Ebba H Pauli

Född:1873-06-12 – Västerhaninge församling, Stockholms län (enl fb för Sthlm,Klara.)
Död:1941-07-28 – Stockholms domkyrkoförsamling, Stockholms län (enl db för Stocksund, Danderyd, Sthlm.)

Författare


Band 28 (1992-1994), sida 749.

Meriter

3 Pauli, Ebba Helena, f 12 juni 1873 i Västerhaninge, Sth (enl fb för Sthlm, Klara), d 28 juli 1941 i Sthlm (enl db för Stocksund, Danderyd, Sth). Föräldrar: kanslisekreteraren Carl Gustaf P o Emma Charlotta Swartling. Sekr i Täby förs:s fattigvårdsför-en 96, studier vid univ i Lausanne, Schweiz, 01—02, komnxsekr i Fören för välgörenhetens ordnande i Sthlm (FVO) 03, sekr i Centralförb:s för socialt arbete (CSA) fat-tigvårdskomm 05 — 06, led av styr för Sv fattigvårdsförb o av dess arbetsutsk 06 — 20, av styr för Sthlms stads uppfostnanstalt för flickor 07, av Adolf Fredriks förs:s fattigvårdsstyr 07 — 09, av fattigvårdslagstiftn: komm juni 07—jan 16, bitr förest för Birka-gården i Sthlm 12 — 36, led av styr för Förb för kristet samhällsliv 18 — 35, sekr där 27 — 35, led av kyrkliga socialrådet för Sthlm 26 — 34, ordf i styr för Sthlms kyrkliga skyddshemsfören. Förf. — Iqml 16. — Ogift.

Biografi

Ebba P intog en framträdande plats i den socialpolitiska debatten och reformverksamheten i Sverige under 1900-talets första decennier. Hon engagerades av Agda Mon-telius (bd 25) i FVO, och hon var en av de mer framträdande gestalterna inom CSA, som bildades 1903. I ett mycket uppmärksammat föredrag inför den av CSA anordnade Kongressen för fattigvård och folkförsäkring 1906 framhöll P det sociala ansvarstagandets och det sociala arbetets betydelse för hela samhällslivet. I ett annat föredrag knöt hon samman idealen från 1800-talets filantropiska rörelser med de praktiska problemen i den samtida kommunala fattigvården. Hon underströk därvid särskilt betydelsen av det personliga inslaget i allt socialt arbete. Som ledamot av såväl den privat finansierade och av CSA organiserade fattigvårdskommitténs arbete som av den statliga fattigvårdsutredningen skaffade hon sig en omfattande kunskap om hur landets kommuner skötte sina skyldigheter gentemot de fattiga, och hennes arbete fick stor betydelse för tillkomsten av den nya fattigvården 1918. P:s ständiga framhävande av samhällets särskilda ansvar för barn och mödrar pekade också fram mot den socialpolitiska reformverksamheten under mellankrigstiden.

Tillsammans med Natanael Beskow (bd 4) grundade P 1912 Birkagården i Sthlm som blev den första hemgården i Sverige och som hade sin förebild i den engelska settle-mentrörelsen och särskilt Toynbee Hall. Tanken var att i den s k Birkastaden med dess stora arbetarbefolkning skapa en mötesplats framför allt för barn och ungdomar från kristna arbetarfamiljer. På Birkagården fanns barnkrubba, barnträdgård, lek-och arbetsstuga, eftermiddagshem, barnbibliotek och ungdomsklubbar och där bedrevs även föreläsningsverksamhet. Med denna bredd på verksamheten blev Birka- gården en förebild för hela hemgårdsrörelsen. Under de två decennier som P bodde i Birkagårdens fastighet fungerade hon som den sammanhållande länken för de olika verksamheterna, och hennes bostad blev en samlingsplats för många som delade hennes sociala engagemang.

