Meriter

Nodermann, Preben Magnus Christian, f 11 jan 1867 i Hjørring, Danmark, d 14 nov 1930 i Lunds stadsförs. Föräldrar: fotografen Johan Theodor N o Caroline Kirstine Linnemann. Mogenhetsex vid h a l i Helsingborg 14 dec 86, inskr vid LU 13 sept 87, musikstudier för dir vid Khvns musik-konservatorium Otto Malling 88–90, FK vid LU 14 dec 91, FL där 31 maj 95, organistex i Lund 21 dec 95, kyrkosångarex där 2 dec 98, vik organist i S:t Petri förs i Malmö 1 jan 99–1 juni 03, organistex i Skara 16 juni 99, extra lär vid Malmö h a l ht 99–vt 01, korchef i Par Bricole, Malmö, 00–02, musiklär:ex vid MA 6 sept 00, musiklär vid Malmö h a l 12 juni 01 (tilltr ht 02)–vt 03, domkyrkokapellmästare i Lund från 24 april 03, examina i orgelspeln o musikteori vid olika institutioner i Berlin, Breslau, Dresden o Leipzig juni 03, lär i musikteori vid sydsv musikkonservatoriet i Lund 10, innehavare av Sydsv bok- o musikförlaget i Lund från 11, disp vid LU 24 maj 11, FD där 31 maj 11, timlär i instrumentalmusik vid folkskolesem i Lund 27–maj 30. – AssMA21, Litt et art 23.

G 1) 30 maj 1909 ( –19) i Vanstad, Malm, m Ida Stina Lindgren, f 28 sept 1889 i Malmö, S:t Petri, d 29 april 1978 i Sthlm, S:t Göran, dtr till handlanden Karl Hugo Östen L o Anna Emelie Åberg, samt senare g m folkskollär Paul Åhs; 2) 20 jan 1924 i Lunds stadsförs m småskollär Karin Ingeborg Björklund-Mellin, f 21 okt 1901 i Malmö, S:t Pauli, dtr till målaren Emil Torsten Björklund o Anna Benedikta Fagerberg.

Biografi

Preben N flyttade som femåring tillsammans med föräldrarna till Helsingborg där fadern blev delägare i en fotofirma. Familjens ekonomi var god. N var redan i sin ungdom klen och sjuklig och led periodvis av svår reumatisk feber vilket medförde att han långa tider var borta från skolan. Hans intresse för musik och folksagor väcktes tidigt och ht 1880 fick han som enda elev vid läroverket betyget A i sång. Han studerade bl a harmonilära och trakterade flera instrument men koncentrerade sig snart på pianospelet. Närheten till kontinenten och Khvn medförde att N tidigt fick tillfälle att på de stora scenerna se teaterföreställningar och lyssna på konserter, operor och operetter. Vid tolv års ålder tonsatte N ett antal Zacharias Topeliusdikter, men i hans ungdomsproduktion fick operan snart en central ställning. Efter mogenhetsexamen fullbordade han sin första opera, Den gröne riddaren, i fem akter. N skrev själv librettot, som bygger på en folksaga. Operan framfördes dock aldrig på scen. Från 1887 var N bosatt i Lund. Periodvis vistades han dock på annan ort, bl a för studier. Ett par år undervisades han t ex av O Malling i Khvn. Denne var kompositör i traditionellt romantisk anda, och N påverkades av allt att döma starkt av hans musikstil.

N:s stora opera- och operettintresse återspeglades i hans komponerande. Han lade ned stor energi på ett par musikdramatiska verk i slutet av 1880-talet, en studentoperett och ett sångspel. Hans lic-avhandling behandlade Johan Celsius' (bd 8) musikdramatiska verk Orpheus och Eurydice från 1687. N komponerade emellertid även barnvisor samt piano- och violinmusik av enkelt, okomplicerat slag. 1895–99 verkade N som fri tonsättare och koncentrerade sig då på operan. För att gardera sig inför denna osäkra tillvaro hade han 1895 avlagt organistexamen i Lund. Under dessa arbetsamma men till synes lyckliga år komponerade han två operor, Kung Magnus och Gunnlögs saga. Handlingen i Kung Magnus, en enaktare med libretto av Birger Mörner (bd 26), är förlagd till 1300-talets Sthlm. Musiken är romantisk och folktonalistiskt präglad. N hade stora problem att få operan uppförd trots uppvaktningar hos teaterfolk i Khvn och de stora tyska städerna. Slutligen antogs den av Stadt-Theater i Hamburg och uruppfördes 8 okt 1898. De tyska musikrecensenterna var genomgående negativa. I treaktaren Gunnlögs saga är handlingen förlagd till forntidens Island. Textförfattare denna gång var Knut Stjerna, med vilken N etablerade ett givande samarbete. Musikaliskt var Gunnlögs saga en utveckling av Kung Magnus, nordisk, romantisk, traditionell, men utan större originalitet. Trots stora ansträngningar lyckades inte N att då få operan uppförd. Först i april 1927 presenterades den i en konsertversion i Khvn.

