Edvard Nonnen

Född:1804-06-30 – Tyskland (i Hamburg)
Död:1862-03-02 – Rackeby församling, Skaraborgs län

Agronom, Fackskolelärare


Band 27 (1990-1991), sida 136.

Meriter

2 Nonnen, Edvard, son till N 1, f 30 juni 1804 i Hamburg, Deutsch-Evangelisch-Reformierte Gemeinde, d 2 mars 1862 i Rackeby, Skar. Elev vid Westminster School, London, privatstudier i kemi för M Faraday o botanik för T Forster där till 19, naturvetensk studier i Sthlm 2123, lantbrukspraktik på Engeltofta, Barkåkra, Krist, 2324, studier vid lantbruksakad Möglin, Brandenburg, 2426, led av Skaraborgs läns hushålln:sällsk 28, v ordf 41, ordf där 49, förest för lantbruksinst på Degeberg, Rackeby, från 34, led av Sällsk för inhemsk silkesodling 46, av Trädgårdsfören i Gbg 46. LLA 41, LVVS 49, HedLLA 56, LVA 56.

G 11 aug 1846 i Bäve, Göt, m Margaret James Thorburn, fil sept 1824 där, d 28 mars 1913 i Uddevalla, dtr till grosshandlaren William T o Jessij Macfie.

Biografi

I det förmögna hemmet vid Buckingham Gate i London uppfostrades N i varmt kristen anda, och stor vikt lades vid att han skulle utbilda sig för en gagnerik livsgärning. Inom jordbruket, som befann sig i stark teknologisk utveckling, fann fadern ett fruktbart verksamhetsfält för den naturvetenskapligt intresserade sonen. Från elvaårsåldern inriktades dennes studier systematiskt på ämnen av betydelse för en framtida jordbruksexpert, såsom botanik, entomologi och kemi. 1817 inskrevs N och fadern som ledamöter av The Royal Institution, där de bl a åhörde föreläsningar i kemi av Michael Faraday, som även gav N privat lektioner. Familjens flyttning till Gbg 1819 innebar en svår omställning för N efter de intellektuellt stimulerande åren i London.

Hösten 1821 begav sig N till Sthlm, där han studerade kemi för J J Berzelius (bd 4), som uppmuntrade honom till att bli kemist. N fortsatte emellertid sina agrart inriktade studier. Eftersom systematisk undervisning i lantbruksämnen ännu inte förekom i Sverige, följde N föreläsningar av prof i veterinärkunskap S Norling och dennes kollega anatomen A Retzius och åhörde dessutom föreläsningar i mineralogi av prof N W Almroth (bd 1).

Efter de teoretiska studierna i Sthlm ville N skaffa sig praktisk erfarenhet av moderna jordbruksmetoder på det skånska godset Engeltofta, vilket dock till hans besvikelse inte längre var det välskötta mönsterjordbruk som det hade varit under C G Stjernsvärds tid som ägare. Hösten 1824 reste han till Albrecht Thaers lantbruksakademi Möglin nära Potsdam. Där fann N att lantbruksundervisningen bedrevs som ett vetenskapligt studium, och idén att starta ett liknande lantbruksinstitut i Sverige började ta form hos honom.

Studierna på Möglin under två vintrar kompletterades med inemot ett års resande till mer eller mindre avancerade jordbruk i Tyskland och Österrike. Våren 1827 fortsatte han resan genom Flandern till Storbritannien, där besöken på gods och gårdar i grevskap med intensivt och differentierat jordbruk såsom Kent, Norfolk och Suffolk samt Midlothian och East Lothian i Skottland visade sig vara särskilt givande när det gällde den praktiska jordbrukshanteringen.

Hösten 1827 återvände N till Sverige och sökte genom fortsatta resor skaffa sig en överblick över förhållandena inom lantbruket i olika delar av landet. I Skaraborgs län, där näringen gav påfallande låg avkastning och egendomspriserna var låga fann han ett lämpligt arbetsfält.