I religiöst hänseende stod Birkagården den inomkyrkliga väckelsen nära, och i en rad skrifter från slutet av 1910-talet presenterade P en evangelisk kristendomstolkning med tonvikten lagd vid sociala och moraliska frågor. I novellsamlingen Eremiten och andra berättelser (1919) skrev hon om en vis man som bosatt sig i en grotta och som gav besökare råd i religiösa och personliga frågor. Sina tankar om det sociala arbetet som kristendomens innersta kärna utvecklade hon i skriften Några konsekvenser för det personliga livet av en kristligt social åskådning (1920). I likhet med andra kristna författare under mellankrigstiden strävade P mer efter att belysa allmänna livsåskådningsfrågor än att gestalta den traditionella kristna läran. 1921 utkom hennes största bok, Våra barns moraliska fostran. Den förefaller dock snabbt ha blivit föråldrad, eftersom företrädarna för den samtida pedagogiken och senare barnpsykologin lade större vikt vid möjligheterna till individuell utveckling och personlig frihet än vid barnens moraliska fostran. En annan fråga som engagerade P under 1920-talet gällde de prostituerade kvinnornas situation. Förslaget till ny s k lösdrivarlag innebar att dessa kvinnor skulle komma att behandlas eller bestraffas hårdare än tidigare, något som P och Förbundet för kristet samhällsliv fann oförenligt med humanitetens krav.

I samband med att P 1912 tillsammans med N Beskow inspekterade en hustomt skadade hon sin ena fot så olyckligt att bentuberkulos tillstötte. Detta ledde till ett kroniskt sjukdomstillstånd som kom att sätta sin prägel på både hennes liv och hennes författarskap. I den uppmärksammade boken Kamp eller resignation (1937) beskrev hon hur sjukdomserfarenheten påverkat hennes syn på det mänskliga livet: sjukdom och sjuklighet är inte bara till skada för människan utan kan stärka henne och ge henne ett nytt livsinnehåll. P betonade sambandet mellan de kroppsliga och de själsliga inslagen i sjukdomsprocessen och framhöll att man i sökandet efter sjukdomarnas orsaker och möjliga behandlingsmetoder måste se till den enskildes hela livssituation och livsinnehåll. Därmed anknöt hon till den samtida psykologiska, psykoterapeutiska och pastoralpsykologiska diskussionen och föregrep en del av de tankar som efter andra världskriget skulle ligga till grund för den psykosomatiska medicinen.

1936 kom P i kontakt med Göte Bergsten, en av de drivande bakom den sk Kungälv-stiftelsen, som då sedan några år planerade att öppna ett kristet retreathem. Tillsammans med Bergsten bildade hon S:t Lucas-stiftelsen 1 mars 1939. Enligt stiftelsens stadga skulle dess verksamhet bedrivas i form av "konferenser, stilla dagar för sjuka, skriftspridning eller andra liknande åtgärder"; stiftelsen skulle också förvärva, äga och driva gästhem "för personer, som befinna sig i ett själsligt konflikt- eller svaghetstillstånd och därför äro i behov av en speciell omvårdnad i särskild miljö". Institutionen inrättade ett gäst- och sjukhem i Danderyd och etablerade sk bärarlag som senare blev lokalavdelningar i flera städer. Ur denna verksamhet utvecklades under 1940-talet en rådgivnings- och utbildningsverksamhet inom det psykoterapeutiska och själavårdande området.

I den minnesbok över P som utgavs 1953 framhöll flera av författarna kontrasten mellan den sjukliga och bräckliga kroppen och den starka personligheten som det mest utmärkande för P. "Ebba Pauli var en livskonstnär i ordets egentliga betydelse. Högsta livskonst innebär ju att ständigt orka med att börja på nytt. Göra sitt liv till en bragd" (E P, stigfinnare ..., s 69).