Hösten 1899 påbörjade N en ny bana, lärarens. Sina erfarenheter därifrån beskrev han i boken Före profåret (1902). Som musiklärare vid läroverket i Malmö lyckades han, mycket tack vare sin höga ambitionsnivå, höja musikämnets status. Till våravslutningen 1903 framfördes t ex Glucks opera Orfeus.

Lärarbanan avbröts då N erhöll tjänsten som domkyrkokapellmästare i Lund. Han var väl förberedd genom olika utbildningar och anställningar. Under sina 27 år i staden blev N en institution i dess kyrkliga liv. Som organist tycks han inte visat någon större teknisk skicklighet. Styrkan låg i hans starka personlighet och starka vilja att genomföra sina intentioner: han önskade organisera en egen domkyrkokör med fast anställda sångare och en fast instrumentalensemble, något som församlingen dittills saknat. Vad gällde kören lyckades han genomföra planerna; däremot gick orkesterprojektet i stöpet av ekonomiska skäl.

N fortsatte att komponera vid sidan av sin tjänsteutövning. Han gav bla ut ett arbete med bearbetad och egen körmusik, Lunds domkyrkas körsånger (1921). Församlingssången såg han som'en viktig del i gudstjänstlivet. Koralsången blev också föremål för N:s vetenskapliga studier som utmynnade i avhandlingen Studier i sv hymnologi (1911). Där redovisade N sin ståndpunkt i tidens koraldebatt och kallade sig "Haeffnerian med anstrykning av nyrytmik". Han kunde med andra ord karaktäriseras som motståndare till de strömningar som arbetade för en förnyelse av kyrkosången. Tillsammans med Fredrik Wulff gav han också ut Ny sv koralbok på Haeffnersk grund (1911), som blev flitigt använd men också omstridd. I den debatt som följde på utgivningen anklagades N bl a för sviktande musikalisk kompetens. Varken han eller Wulff fick heller plats i den koralboksnämnd som tillsattes 1916.

Trots att den sakrala musiken blev N:s huvudsakliga område efter 1903 fanns hela tiden intresset för den profana musikdramatiken kvar. 1912 flyttade familjen N till en enplansvilla där N skapade en musikteater i miniatyr. Där framfördes – oftast för en publik av släkt och vänner – åtskilliga verk, t ex den egna operetten Prins Inkognito, tidigare offentligt framförd i Khvn 1909, kammaroperan Rokoko och Offenbachs Hoffmans äventyr. 1924 flyttade N till huset Bokebo som också kom att fungera som en liten musikteater. Sammanlagt framfördes 14 musikdramatiska verk och ett balettstycke i de båda villorna.

Redan tidigt började N samla musikalier och folksagor. N:s musikbibliotek, som vid hans död omfattade ca 3 400 volymer, anses vara en av de värdefullaste privatsamlingarna i Nordeuropa. Samlingen speglar N:s stora intresse för opera- och operettkonst och innehåller större delen av 1700- och 1800-talens operalitteratur, partitur, klaverutdrag och manuskript. 1959 inköptes den i sin helhet av Sveriges radio. Även N:s folksagebibliotek var rikhaltigt, både kvalitativt och kvantitativt. Hans intresse för sagorna resulterade i Folksagorna. En orientering, som utkom i fyra häften 1928–30. N:s folksagesamling köptes 1933 för Hyltén-Cavalliusstiftelsens räkning.

N var mångsidigt begåvad och visade stort engagemang i allt han företog sig. Han gav sig in i förlagsvärlden och grundade Sydsvenska bok- och musikförlaget som han drev till sin död. Han ägnade sig också åt bla astrologi och folkmedicin. Redan i 20-årsåldern influerades han av den teosofiska rörelsen och förblev den antroposofiska livsåskådningen trogen. N blev något av en institution i det lundensiska kulturlivet. Någon riktigt stor, nydanande kompositör eller organist blev han kanske aldrig. På det kyrkomusikaliska området var han dock ett aktat namn, och han värnade om traditionen och den sv musikskatten, både som forskare och författare.

