallade lokalelementens betydelse vid metallers upplösning. P visade att en metall som gått i lösning tjänstgör som anod, medan den förorening som finns i metallen är katod och att de bägge bildar ett galvaniskt element som påverkar hela upplösningsprocessen. Detta arbete skulle få stor betydelse för P:s senare forskningar, då det ledde fram till den korrosionsforskning som kom att bli hans huvudsakliga studieområde och som han sammanfattade i sitt även internationellt uppmärksammade arbete Corrosion of Metals (1929-31). Redan i slutet av 1800-talet visade P stort intresse för kemins, särskilt elektrokemins praktiska tillämpning. Hans intresse för ke-misk-tekniska problem väcktes i Göttingen och stimulerades av den resa han gjorde i Tyskland och Schweiz 1900 för att studera elektrokemisk industri. Speciellt viktig ansåg P den praktiska energiförsörjningen vara, och han deltog flitigt, och i nära kontakt med industrin, i debatten om utbyggnaden av vattenkraften. Han framhöll det nödvändiga i att förse industrin, framför allt den elektrokemiska, med billig energi.

Att utveckla vetenskapens industriella användning var viktigt för P, och han spelade en stor roll för att främja samarbetet mellan vetenskap och industri, bl a genom sin ställning i Sveriges kemiska industrikontor. Till de industriprojekt som P tidigt lade ned mycken kraft och entusiasm på hörde utvecklandet av en metod för framställning av ett gödselmedel som skulle innehålla mer fosforsyra än den vanliga råfosfaten. Före första världskriget Fick han tillfälle att försöka omvandla sina idéer i praktiken, när han deltog i grundandet av ab Difosfat i Trollhättan, som hade till uppgift att på elektro- kemisk väg framställa gödningsmedlet Pal-maerfosfat för jordbrukets behov. Efter ett 15-tal år visade sig dock tillverkningen bli för dyr och den upphörde. P utvecklade också metoder att framställa zink på elek-trolytisk väg.

Redan i början av sin forskarkarriär arbetade P för att få undervisningen i det nya ämnet fysikalisk kemi accepterad vid universiteten. Under sin tid på KTH deltog han i de många debatterna kring hur undervisningen där, inte minst i kemi, skulle organiseras. Tidigt verkade han för att ett elektro-kemiskt laboratorium skulle inrättas och att den kemiska fackavdelningen skulle få nya byggnader. Det sista kravet lyckades P genomdriva när riksdagen 1916 ställde medel till förfogande, och han kunde själv inviga nybyggnationen 22 nov 1922. Intresserad av undervisningens organisationsformer deltog han också i uppbyggandet av den kemisk-tekniska undervisningen vid akademin i Åbo och vid Chalmers i Gbg. I de ständigt återkommande debatterna om huruvida praktiskt handlag eller vetenskaplig skicklighet skulle vara avgörande vid tillsättning av tjänster vid de högre tekniska utbildningsanstalterna tog P klart ställning för de vetenskapliga meriterna. De blivande ingenjörerna skulle få så bred grundläggande utbildning som möjligt och inte splittra sig på specialiteter och småkurser. — Vid KTH intresserade sig P mycket för studentkårens aktiviteter och skötsel. Han var med och utformade dess stadgar och fungerade under många år som kårens inspektor.

Vid sidan av sitt vetenskapliga arbete var P engagerad i sociala frågor. Redan i Uppsala visade han sympatier för studentföreningen Verdandi och deltog i dess folkbildningsverksamhet. Senare följde han också utvecklingen i Sovjetunionen och medverkade 1935 vid bildandet av Sällskapet för främjande av kulturella och vetenskapliga förbindelser mellan Sverige och Sovjetunionen, vars förste ordförande han blev.

Genom sitt engagemang för den nya vetenskapen fysikalisk kemi och för sina korrosionsforskningar intar P en viktig plats i sv vetenskapshistoria. I och med sin verksamhet vid KTH gjorde han betydelsefulla insatser även för den sv högre tekniska utbildningen. På olika plan strävade han efter att förena teknik och vetenskap i den industriella tillämpningen.