Författare

Roger Qyarsell



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från P i KB o UUB (bl a till Elsa Beskow o drygt 120 st till N Beskow).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Olika tungomål. Berättelse. Sthlm 1901. 184 s. Övers: Ad ensomme Veje, Fortaelling, Khvn 1930, 228 s. - Värdigt eller icke värdigt? Ett ord med anl af kvinnornas rösträttskamp. [Sthlm 1902.] 4 s. (Läsning för hemmet, valda skrifter ..., bd 24, 1902, Sthlm [:15].) — Fattigvård i Sverige och Schweiz. Föredr, hållet vid Centralförbundets för socialt arb årsmöte 23 mars 1904 (ibid, 26, 1904, s 199-220). Även sep, 24 s. 2. [omsl: 3.] uppl: Med ett tillägg ... af G. Rundgren. 1905. (Fattigvård och folkförsäkring, Skriftserie utg af Centralförbundets ... (C. S. A:s) fattigvårdskommitté, [Serie 1,] n:o 3.) 3. uppl 1906. — Det personliga i fattigvårdsarbetet. Föredr, hållet vid Föreningens för välgörenhetens ordnande årsmöte d 27 nov 1905. Sthlm 1905. 13 s. (Fattigvård 4.) 2. uppl 1906. 14 s. — Fattigvård och folkuppfostran. Föredr hållet vid kongressen för fattigvård o folkförsäkring d 6 okt 1906. Sthlm 1906. 15 s. (Ibid, Ser 2, 2.) -Reformlinjer för svensk fattigvårdslagstiftning, af Centralförbundets ... fattigvårdskommitté. Sthlm 1907. 180 s. (Tills med G. H. v Koch, A Lindblom, Jacob Pettersson; ibid, 8.) — Barnen på våra fattiggårdar (Svenska fattigvårdsförbundets tidskrift, årg 1, 1907, Sthlm, s 137-140). -Moderskapsförsäkringen (Svensk tidskrift, årg 2, 1912, Sthlm, s 256-263). - Allmän pensionsförsäkring (Social tidskrift, årg 12, 1912, Sthlm, s 443 — 456; även sep, 15 s). — Birkagården (ibid, 14, 1914, s 113 — 117; även sep, 5 s, 2. utvidg uppl 1915, 7 s). — Fattigvårdslagstiftningskom-mitténs förslag till fattigvårdslag. En sammanfattn (Svenska fattigvårdsförbundets tidskrift, årg 9, Sthlm, s 45 — 86; även sep, 42 s). — Trohet mot övertygelsen och förhållandet till oliktänkande. Föredr. Sthlm 1918. 15 s. (Skrifter utg av Birkagården, 3.) — Eremiten och andra berättelser. D [l]-2. Sthlm 1919-23. [1.] 1919. 131 s. 2.-3. uppl 1920, 1922. 1. 4. uppl 1922. 95 s. 5. uppl 1919 [= 1924!]. 93, 37 s. 6. uppl 1927. 2. [Någon 1. uppl ej tr.] 2. uppl [omsl] 1923. 159 s. 3. uppl 1925. Overs: Eremitten og andre Fortaellinger, Khvn 1922, 143 s, Eremittens sidstc Dage, Khvn 1924, 160 s; Erakko ynnä muita kertomuksia, Porvoo 1925, 147 s; Der Eremit und andere Er-zählungen, Sonnefeld b. Coburg 1927, 142 s; De kluizenaar, Zeist [1930], 213 s, 2.-10. dr [1931-34], 207 s, 11. dr [1938], 205 s, 15. dr [1941], 227 s, 24.-25. dr Amsterdam [1947-49], 256 s; Die kluisenaar, Pretoria 1950, 251 s [till afrikaans]. — Några konsekvenser för det personliga livet av en kristligt social åskådning. Sthlm 1920. 16 s. (Förbundet för kristet samhällsliv 7 [omsl].) [Ny uppl] 1921. — Våra barns moraliska fostran. Utg av Svenska fattigvårdsförbundets barnavårdsutskott. Sthlm 1921. 360 s. 2. uppl 1922. — På besök i några av Londons settle-ment. En liten förhist till Birkagårdens tillblivelse (Hågkomster och livsintryck ..., saml 4, Upps