Författare

Peeter Mark

Arkivuppgifter

N:s arkiv (kompositioner, dagböcker, brev m m) i LUB. Hans musikaliesaml i SR:s musikbibi. Folksagesaml (splittrad) i Folklivsarkivet, Lund. – Brev från N i LUB, UUB (många till Josef Eriksson) o i Musikmuseet, Sthlm (till T Norlind).

Tryckta arbeten

Tryckta kompositioner (förlagsort vanl Lund): Kammarmusik: Violinserenader, m piano f barn o ungdom [C, F, A, a, h, G, a, d, g], 1905; Violinduetter, d:o, 1–2 [D, G], 1905. – För piano: Karnevalsmarsch för blåskör, klavérutdrag, 1890, Ny uppl Malmö 1892; Martina, Jenny, 2 karaktärstycken, 4 h, Sthlm [1892]; Prins Inkognito El-skovsvals, Khvn [1909]. – För orgel: N:o 60 [Preludium, G] (N Anjou, Organistens orgelalbum, 2, Gefle 1901); Preludier, saml [1 -3,] 4-8: Preludier vid gudstjänsten, 1905, Små koralpreludier för gudstj, 1905, Preludier o postludier vid gudstj, 1906, Preludier vid..., 1907, 1909, 1913, 1915, 1929. – Liturgisk musik: Ny svensk koralbok på Hseffnersk grund, 1911 (tills med F Wulff); Reformationsvesper (unison kör), 1917. – Körsång: Växlande besättning: Lunds domkyrkas körsånger, utg, 1–109 [i 51 h, vanl högst 8 s, vissa nr även sep utg och/eller senare omtr], 1905-29: 1–5 P N, Trestämmiga motetter: Kom, Guds dyra gåfva!, Vid min Jesu sida, Väktare af himlens bud, Hjorten häftigt längtar, Lofvom Herran!, 6–10 Högtidskörer vid gudstjänsten: Hosianna, Ära, Det är en ros utsprung-en, Ditt hufvud, Jesu, böjes, Vid Reformationsfest, o 1– 14 PN, Tre- och fyrstämmiga motetter: Mitt hjärta, Jesu, denna dag, Du tålig var, Lofpsalm, Kristus är uppstånden, 1905, 15–16 P N, Två andliga körsånger m liten orkester, partitur: Ej med klagan skall ditt minne firas o Krist är uppstånden + Bilaga: Instrumentering till ... nr 2 ... 6 ... 7 (31 s), o 17-21 Motetter: Botdagen, Bönsöndagen, Himmelsfärdsdagen, Pingst, Mika-elidagen, 1906, 22–24 Tre motetter: Dotter Zion, Dyra kors, Bröllopshymn, o 25–26 Körsånger m liten ork, partitur: Vid elfvarne i Babylon o Salig (28 s), 1907, 27-29 Körsånger m orgel: Frälsta verld, Af evighet, Credo, 1909, 30–32 Fyrstämmiga motetter: Nyårssång, Hymn på botdagen, Vid grafven, o 33–36 Fyrstämmiga körsånger: O Helge Ande, kom!, O Jesu Krist, all verldcns hopp, Ack Herre, dig förbarma! Kom, Helge Ande, till mig in!, 1910, 37-39 Unisona körsånger m orgel o vi: Frukta dig ej, du klena hjord, Vänligt öfver jorden glänser, Gif oss din frid, 40–41 Jul- och Trettondedag, körsånger m orgel o vi: Välkommen var, o, Herre kär, Gläns öfver sjö och strand, 42–45: Herre, hela riket akta, Fröjdens Herranom, Simeons lofsång, Påsk (Nu stiger solen), o 46–49: Allt är fullkomnadt, Allas ögon vänta efter dig, Ofvan stjernorna, Konungars konung, 1911, 50–52 Vid bröllop, unisona körsånger m orgel: Gud som allting skapade, Vi önske nu vår brudgum och brud, Helige Ande, kom till oss in, o 53 Adventsvesper (12 s), 1912, 54–57: Långfredag, Advent, Jul, Vid bröllop, 1913, 58–60 Messordning nr 1–3 ... i nära ansl till K.S.V's förslag af år 1897: Advent m.m., Passionstiden ... o Trefaldighetstiden, jemte Begraf-ningsmessa (10, 12, 11 s), 1913, 2. uppl anpassad till Kyrkohandboken af 1917(11, 12, 12 s), 1918, 61–62 P N, Två körsånger: I sorg oss lemnat, Julsång, 1913, 63 J S Bach, Långfredagshymn ur Mattheuspassionen, f unison kvinnokör, orgel o vi (9 s), 1914, 64-67: Nyårsbön, Pingstbön, Var välsignad, Ur jordens mull, 68–71: Himlars rymd, Ack, hittills, På Trefaldighetssöndagen, Vid ungdomsgudstjenst, o 72 P N, Betlehems stjerna, julkantat (62 s), 1915, 73-75 N L Sägner, Tre körsånger: Nyår, Påsk, Himmelsfärd, 1916, 76 a-b, 77 a–b o 78-79: Nyår, Konfirmations-gudstjenst, Dejlig er Jorden, Vida kring jorden, Ett barn är födt, Dig