Författare

Anders Lundgren



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

P:s arkiv (156 vol: ms, brev, ämnesordnade handhar) i VA; ms även i KTH. — Brev från P i LUB (till C Charlier o B Hildebrand) o i RA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Waschen der Sulfit-Cellulose (Papier-Zeitung, Jahrg 15, 1890, Berlin, 4:o, s 1666). - Elden. Sthlm 1892. 39 s. (Studentföreningen Verdandis småskrifter, 41.) 2. uppl 1912. 48 s. — Om iridiums ammoniakaliska föreningar. Akad afh. Upsala 1895. 122 s. - Ueber die Iri-diumammoniakverbindungen (Zeitschrift fiir an-organische Chemie, Bd 10, Hamburg & Leipzig 1895, s 320-386, o 13, 1897, s 211-228). -Zur Chemie des Thoriums (ibid, 14, 1897, s 361—366). — Elektrokemisk industri (Uppfinningarnes bok, ny fullst omarb uppl, 3. Elektriciteten ..., Sthlm 18[96-]97, s 360-403; anon; 2. tr, öfversedd o tillökad, 19[01 -]02, s 387-429).

— Ueber die Wirkungsart der Tropfelektroden. Mitgetheilt den 8 december 1897. Sthlm 1898. 25 s. (VAH, Bihang, bd 23, afd 2 [Kemi, mineralogi ...], n:o 5.) — t Olof Gustaf Nordenström (JKA, Bihang, årg 3, 1902, Sthlm, s 293-310; sign W. P.; även sep, 18 s, omsl: Olof ... Nekrolog). — Utilisation des forces motrices en Suéde [föredrag] (IV° Congrés international de chimie app-liquée tenu å Paris, du 23 au 28 juillet 1900, Compte rcndu in-extcnso, T 3, Paris 1902, s 175—178). — Ueber die Auflösung von Metallen 2 (Arkiv fiir kemi, mineralogi och geologi, bd 1, Sthlm 1903-04, s 93-110 [= nr 6]; tills med T. Ericson-Aurén; 1 i VA, Öfversigt ..., 58, 1901).