1828 köpte N godset Degeberg vid Vänern, omfattande omkr 250 tunnland åker och 200 tunnland skog. Både mangårdsbyggnad och åkrar befann sig i synnerligen dåligt skick, men jordmånen var god. N fick till en början använda all sin energi på att rusta upp egendomen. Redan första hösten grävdes djupare och mer ändamålsenligt placerade diken. Sammanslagning av jordlotter inledde ett omfattande skiftesarbete, som skulle möjliggöra en rationellare brukning av jorden. Genom plöjning med hästar i stället för oxar förbättrades gödningen av jorden. Införandet av cirkulationsbruk (bestående av klöver, foderrotfrukter och säd) ökade också avkastningen. Vidare förbereddes anläggning av trädgård och park med 3 000 träd och buskar från föräldrarnas trädgård på Liseberg. Mot Vänern planterades hagtorn som vindskydd, skogen gallrades och vägarna förbättrades. För det planerade mönsterbruket ansökte N om att tullfritt få införa avelsdjur, utsäde och jordbruksredskap från utlandet. Från morbrodern A R Lorents (bd 24) säteri Lärjeholm fick han en värdefull medhjälpare i den skotske inspektorn Alexander Skinner. Efter ett par år började N:s arbete bära frukt och 1830 kunde han mottaga sin första lantbrukselev.

1830 träffade N i Sthlm presidenten i kommerskollegium G Poppius, som kom att betyda mycket för tillkomsten av ett lantbruksinstitut på Degeberg. Lantbruksundervisningen hade debatterats under flera riksdagar, men oenighet rådde om såväl nyttan som organisationen och finansieringen av en utbildningsanstalt. 1832 hade LA som prisämne frågan hur en sådan bäst borde organiseras. Uppgiften besvarades bl a av J Nathhorst (bd 26), som var nära vän till N och hade besökt Möglin s å som denne. Nathhorsts prisbelönta förslag förordade ett lantbruksinstitut med en högre och en lägre linje. I första rummet underströks vikten av den praktiska delen av utbildningen, därefter den egentliga jordbruksvetenskapen och sist hjälpvetenskaperna. Förslaget överensstämde väl med N:s likaledes av Thaer starkt influerade planer för Degeberg.

Till riksdagen 1834 framlade landshövdingen i Skaraborgs län C H Gyllenhaal (bd 17) en motion om ett lantbruksinstitut på Degeberg, vartill fogades en framställning av N med begäran om anslag till lärarlöner och ett antal friplatser. Den ingående motiveringen (tr 1834) visar att N:s målsättning i första hand var att utbilda sönerna till störrejordägare, så att de som inspektörer och förvaltare skulle kunna sprida kunskap om ett rationellare, på vetenskapliga insikter grundat jordbruk. För att även tillgodose behovet av ökad lantbrukskunskap hos allmogen skulle en lägre kurs för rättarelärlingar inrättas. Ett årligt anslag beviljades trots kompakt motstånd i bondeståndet. Institutet ställdes under nyutnämnde statsrådet Poppius' uppsikt, och en styrelse tillsattes med landshövdingen som ordförande och N som självskriven ledamot.

N stod för den teoretiska delen av utbildningen vid institutet. Han var ohämmad av en kvardröjande engelsk brytning en god och entusiasmerande lärare. I de mer praktiskt och tekniskt orienterade ämnena var Skinner en ovärderlig medhjälpare. För undervisning i avdikning och ängsvattning anlitades lantbruksingenjören Anders Johnson (bd 20), och i skogsvård och kreatursskötsel användes särskilda handledare. Som hjälpvetenskaper ingick botanik, teknisk kemi, kreaturssjukdomar och bokföring.

Snart visade det sig att det begärda anslaget var för knappt, och N reste 1838 till Sthlm för att söka utverka stöd till institutet. Bl a fick han audiens hos Karl XIV Johan, som visade stort intresse för saken, och bland de högre stånden fann N i vida kretsar förståelse för Degebergs betydelsefulla roll. Bondeståndet skärpte däremot sin misstänksamma och avoga hållning till en enhällig manifestation, som indirekt riktade sig mot de andra ståndens underkännande av böndernas sakkunskap, och N fick utstå åtskilliga smädelser för sina nya metoder. Fördubblade anslag från 1840 beviljades icke desto mindre av riksdagen. Trots böndernas motstånd hade intresset för ökad lantbruksundervisning då blivit så starkt, att medel anslogs till inrättandet av ännu ett lantbruksinstitut, vid Ultuna kungsladugård, och till flera lägre lantbruksskolor. N erbjöds föreståndarbefattningen vid Ultuna men föredrog att stanna på Degeberg, som blivit internationellt känt.