allena vare ära, 80–84 J S Bach, Koralsättningar: Den blida vår är inne, Nu hafver dagen ända, O hufvud, blodigt, såradt, Hjelp mig, Jesu, troget vandra, Guds ord och löfte skall bestå, o 85 dens, Lofsång (ur kantaten "Auf schmetternde Töne"), 86 Herdarna i marken (P N), julhymn f bl kör o orgel, 1917, 87 Högmesso-inledningar (introitus-antifonier) till öfverensstämmelse med Kyrkohandboken af 1917 o i ansl till Missale af 1914 (16 s), 1918, Ny uppl 1920, 3. uppl 1925, 88 Den mun är tyst ... långfredagshymn ... f bl kör o orgel, 1919, 89 Pingsthymn ... (P N), f bl kör m orgel o vi, 1920, 90–91 Liturgiska stycken [saml 1]: Pro pace, Pas-sionsvesper (körparti) + Bilaga: P N, Herren är i sitt heliga tempel, o 92 F Schubert, Själaringning, f unison kör, orgel o vi, 1921, 93–94 Matutin nr 1–2 (14, 14 s) o 95 Tacksägelse-vesper (18 s), 1922, 96 Missionsvesper (15 s), 97 J A Ekstedt, Nyårsnatt (Z Topelius) + Bilaga: P N, Ej med klagan (Runeberg), 98 N Möller, Davids 150de psalm + Bil: Vår hjelp är i Herrens hand (53 a), Hojen I portar, edra hufvuden (53 b), Pange lingua (72 a) o Laetabundus (72 b) (9 s), 99 G F Handel, Halleluja (15 s) o 100J S Bach, Sörjande vid din graf (P N) 4- Bil: P N, Kyrkan, rest af fromma händer, 1923, 101 Bibelfest-vesper (14 s), 102 Passionsvesper (15 s), o 103 F Strandquist, Palm och törne (Palmsöndagshymn) (C D af Wirsén), 1924, 104 P N, Andlig vårsång (J O Wallin), f bl kör, orgel o vi (10 s), 1925, 105-107: P N, Konfirmation o Nyårshymn, Prins Gustaf, Vid håvgång, o 108 P E Lange-Muller, Till Jungfru Maria ... f unison kvinnokör, orgel o vi + Bil: Helige Ande, kom till oss in ... d:o (nr 52 i ny sättning), 1926, 109 Liturgiska stycken, saml 2, 1929. Blandad kör: Vår svenska fana (Uppåt!, saml af andl o fosterl sånger, text m melodistämma ..., Sthlm 1900); Andliga körsånger för hemmet, 1905; Ungdomskörer f h allm läroverk, 1905; Vid grafven, kända körsånger i trestämmig bearb [sopran, alt, bas], 1906; Morgonpsalmer för skolorna i f ungdomen lämpad sättning, 1918, 2.-4. tillök uppl 192?, 1923, 1924, 5. uppl 1929; Julhymn, f trestämmig bl kör, melodi fr medeltiden (P N), 1928; Krist är uppstånden, sång f trestämmig bl kör o orgel, 1929. Damkor. Trestämmiga sånger ... f kvinnoröster, h [1] Notturno o Sommar, 2 Höstserenad o Midsommarnatt, 1916, 1923; Julsånger, i trestämmig sättning f flickskolor, 1910, 2. uppl 1911, 3.-5. tillök uppl 1915-1923. Manskör: Sveriges väl (P N), 1926. — Mansröster: Till Norden (P N) (Sällskapet för svenska qvartettsångens befrämjande, Sånger f mansröster, 6, Sthlm [1892]); Barcarole (A Toll), trio ... (ibid, 8 [1894]); Fem manskvartetter: Vår svenska fana, Mosellied, Friheten, Till Norden, Dagbok, 1918. – Sånger med piano: Tvenne romanser ur Nordiska skymningssagor ( C Löfving), Sthlm 1887, [ny utg] 1906; Du är min sångmö (Toll) / Med första rosen (B Mörner) (Från Lundagård o Helgonabacken, 1892); Sex enkla visor för barn (Topclius), Sthlm [1892]; Dräpa för en tenorbaryton (Löfving), Sthlm [1893]; Stolts jungfrun hon sitter i konungens sal (dens) (Svenskt sång-album, 1, Sthlm [1893]); Sång ur Julkantaten Betlehems stjärna (God jul, hälsn fr KFUM..., 1895, Sthlm); Lifvets färd (C B[ober]g) (Sanningsvittnet, 1897, Sthlm, nr 36); Fyra sånger för barn (A T Gellerstedt), 1900, 2. uppl s å; Fem visor för barn (Topelius), 1900, d:o; Sex visor för barn (dens), 1900, d:o; Kärleksförklaring, sångvals, 1919; Stens visor (Gellerstedt), 1922; Solskenets visa och 10 andra visor, Sthlm 1968. – Musikdramatiska verk (klaverutdrag); Kong Magnus, Opera-billede i en Akt (Mörner) ... m dansk og sv Tekst, Khvn [1894], övers: König Magnus Khvn & Leipzig [1897]; Gunnlögs saga ... opera i 3 akter (K Stjerna o P N) ... mit schwedischem und deut-schem Text [1900]; Prins Inkognito, Operette i 3 Akter ..., Khvn & Leipzig [1909], ... Sang-Udtog med Tekst, ibid 1909, övers: Die Jungfernstadt, Operette .... 