— A brief account of dr. W. Palmaer's electrolytic process for producing bicalcic phosphate for use as a fcrtilizer out of unserviccable raw phosphate. Sthlm 1904, 14 s, 1 pl. [Ny utg:] Brief account of an electrolytic method for ... Ottawa 1905. 6 s. [Undert.] (Department of interiör [Ottawa], Ap-pendix to the Report of the Superintendent of mines, 1904.) Övers: En kort beskrifvelse af Dr.Wilh. Palmaer's elektrolytiske proces for af raafosfater at fabrikere Dicalcium-Fosfat som gjodningsstof [rubr], Kristiania [1904], 8 s. — Utlåtande ... öfver Jungner-accumulatorn. Norrköping 1904. 7 s. (Tills med R Dahlander o K Wallin.) — Nytt utlåtande ... angående Jungner--ackumulatorn. Sthlm 1905. 20 s. (D:o.) - Uber das absolute Potential der Kalomelelektrode. [Rubr.] Upps 1907. 78 s. (Arkiv för kemi 2, [1905 — 07,] n:o 38.) — Eabrication du phosphate bicalciquc (procédé Palmaer) pour engrais, méme avec des phosphates bruts sans valeur. Sthlm 1907. 27 s, 4 pl. — Industriens anspråk på Sveriges vattenkraft (Svenska teknologföreningen, Inledningsföredrag vid andra sektionens årsmöte 19-21 mars 1908, Sthlm 1908, s 59 — 76). - Om luftkvävets fixering. (Föredrag vid 2:dra allm sv kemistmötet i Helsingborg d 4 juni 1910.) [Rubr.] Sthlm 1911. 27 s. [Ur IT s å'.] ([Omsl:] Svenska vattenkraftföreningens publikationer, 19 (1911: 6).) — Utdrag ur Tekniska högskolans lärarekolle-gii protokoll med anledning af prof. Palmaers anmälan till kollegiet mot prof. Klasoti rörande hans undervisning vid högskolan. Sthlm 1911. [Omsl.] 21 s. (Tills med Peter Klason.) — Den elektrokemiska industrien såsom förbrukare af vattenkraft. Anförande vid Sv vattcnkraftföreningens årsmöte d 18 april 1912 (Svenska vattenkraftföreningens publ, 28 (1912:4). Svenska vattenkraftföreningens tredje ordinarie årsmöte och allmänna diskussionsmöte den 18 april 1912, Sthlm 1912, s 47 — 55; även sep, 9 s). — Die elektrolytischen Potentiale und das periodische System (Festschrift. W. Nernst zu seinem fiinfundzwanzig-jährigen Doktorjubiläum gewidmet ..., Halle a. d. S. 1912, s 332-340). - Om Cowper-Coles" elektrolytiska metod för framställning af plåt och rör m. m. af järn (JKA, N S, årg 67, 1912, Sthlm, s 32 — 67; tills medj. A. Brinell; även sep, 36 s). — F.lektrochemische Industrie in Schweden (Schweden, historisch-statistisches Handbuch ... hrsg v J. Guinchard, 2. Aufl, deutsche Ausg, T 2. Gewer-bc, Sthlm 1913, s 526 — 535; anon; även i eng o sv utg: Sweden, historical and statistical handbook .... 2. ed, cngl issue, p 2. Industries, Sthlm 1914, s 472 — 480: FUectro-chemical industry, o Sveriges land och folk, hist-statistisk handbok ..., 2. uppl, sv cd, d 2, Sthlm 1915, s 449-458: Elektroke-misk industri). — On the method of producing bicalcic phosphate with the hclp of electrolytically produccd acid and alkali (Original Communications: Eighth international congress of applied chemistry Washington and New York Sept 4 to 13, 1912, vol. 26. Appendix. Section 6 a - 11 b, Concord, N H, [1913,] s 541 -551). - Bi-calcic phosphate produccd by electrolytic acid and alkali (Transactions of the American electrochemical society, vol 22. Twenty-sccond general meeting New York City, Sept. 7, 9, 10, 1912, South Beth-lehcm, Pa., 1913, s 435-444). - Electrolytic produetion of iron sheets and tubes, etc. (Metal-lurgical and chemical engineering, vol 11, 1913, New York, 4:o, s 197-203; tills med J. A. Brinell). — Utlåtande ... rörande tänkbar elektro-kemisk industri i undersökningsområdet (S Norrman, Tvärbanor mellan inlandsbanan och stambanan genom Ofrc Norrland. F"kon-statistisk utredn Sthlm 1914, [även:] d l-[2], 1915, 4:o, s 193 — 203; även i Svenska vattenkraftföreningens publ, 57 (1915:3). S Norrman o W P, Vattenkraften och de norrländska tvärbaneprojekten. Ur Utredning ... rörande förutsättningar för elekt-rokem industri i Norrland, Sthlm 1915, s 15 —21; även Ingenjören, årg 2, 1915, Sthlm, 4:o, s 103 — 105, 134—143: Skall Norrland öppnas för elekt-rokemisk industri?). — Elektrolys af koksaltlösningar i samband med cellulosaindustrien. Föredr ... å 3:e allm sv kemistmötet i Göteborg d 6 —8 juni 1913 (Svensk pappers-tidning, årg 17, 1914, Sthlm, 4:o, s 11 — 148 passim; ur TT 1913, avd Kemi o bergsvetenskap). — Framställning på elektrisk väg af andra metaller än järn (Värmländska bergsmannaföreningens annaler, [Filipstad, tr] Gbg 1915, s 7 — 51). — Elektrokemi. Enl föreläsn ... Red av A. Wahlqvist. Genomsedd. [Sthlm] 1916. 4:o. 192 s. [I.itogr övertr.] ([Tekniska högskolans publikationer, 6.] Kungl. tekniska högskolans studentkårs kompendier n:o 6.) [2. uppl 1919.] 3. omarb uppl Sthlm 1921. 4:o. 168s. (Tcknologernas handelsförenings publikationer, 6. [KTH:s studentkårs] Kompendium n:r 6.) — Elektrolyse von Kochsalzlösungen in Verbindung mit der Zelluloseindustrie. Vortrag in der Ver-sammlung schwedischer Chemiker in Gothenburg 1913 (Sammlung chemischer und chemisch-tech-nischer Vorträge ... hrsg v W. Herz, Bd 3, Stuttgart 1917, s 267-326; även sep, 1916, 60 s). -Utredning angående möjligheten att använda vattenkraft för elektrokemisk industri. Sthlm 1918. 63 s. (Svenska vattenfallsföreningens publ, 100 (1918:8).) Även: Till herrar vattenfallssakkunnige ([Bihang till Riksdagens protokoll ... 1918, saml 2, avd 2, bd 8:4.] Vattenfallssakkunniges betänkande, 2. Betänkande i två avd ..., Sthlm 1918, s 141 — 189). — Zur Kenntnis des regulinischen Bleisuperoxyds. [Rubr.] Upps 1919. 15 s. (Meddelanden från K. vetenskapsakademiens Nobelinstitut, bd 5. [Festskrift utg till Svante Arrhenius' 60-årsdag Sthlm (tr Upps) 1919,] nr 31.) -Den clektrokemiska industrien vid Trollhättan. Sthlm 1920. 