Vid sidan av mönsterjordbruket och utbildningsanstalten vid Degeberg inrättade Skinner en mekanisk verkstad för framställning av jordbruksredskap och verktyg. Efter en förnyad studieresa till Storbritannien lät N också uppföra ett litet tegelbruk med en därifrån införd maskin som framställde olika slags tegelrör för täckdikning. Inspirerad av Nathhorst, som var expert på fåravel, arbetade N energiskt för att skapa ett stamschäferi i Skaraborgs län, och under en period förlades ett statligt sådant till Degeberg. Under 1830- och 40-talen var fårskötseln där omfattande.

Efter 18 års verksamhet nedlades elevkurserna på Degeberg. N hade då i hög grad uppnått sitt ursprungliga syfte med institutet. Statens lantbruksinstitut på Ultuna var då färdigt att ta över den högre undervisningen och runt om i landet fanns ett tiotal lantbruksskolor. Där hade åtskilliga av hans tidigare i allt 187 elever placerats som föreståndare eller lärare, medan andra spelade en viktig roll som kringresande jordbrukskonsulenter. Lantbruksskolan fortsatte emellertid till efter N:s död med 24 lärlingar om året. Då den 1863 upphörde hade 353 rättare utbildats där.

N gjorde en pionjärinsats inom den agrara undervisningen genom att till Sverige förmedla utländska erfarenheter om praktiska brukningsmetoder och -teknik. Han sökte liksom tidigare R Macklean (bd 24) och Stjernsvärd konsekvent utnyttja och överföra skotsk sakkunskap till Degeberg. Genom vännen och senare svärfadern William Thorburn fick N tillgång till skotsk lantbrukslitteratur och skotska tidskrifter som Journal of the Highland Society och Edinburgh Review. Att hans närmaste man var skotte och att flera inspektörer och en lantbruksingenjör hade studerat jordbruk i Skottland var led i samma strävan. En annan viktig insats gjorde N genom att sprida på vetenskapliga insikter grundad kunskap om förhållanden som var avgörande för jordbrukets avkastning. Han sökte därvid förmedla den kemiska forskningens landvinningar och speciellt resultaten av Justus v Liebigs banbrytande undersökningar om jordmånens kemiska sammansättning och växternas näringsbehov.

Vid de allmänna sv lantbruksmötena från 1846 fann N ett tacksamt forum för sina ambitioner. Det sjätte allmänna lantbruksmötet 1853 avlade studiebesök på Degeberg, och han var en av de drivande krafterna vid arrangerandet av det nionde mötet, i Gbg 1860. N spred också kunskap genom länets hushållningssällskap, där han vid sidan av det 1838 omdanade sällskapets organisatör J G Richert på Trufve och dess ordf L W Kylberg (bd 21) på Såtenäs spelade en mycket betydelsefull roll. Det nya sällskapet inriktade sig främst på en intensifiering av jordbruket. För att stimulera länets jordbrukare till nytänkande arrangerades med N:s bistånd årliga sädesprovsutställningar i Lidköping, plöjningstävlingar och kreaturspremieringar. På de av sällskapet från 1850 anordnade lantbruksmötena var N en regelbundet återkommande föreläsare.

Karakteristiskt för det nya sällskapet var dess engagemang för en liberal och humanitär politik i t ex representations-, tull- och nykterhetsfrågorna. En fri prisbildning på spannmål och ett avskaffande av husbehovsbränningen låg såväl hushållningssällskapet som N varmt om hjärtat. Redan 1831 hade han deltagit vid bildandet av Lidköpings nykterhets- och måttlighetsförbund. En annan för sällskapet viktig fråga rörde länets kommunikationer. Det gällde att underlätta avsättningen av spannmålsöverskottet till angränsande län, till Gbg och den växande engelska marknaden. Särskilt havre utskeppades i betydande mängder från Uddevalla av den från Skottland ditflyttade köpmannen W Thorburn. N arbetade även i många år för en direkt ångbåtslinje GbgHull.