1912, [ny uppl] 1921; Rokoko, ko-mische Oper in einem Aufzug [Sånglek i en akt] (P N) ... mit schwedischem und deutschem Text, 1918. Utgåvor (bearb): [C W] Gluck, Orfeus (1762), uppförd å Malmö h allm läroverk våren 1903, i bearb ... m sv text, 1906; F Paér, Diana und Endymion, dramatische Kantate ... Neu bearb und mit schwedischem Text versehen [1919]; A Lortzing, Rolands Knappen [Rolands väpnare], Märchcnoper in 3 Aufzügen ... mit deutschem und schwedischem Text (P N o G R Kruse) [1920]. – Ett dussintal tidiga privattryck, ej återfunna, nämns i Lunds universitets årsberättelse 1910–1911, Lund 1911, s 107 f. Tryckta arbeten: I Amsterdam ("Vår holländska fård" ... förf af 14 deltagare i den tolfte världskonferensen i Amsterdam 1891... [KFUM], utg af A Taube, Malmö 1891, s 31–38; anon, undert ***). – Andra och tredje trosartiklarne. Ett kompendium vid katekesundervisningen. Malmö 1900. 14 s. – Snöhvit. [Rubr:] Sagospel för barn i tre bilder på vers. Malmö 1901. 24 s. [Anon.] – Före profåret. Studier och rön från en tvåårig lärareverksamhet. Med ett förord af A. Herrlin. Lund 1902. (8), 166 s, 2 vikta tab. - Studier i svensk hymnologi. (I anslutn till den af Nodermann o Wulff utg koralboken af 1911.) Akad afh. 1–3. Lund 1911. 139, 191, 42 s. – 1911 års Psalmboksförslag. En granskning ur meterklass-synpunkt (Kristendomen och vår tid, årg 8, 1913, Lund, s 25-36; även sep, 1912, Ils). – Af Preben Nodermann har i bokhandeln utkommit: [Rubr.] Lund 1913. (2) s. [Utökade uppl:] 1916. (2) s. 1928. 7 s. – Betlehems stjerna. Julkantat. Textbok. Lund 1915. 11 s. – En grundprincip för en praktiskt brukbar psalm- och koralbok (F Wulff, Det senast (1914) reviderade psalmboksförslaget ... [+] P N, En grundprincip ..., Lund 1915, s 45–52). – Ett nytt uppslag i psalmboks-och koralfrågan. Lund 1916. 64 s. (Tills med F Wulff.) – Vördsamt meddelande till Koralboksnämnden. [Omsl.] Lund 1916. 6 s. (D:o.) – Kyrkosångsfrågan. Strödda erinringar. Lund 1917. 34 s. (D:o.) – Psalm- och koralfrekvens. Statistisk utredn för Malmö Petri (1899-1903) o Lunds Domkyrka (1903-1916). Lund 1917. 32 s. (D:o.) – Särtryck ur Psalm- och koralfrekvens... Lund 1917. 8 s. (D:o.) [Ur föreg.] – Slutpåminnelser i psalmboks- och koralfrågan. Lund 1918. 90 s. (D:o.) — Församlingens kyrkosångsbok. Testa-mentariska erinringar. Lund 1922. 118 s. (D:o.) – Anvisning för omedelbar användning af "Nya psalmer" (1921). Lund 1922. 11 s. (D:o.) - En uppgörelse med K.S.V.-systemet. Reflexioner i koralfrågan med anl av John Moréns koralbok 1922. Lund 1923. 71 s. (D:o.) - Prins Inkognito i Jungfrustaden. Operett i tre akter. [Textbok.] Lund 1924. 116 s. - Knut Håkansson [!] (Ur nutidens musikliv, månadsskrift, årg 5, 1924, Sthlm 19[24-]25, s 3 f). - Om frekvensen av de s. k. "Nya psalmerna" (501–673) i Lunds domkyrka under åren 1922–24. Statistisk utredn. Lund 1924 (tr 1925). 25 s. (Tills med [F] Wulff.) – Öhrstedts plsambok. En undersökning. [Rubr.] Lund 1926. 8 s. (D:o.) - Liturgi, en tids-och stridsfråga. Med äfterskrift av L Wollmer. Lund 1928. 82 s. (D:o.) - Folksagorna. En orientering. 1–2. Lund 1928-30. 1. 1928. XLVII, 112 s. 2:1. 1928[-29]. XLVII, 159 s. 2:2, [omsl:] avd 1. 1929[-30]. S 161–368. 2:2, afd 2. 1930. 1 portr, s III-XXXII, 369-480. – En bortglömd librettist: Jean-Nicolas Bouilly (Musikkultur, tidskr för Sverges bildningsälskande musikvänner, årg 3, 1928, Sthlm, 4:o, s 35-39). [Utvidgat särtryck:] Jeän-Nicolas Bouilly. En musikaliskt litterär essay. Lund 1929. 15 s.

