Adolf B Niska

Född:1884-02-17 – Ryssland (i Viborg)
Död:1960-08-02 – Finska församling, Stockholms län

Skådespelare, Operettsångare


Band 27 (1990-1991), sida 69.

Meriter

Niska, Adolf Bernhard, f 17 febr 1884 i Viborg, Finland, d 2 aug 1960 i Sthlm, Finska. Föräldrar: sjökaptenen Ivar Alfred N o Hilda Maria Elise Schlüter. Avgångsex från Sv Lyceum i Viborg 25 maj 04, studentex o inskr vid Alexandersuniv i Hfors 6 juli 04, vid Polytechnicum där, debut som operettsångare vid Arcadia-teatern där',4 okt 05, engagerad vid Sv teatern i Åbo 06, vid Sv teatern i Hfors 0910 o 1315, tillhörde Oscars-teaterns i Sthlm operettensemble 1526, medverkade i sv filmer 1741, engagerad vid Folkparkerna som ledare för Centraloperettens första avd 2728, vid Vasa-teatern i Sthlm 2831, vid Konserthusteatern där 3132, vid Stora teatern i Gbg 3738, engagerad i Folkparkernas o Riksteaterns turnéverksamhet.

G 30 april 1910 i Hfors m Elin (Elli) Grahn, f 6 aug 1880 i Kotka, Finland, d 11 sept 1960 i Sthlm, Finska, dtr till Hjalmar Johan G o Johanna Elisabeth Malmgren.

Biografi

Adolf N debuterade 1905 som operettsångare i Heinrich Reinhardts Solstrålen på Arcadia-teatern i Hfors utan att ha genomgått någon som helst sång- eller teaterutbildning. Debuten blev emellertid välvilligt bedömd. Följande år blev han engagerad vid Sv teatern i Åbo, där repertoaren var både dramatisk och lyrisk. Här fick han sin första stora framgång som Danilo i Glada änkan. N började vid den här tiden på allvar utbilda sin röst, en kraftfull basbaryton, genom studier utomlands, närmast i S:t Petersburg för madame Fedosejeva och den italienske operasångaren Eugenio Giraldoni.

Efter en konsertturné genom Finland blev N engagerad vid Sv teatern i Hfors, där han framträdde i ett par uppmärksammade operaföreställningar som Goro i Puccinis Madame Butterfly och som Vandraren (Wotan) i Wagners Siegfried. Ett statsstipendium på 3 000 mark gav N ekonomiska möjligheter att fortsätta utbildningen för framstående sångpedagoger i Berlin och Milano. Under studietiden i Berlin fick han göra Figaro i Mozarts Figaros bröllop på Friedrich Wilhelm Städtisches Theater, en tolkning som gav honom en vacker framgång. Efter hemkomsten till Finland blev N åter anställd vid den svenskspråkiga scenen i Åbo innan han kom tillbaka till Sv teatern i Hfors, där hans största framgångar som operettartist var som Fairfax i Sidney Jones' Geishan och Bolo Baransky i Oskar Nedbals Polskt blod.

1915 fick N sitt första sv engagemang hos Albert Ranft på Oscars-teatern. Redan med sin inledande uppgift som storfurst Konstantin i Victor Jacobys ungerska operett Madame Szibill fick han en stor framgång. N stannade kvar i Oscars-teaterns ensemble ända till 1926, då teatern förvandlades till talscen. N:s ståtliga yttre, imponerande röst och intelligenta spel gjorde honom mycket väl lämpad för ledande roller i tidens kontinentala operettsuccéer som Kálmáns Csardasfurstinnan och Bajadären. En stor personlig framgång fick han som Franz Schubert i sångspelet Jungfruburen, som helt och hållet består av sångnummer med texter skrivna till Schuberts musik. N spelade även huvudrollerna i två sv operetter, Kessers generalkupp och Rajahn, båda med musik av Fred Winter (se Njurling). Under sina år vid Oscars-teatern medverkade också N i Ernst Rolf stora revysuccé Lyckolandet.

N var under ett par år engagerad vid Folkparkerna och blev sedan anställd vid Vasa-teatern, där Albert Ranft på nyåret 1929 fick överlämna ägarskapet till Franz Engelke. Också hos denne medverkade N i ett par revyer vid sidan av sina operettroller. 1931 övergick han till den av Gösta Ekman nystartade Konserthusteatern, som omväxlande spelade operett och talpjäser men som redan efter en säsong fick lägga ned verksamheten.

Under senare år var N flitigt verksam i Folkparkernas och Riksteaterns turnéverksamhet. Han var också tidvis verksam som regissör bl a under ett längre gästspel vid Trondheims teater. Som filmskådespelare medverkade han i stora roller bl a i Hälsingar och Stormens barn (premiär 16 jan 1928); den senare regisserade han själv. N uppträdde även relativt ofta i radio under 1930- och 1940-talen.

Författare

Bengt Haslum



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Mitt livs mazurka med Thalia. Äventyr i olika länder. Sthlm 1931. 253 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Art:ar om N i DN 16 febr 1959 o SvD 16 febr 1954; A M Engel, Teater i Folkets park 19051980. Repertoarbilaga (1982); M Luchou, Sv teatern i Hfors... 18601975 (1977); C Schröder, A N död (S-T 4 aug 1960); Sohlman; Sven G Winquist, Sv stumfilmer 18961931 o deras regissörer (1967); dens o T Jungstedt, Sv filmskådespelarlex (1973); Sv filmografi, 2, 19201929 (1982), 3, 19301939 (1979), 4, 19401949 (1980); Sv konstnärer inom teaterns, musikens o filmens värld (1943). Nekr:er över N i DN o SvD 4 aug 1960.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Adolf B Niska, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8123, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Haslum), hämtad 2019-01-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8123
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Adolf B Niska, urn:sbl:8123, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Haslum), hämtad 2019-01-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se