N:s uppträdande präglades av hans varmt religiösa och humanitära inställning. När koleran härjade 1834 var han ordförande i sundhetsnämnden och gjorde viktiga förebyggande insatser. Under epidemier besökte och hjälpte han själv de sjuka i trakten. Av sina vänner beskrevs han som en vek idealist utan naturliga ledaregenskaper. Detta hindrade emellertid inte att han viljefast genomförde det han föresatt sig. N uppskattades för sitt tillmötesgående sätt, sin godhet, uppriktighet, värme och entusiasm. Under årens lopp mottog han många hedersbevis. 1864 insamlades medel till en minnesfond som förvaltades av LA och där avkastningen utdelades som resestipendium, Nonnenska stipendiet, till lantbrukselever vid Ultuna och Alnarp.

Författare

Elsa-Britta Grage



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

N:s arkiv (bl a ms, korr, handhar ang Degeberg, anteckn:ar om lantbruk, järnvägar, geologi m m) i Skaraborgs länsmuseum, Skara. Handl:ar (bl a självbiogr) efter N även i Släkten N:s arkiv, GLA. Brev från N i GUB (bl a många till S A Hedlund), KB (bl a många till N M Lindh) o RA (bl a till A G o C G Mörner).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Vördsam framställning om stiftandet af ett landtbruks-institut på säteriet Degeberg. (På ridd. och adelns begäran till trycket befordrad.) [Rubr.] Sthlm 1834. 11 s. [Undert.] Prospect öfver landtbruks-institutet på Degeberg. Sthlm 1835. 30 s. [Anon.] Omtr: Upsala läns kongl. landthushållningssällskaps handlingar, h 19, Upsala 1837, s 6082. Berättelse öfver Degebergs landtbruks-instituts fortgång ifrån dess stiftelse och till 1839 års slut, jemte framställning om de erforderlige medel för dess fortfarande och vidare utveckling (Stormäktigste allernå-digste Konung! [rubr; underdånig berättelse för år 1839 av LA:s direktör G Poppius], Sthlm 1840, 4:o, s 1330). Underrättelse om landtbruks--institutet på Degeberg. [Rubr.] Skara 1841. 8 s. [Anon.] [Ny uppl] 1846. Ändamål och vilkor för emottagning af rättarelärlingar vid Degebergs landtbruks-institut. [Rubr.] Skara 1841. 8 s. [Anon.] [Ny uppl] 1846. Trädets beredning (Årsberättelse för ] 844, eller Kongl. wermländska hushållnings-sällskapets fyrationdeandra arbets--år, afgifven...l5 febr 1845, Carlstad 1845, Bi-hang, s CXXXVI-CXXXVIII; även Tidskrift för landtmanna- och kommunalekonomien ..., årg 6, 1846, Upsala, s 209-214). - Hvilka medel kan man, på grund af den erfarenhet, som ... landtbruks-institut och rättare-skolor lemnat, anse vara de mest tjenliga för dessa ...? (Berättelse öfver förhandlingarne vid det andra allmänna svenska landtbruksmötet i Stockholm 1847, Sthlm (tr Upsala) 1848, s 5060; yttranden även i d:o vid 1. mötet där 1846, tr 1847, 5. mötet i Örebro 1850, Örebro 1851, 6. mötet i Lidköping 1853, Carlstad 1854, o 9. mötet i Göteborg 1860, Gbg 1861). Reflexioner, med anledning af Kongl. maj:ts nådiga bref af den 2 sistl. december, om inhemska konst- och husflitens uppmuntrande hos allmogen; antecknade med särskildt afseende på Skaraborgs läns slättbygd, af en landtbrukare inom Leckö fögderi. [Lidköping 1848.] 