Utgivit: J Celsius, Tragedien om Orpheus och Eurydice. Uppförd å teatern Lejonkulan i Stockholm 1687. Efter handskrifterna utg med inl o textkritiska anm. Lund 1901. (8), 144 s. - [FR de Calzabigi,] Orfeus, opera i 3 akter af Gluck 1762. Förkortning o bearb. Textbok. Malmö 1903. 20 s. [Ny uppl] 1906. [Ny utg] Lund 1912. 23 s. – Sånglekar. Saml 1-3. Lund 1904-05. (Tills med Kristina Nilsson & A Ljungström.) 1. 30 melodier med text och 17 fotografier. 1904. 71 s. 2. 35 ... och lekbeskrifningar samt 12 fotogr. 1904. 78 s. 3. 35 ... samt 11 fotogr. 1905. 74 s. 1-2: [Ny uppl] 1905–09. – Lunds domkyrkas körsånger. Textbok. Lund 1926. 69 s. [Anon.] Översatt: bl a texter på danska, tyska o sv i kla-verutdrag ovan till Kong Magnus, König Magnus, Gunnlögs saga o Prins Inkognito samt Orfeus, Diana und Endymion o Rolands Knappen; härur i sep tryck Diana und Endymion, kantat, textbok, Lund 1919, 12 s, medan B Mörners i årsberättelsen 1911 nämnda textbok till König Magnus, Berlin 1897, ej återfunnits.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 24 april 1903, nr 52, RA.

N O Bengtsson, P N – legend i Lund (1988); H8D, årg 18, 1916-17, nr 49; LU:s årsber 1910–11 (1911); V Ljungdorff, P N, i anledn av sextioårsdagen (Musiktidn 1927, s 6 f); E Rodhe, Lunds domkyrkas hist 1894–1945 (Lunds domkyrkas hist, 2, 1536–1945, 1946); SMoK; Sohlman; A Wiberg, Den sv musikhandelns hist (1955), s 386; Väd 1929. – Nekr:er över N i GHT, Lunds dagblad o SDS 15 nov 1930.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Preben M C Nodermann, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8152, Svenskt biografiskt lexikon (art av Peeter Mark), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8152
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Preben M C Nodermann, urn:sbl:8152, Svenskt biografiskt lexikon (art av Peeter Mark), hämtad 2024-04-23.