1923, s 205-211). - Några betingelser för deltagande i socialt arbete (Kristet samhällsliv, årg 4,

1924, Sthlm, 4:o, n:o 1-2, s 3-5). - Samhällets åtgärder mot lösdriveri och prostitution. Yttrande med anl av förslaget till ny lösdrivarlag, utarb av Förbundet för kristet samhällsliv. Sthlm 1925. 51 s. (Tills med S Thysell; Förb för kristet samhällsliv 10.) — Birkagården i vardagslag. Sthlm 1927. 20 s. [Undert.] — Några drag ur Kinni Gundersens liv och själsliga utvecklingshistoria (K Gundersen, Livstrygghet, en saml brev, Sthlm (tr Oslo) 1928, s IX-XXXV). - Politiskt reformarbete ([Förb för kristet samhällsliv, 13.] Kristendomen och statslivet, åtta föredr hållna vid den nordiska kristligt-sociala konferensen i Nyköping 2 — 7 aug 1927, Sthlm (tr Vasa) [1928], s 105-118). — Den vardande människan. Tolv föredr. Sthlm 1930. 242 s. Övers: De bevrijdende boodschap, Zeist [1931], 216 s, 2. dr [1938], 189 s. - Lydnad och personlighetsutveckling (H Roland, E P & S Åstrand, Barnets kropp och själ, tre föredr ... utg av Birkagårdens föräldrafören, Sthlm 1932, s 21 -35). - I det fördolda. Sthlm 1933. 99 s. -Kamp eller resignation. En bok om sjukdom. Med förord av A. v Rosen. Upps 1937. 195 s. 2. genoms uppl s å. 3. uppl s å. Övers: ... En Bog om Sygdom, Khvn 1938, 197 s; Strijd of perusting, Zeist 1939, 149 s. — Den sjukes syn på sin sjukdom. [Rubr:] Föredr, hållet vid "Stilla dagar för sjuka" i Borgen 21 -23 nov. Upps 1938. 23 s. -Brev till sjuka och betungade. Med förord av N Beskow. Upps 1940. 201 s. — Ett brev från en pacifist till en försvarsvän. Sthlm 1940. 21 s. — Artiklar i Nordisk familjebok, 2. ... uppl, bd 7, 11, 33, 35-37, 1907-25, o 3. ... uppl, 14, 1931, Sthlm.

Källor och litteratur

Källor o litt: G Bergsten, Psykologien o själens vård. Studier i själavårdspsykologi (1945); Natanael o Elsa Beskow. Studier o minnesbilder (1965); E P, stigfinnare - övervinnare (1953); G H v Koch, E P död (SvD 29 juli 1941); K Ohrlander, I barnens o nationens intresse. Socialliberal reformpolitik 1903-1930 (1992); J Pauli, Adliga ätten P (1920); R Qvarsell, Om betydelsen av det personliga. Ett tema i det sociala arbetets idéhist (Bortom all förenkling ... En vänbok tillägn Bengt Börjeson, 1992); E Rodhe, Sv kyrkan omkr sekelskiftet (1930); H Sjöström, Själavård ifrågasatt. Studier i sv själavårdsdebatt från Poul Bjerre till Göte Bergsten (1979); SMoK; I Ström-Billing, Ungkarlshotell (1991); Sv folkrörelser, 1 (1936); A Wirén, G H v Koch, banbrytare i sv socialvård (1980).


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ebba H Pauli, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8059, Svenskt biografiskt lexikon (art av Roger Qyarsell), hämtad 2019-03-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8059
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ebba H Pauli, urn:sbl:8059, Svenskt biografiskt lexikon (art av Roger Qyarsell), hämtad 2019-03-25.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se