Meriter

4 Pasch, Ulrica Fredrica, syster till P 3, dp 4 juli 1735 i Sthlm, Jak o Joh, d 2 april 1796 där, Ridd. Porträttmålare. — Led av Målar- o bildhuggarakad 12 aug 73. — Ogift.

Biografi

Ulrica P växte upp i en konstnärsfamilj med två generationer målare bakom sig. I vilken utsträckning familjens kvinnliga medlemmar deltog i arbetet i respektive generations skråverkstäder är ännu (1994) inte klarlagt. Konsthistorieskrivningens tidigare antagande om manligt monopol ifråga om professionell konstproduktion på 1700-talet har emellertid visat sig felaktigt. I Sverige-Finland verkade bl a Margareta Capsia, g Gavelin, och Anna Maria Thelott. På kontinenten och i England fanns ett stort antal kvinnliga konstnärer.

Sin första undervisning fick P tillsammans med brodern Lorens (P 3) av fadern. Enligt tidens konventioner kunde hon emellertid inte som sin bror fortsätta utbildningen vid Konstakademin i Khvn eller i Paris. En samtida källa meddelar att hon efter moderns död 1756 flyttade till sin släkting, guld- och silversmeden Gustaf Stafhell d ä (Wennberg). Jämsides med uppgiften att förestå hans hushåll kunde P fortsätta med måleriet. Hon inledde sin karriär med att måla s k regentlängder, dvs serier av små kopior efter äldre kungliga porträtt. Efterhand fick hon emellertid alltfler beställningar på porträtt efter levande modell och kunde försörja både sig och fadern med detta arbete.

1765 hyrde P bostad i Gamla stan i Sthlm av gördelmakaren Jakob Lotscher, som hon var släkt med genom modern. Kanske var det hit den numera okända adelsdam, vars porträtt hänger på Kulturen i Lund, kom för att sitta modell för P. Klädd i tidens hovdräkt, en ljust blå sidenklänning, med bred spets i blommönster runt ringningen och spetsvolanger på ärmarna, anger hennes frisyr med nacklockar och arrangemanget med sidenmanteln i preussiskt blått att målningen utfördes just på 1760-talet. Till P:s tidigare verk hör även porträttet av bondeståndets talman Josef Hansson (bd 18, s 257) från 1766 och ett porträtt av finländskan Margareta Blomcreutz, g Charpentier (Meinander). Liksom fadern och brodern målade P ett flertal porträtt för beställare i Finland.

Då brodern Lorens P återvänt till Sthlm 1766 bildade syskonen ett gemensamt hushåll tillsammans med den yngre systern Hedvig Lovisa och bosatte sig på Svartmangatan i Gamla stan. Där bodde de sedan kvar ända tills brodern blev utnämnd till direktör för Konstakademin 1793 och familjen flyttade till tjänstebostaden i akademins hus vid Röda bodarna.

Enligt Lorens P:s biografi (tr i Strömbom) över P var hon i huvudsak autodidakt innan han efter utlandsvistelsen kunde förmedla sina lärdomar till henne. Han påpekar också att P "... sedan varit tämmeligen jämt och stadigt sysselsatt med att måla flera herrskapers samt stånds och borgerliga personers portraiter." Det senare uttalandet bekräftades av det urval arbeten som framkom vid en inventering och som 1992 fick bilda underlag för den första separatutställningen av hennes verk. Där visades ett drygt trettiotal arbeten som troligen motsvarar ungefär en tiondel av hennes produktion. Liksom brodern var P en av den gustavianska kulturelitens målare. Hon anlitades exempelvis av operasångerskan Elisabeth Olin, g Stenborg, av författaren Johan Gabriel Oxenstierna (s 534) och av kemisten Torbern Bergman (bd 3). P:s porträtt är sakliga och omedelbara personskildringar med en koloristisk målarglädje och skicklighet i det stoffliga, som på 1770- och 1780-talen kan nå det briljanta. Hon gjorde även charmfulla barnporträtt och bedrev kopieringsverksamhet.

P:s receptionsstycke till konstakademin utgjordes av ett självporträtt, av dräkthistorisk expertis daterat till slutet av 1770-talet. Ett senare porträtt, troligen målat av brodern omkring 1790, gestaltar henne klädd i en rock försedd med huva, en sk dressing gown. Denna dräkt, som återkommer på ett stort antal mansporträtt eller självporträtt av manliga konstnärer från tiden, symboliserar en etablerad position som konstnär, en ersättning för skråtraditionens hantverkarroll. Till kända porträtt som föreställer P hör också en medaljong i gips av Carl Robert Fahlcrantz.

Författare

Anna Lena Lindberg

Källor och litteratur

Källor o litt: P A Cunningham, Eighteenth Century Nightgowns. The Gentlemans Robe in Art and Fashion (Dress, Journal of the Costume Society of America, 1984); B Hammar, Dräkter på porträtt (Kulturen 1988); E Hultmark, FrKA:s utställmar 1794-1887 (1935); R Josephson, Borgarhus i gamla Sthlm (1916); A L Lindberg, Stå på piedestal - eller konkurrera? (Kvinnor som konstnärer, ed A L Lindberg o B Werkmäster, 1975); dens, U F P ja "Ikuisesti Naisellinen" (U F P 1735 — 1796. Sinebrychoffs konstmuseum, utställn:kat, Hfors, 1992); L Looström, FrKA.s samhar af måln o skulptur (1913 — 15); K K Meinander, Porträtt i Finland före 1840-talet (1931); G Nordensvan, Sv konst o sv konstnärer i nittonde årh, 1 (1925); K Rathsman, Vägledare till retrospektiva afdeln på Sv konstnärinnornas utställn (1911); SKL; S Strömbom, Porträttmålaren Lorens Pasch dy (1915); U F P 1735-1796 (Norrköpings konstmuseum, utställn:kat, 1992); T Wennberg, Minne af U F P (1798).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ulrica F Pasch, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8049, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anna Lena Lindberg), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8049
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ulrica F Pasch, urn:sbl:8049, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anna Lena Lindberg), hämtad 2024-04-26.