34 s. (Svenska vattenkraftföreningens publ, 122 (1920:8).) - Om framställningen av difosfat på elektrokemisk väg ur inhemska råvaror. F'öredr ... 20 okt. 1919 (LA, Handlingar o tidskr, årg 59, 1920, [Sthlm, tr] Linköping, s 292 — 330; även sep, 38 s). — Om framställningen av difosfat ur inhemska råvaror. Sthlm 1921. 56 s. [Ur Tekn tidskr 1920.] (Tekniskt bibliotek, 27.) — Utredning angående metoder för framställning av vätgas m. m. (Betänkande och förslag angående reguljär lufttrafik och åtgärder från statens sida för dess främjande avgivet av den ... 2 maj 1919 ... tillsatta kommitté (lufttrafik-kommittén), Sthlm 1921,4:o, Bilagor, s 163-177 = Bil 13). — Den svenska kemiska industriens möjligheter att fylla landets behov av konstgjorda gödningsämnen medelst inhemska råvaror. Sthlm 1922. 23 s. (IVAH, nr 12.) - The electro-chemi-cal industry in Sweden (The transactions of the First world power conference London June 30th tojuly 12th 1924, London u å, s 666 — 676; även The mining journal, 1924, London, 4:o, s 684 f, 701 f). — Provdcstillation av västgötaskiffer i Aktiebolaget Svenska skifferverkens anläggning vid Lanna. Sthlm 1926. 15 s. (Tills med E Norlin; [omsl:] IVA, Meddelande nr 52.) [Ur Tekn tidskr 1925, avd Kemi...] — Die Korrosion der Metalle. Theorie und Versuche. Vortrag ... 19. Nov. 1925 (Korrosion und Mctallschutz Jahrg 2, 1926, Berlin, 4:o, s 3-8, 33-38, 57-62). - The cor-rosion of metals. Theory and experiments. P 1 — 2. Sthlm 1929-31. (IVAH, 93, 108.) 1. General theory. 347 s, 3 pl-bl. 2. Special researches con-ccrning the dissolving of metals. 198 s, 5 pl-bl. — Biografier, 704. Svante August Arrhenius ... (VAA, 1929, Sthlm (tr Upps), s 259-300, 2 pl; ur Svensk kemisk tidskr 1927). — Corrosion and water flow (Gas journal, vol. 186, London 1929, 4:o, s 915; anon). — Arrhenius (Das Buch der grossen Chemiker ... hrsg v G Bugge, Bd 2, Berlin 1930, s 443 — 463, 1 pl). — The electro-chemi-cal industries of Sweden (World engineering congress Tokyo 1929, Proceedings, vol. 31, Tokyo 1931, 4:o, s 181-190). - Om det rostfria stålets egenskaper i korrosionshänseende (Första svenska korrosionsskyddskonferensen, anordnad av lngeniörsvetenskapsakad d 20 — 21 jan 1933, Sthlm 1933, s 86 — 98; övers i Korrosion und Metallschutz, 10, 1934, s 181-190: Uber das Verhalten des rostfreien Stahles gegcn Korrosion). — Om järnets röstning. Föredr ... (Det 4dc nordiske Kjcmikermotc Oslo 27. —30. Juni 1932, Forhandlinger, Oslo 1933, s 183-236). - Rostbildningens teori och förlopp (Nautisk tidskrift, årg27, 1934, Gbg, 4:o,s 382-384). - En aktuell fråga [korrosion] (Affärsekonomi, 1934, Sthlm, 4:o, s 878, 894). — Om järnets röstning. Föredr vid presidiets nedläggande (VAA, 1934, s 295 — 331, 2 pl). — Johan Brinell, överingenjör vid Jernkontoret... Minnesteckning föredragen ... d 4 april 1934 (VA, Lefnadsteckningar bd 6, Sthlm 1921-38, s 445-477, 1 pl; även sep, 1935, 33 s, 1 pl). - Kobalt(3)-ammine, Kobal-tiammine (Handbuch der anorganischen Chemie ... hrsg v R. Abegg, Fr. Auerbach und I. Kopper, Bd 4, Abt 3. Die Elemcnte der achten Gruppe des periodischen Systems, T 3. Kobalt ... hrsg v I. Koppel, Leipzig 1935, s 627-848; tills med G. Starck). — Nyare framsteg rörande framställning på elektrisk väg av andra metaller än järn (Värmländska bergsmannaföreningens annaler, [Falun, tr] Filipstad 1936, s 13-63, 65-67; även sep, 1937, 63 s). — The purification of aluminium compounds, an electrolytic method of iron removal (The chemical trade journal and Chemical cngineer, vol 98, London 1936, 4:o, s 533; referat). — Eine Schnellprtifungsmethode bei Korro-sionsuntersuchungen. Vortrag auf der 5. Korro-sionstagung in Berlin am 19.11.1935 (Korrosion und Metallschutz, 12, 1936, s 139-148, 1 pl; sammandr i Bericht uber die Korrosionstagung 1935 am 18. und 19. November 1935 in Berlin, Berlin 1936, s 10—16) . — Theorie et processus de la corrosion. [Rubr.] Sthlm 1937. [Omsl.] 7 s. — Bref exposé des travaux du Laboratoire de corrosion, å lTnstitut Nobel de 1'Académie royale des sciences å Stockholm (Suéde). [Rubr.] U o 1937. 4:o [duplic]. 4 bl. — An electrolytic method of removing small quantitics of iron from Solutions of aluminium salts. Swedish national com-mittce, World power conference (The transac-tions of the Chemical enginecring congress of the World power conference London June 22 to )une 27, 1936, vol 2, London 1937, s 626-633;'även sep, London and Bradford u å, 8 s, med omsl: Paper read before the Chemical engineering congress, 1936). — Uber die Korrosion der Me-talle / O korrozii metallov (Académie des sciences de 1'URSS. Travaux du Congrés jubilaire Mende-léev / Trudy jubilejnogo Mcndeleevskogo sezda, 2, Moscou &T.cningrad 1937, s 87-136, 137-184, 2 pl). — Nobelpriset i kemi för år 1937 [anförande vid utdeln till W. N. Haworth o P. Karrc] (Les prix Nobel en 1937, Sthlm 1938, 4:o, s 26 — 32). — Om rostningshastighetens ändring med temperaturen (Iva, 1938, Sthlm, 4:o, s 67 — 69). — Sur la variation de la vitcsse de formation de la rouille en fonction de la température (Chi-mie & industrie, vol. 41, Paris 1939, 4:o, n" 4 bis [omsl]. Journécs de la luttc contre la corrosion 21—23 — 25 novembre 1938, s 59 f; även sep, 1938, (2) s). — Amclioration des essais de corrosion atmosphérique de longue durée (ibid, s 61 f; även sep, (1) s). — Uber die Kathoden der Lokal-elemcntc beim Rosten des Eisens (Korrosion und Metallschutz, 17, 1941, s 28-32). - Bidr i: VA, Öfversigt af... förhandlingar, 1887, 1889, 1891, 1893, 1897-98, 1901-02, Sthlm; Berichte der Dcutschen chemischen Gesellschaft, 1888 — 91, 1899, Berlin; Svensk kemisk tidskrift, 1891, 1893-94, 1896, 1898-1900, 1906, 1913, 1917, 1923, 1925-26, 1933, Sthlm (många sep härur); Zeitschrift fiir physikalische Chemie 22,

1897,25, 1898,28, 1899,36, 1901,39, 1901,45, 1903, 56, 1906, 59, 1907, 110, 1924, Leipzig; Teknisk tidskrift, avd Kemi o bergsvetenskap 1900-01, 1905, 1908, 1911, 1913-15, 1920, Kemi 1922, 1925-26, 1937, Allm afd 1903-05, 1907-08, 1916, Sthlm, 4:o (många sep härur); Zeitschrift fiir Elcktrochemic, 1900/01-03, 1906, 1915, 1923, 1930, Halle a. S., 4:o; årsberättelser för Nobelinstitutets fysikalisk-kemiska avdelning o Korrosionslaboratoriet i VAA 1929 — 42.

Redigerat: De tekniska vetenskaperna, avd Kemisk teknologi. Bd 1:1-2, 2:1*. Sthlm 1929. 4:o. XII, 385 s; XII, 331, XI, XI, 296 s; XVI, 638 s. (Tills med C Kullgren m fl.)

Källor och litteratur

Källor o litt: EO:s konseljakter 12 juli 1907, nr 38, RA.

T Althin, KTH 1912-62 (1970); P Henriques, Skildrar ur KTH:s hist, 2:2(1927); G Hägg, K W P (VAÅ 1945; även i Levnadsteckn:ar över VA:s led:er, 7:2, 1944-48); SMoK; SvTeknF; UUM (1896). - Nekr över P i Sv kemisk tidskr 1942.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
K Wilhelm Palmær, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7967, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders Lundgren), hämtad 2018-12-12.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7967
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
K Wilhelm Palmær, urn:sbl:7967, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders Lundgren), hämtad 2018-12-12.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se