4:o. (4) s. [Undert: N.] (Bihang till Lidköpings nya tidning, 1848, n:o 8.) Om ändamålsenligaste afdikningsättet å mark, som odlas att för framtiden behållas till åker, samt om omläggning af gamla öppna diken till täckta (Tidskrift för landtmanna-o kommunalekonomien, 12, 1852, s 4955). Degebergs landtbruks-skola. Berättelse, för år 1854, afgifven till Kgl. svenska landtbruks-akademien. Jemte en beskrifning om rofodling, sådan denna i 26 år vid Degeberg idkats, och om försök som dermed skett på styfvare lerjord; med ett tillägg: Om sv landtbrukets närvarande ställning. Örebro 1855. 30 s. 2. tillökta uppl [omsl: Om rofodling. Utförlig beskrifning hur denna i 26 år med fördel idkats vid Degeberg och ... lerjord. Med en förutgående berättelse om Degebergs landtbruksskola för år 1854 samt ett tillägg ...] 1857. 48 s. Om rofodling. Kort sammandrag ... till mindre jordbrukares tjenst; utg af Skaraborgs läns hushållningssällskap. Mariestad 1856. 12 s. Betraktelser öfver foderodlingens vigt, med beskrifning om odlingen af rotfrukter och af rofvor isynnerhet, Vestergöthlands jordbrukare tillegnade. Mariestad 1856. 31 s. [Ur Skaraborgs läns hushållningssällskaps handl för år 1855.] Annan utg: Betraktelser ... isynnerhet, äfven för mindre jordbrukare. Örebro 1856. 39 s. Övers: Turku 1866, 41 s. Agronomen, direktör Anders Johnson. Minnesteckning (Tidskrift för landtmanna- och kommunalekonomien, 16, 1856, s 5763). Om cirkulationsbruk på mindre ägorymder, hos torpare och små hemmansägare (ibid, 17, 1857, s 192201; ur följande arb). Om cirkulations- eller vexelbruk i Sverige, lämpadt äfven för brukare af smärre jordlotter. Örebro 1857. 92 s. Övers: Kuopio 1863, 96 s. Om kreatursförsäkringsbolag mot lungsjuka (Tidskrift för svenska landtbruket och dess binäringar, årg 3, 1857, Sthlm 1857[-58], 4:o, s 80 f; ur Skaraborgs läns hushållnings-sällskaps handl så). Om undervisningen vid våra landtbruksskolor (ibid, s 348-351; d:o). - Allmänna anmärkningar rörande vårt landtbruks ställning (ibid, 4, 1858, tr 1858[59], s 84-88; ur berättelse till LA för 1857). Berättelse öfver Degebergs landtbruks-skola för 1859 (Tidning för Skaraborgs läns hushållnings-sällskap, 1860, Mariestad, s 1828, 3342; även i föreg Tidskrift..., 6, 1860, s 119125). Berättelse om Degebergs landtbruksskola för 1860 (ibid: Skaraborgs läns hushållningssällskaps tidning, 1861, s 3353; även i Tidskrift..., 7, 1861, s 85-88). -Medv i Skaraborgs läns hushållningssällskaps handlingar för år 1854(1858), Mariestad 185559, o Möglinsche Annalen der Landwirth-schaft 1827, Berlin; tillf bidrag i GHT.

Källor och litteratur

Källor o litt: Biographica, RA. W Thorburns släktarkiv, GLA.

J Granquist, Predikan vid ... E N:s jordfästn... (1862); J F Hallenborg, E N (1925); R Kjellén, Skaraborgs läns hushålln:sällsk 18071907, 12 (1907); C Loven, Minnesteckn föredragen [i VA] den 31 mars 1898 (1898); P v Möller, E N (Lefnadsteckn:ar öfver VA:s efter år 1854 aflidna led:er, 1, 186973); E E Nonnen, Systrarna på Liseberg (1922); R Torstendahl, Teknologins nytta (1975); G Utterström, Jordbrukets arbetare, 1 (1957).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Edvard Nonnen, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8162, Svenskt biografiskt lexikon (art av Elsa-Britta Grage), hämtad 2019-09-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8162
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Edvard Nonnen, urn:sbl:8162, Svenskt biografiskt lexikon (art av Elsa-Britta Grage), hämtad 2019-09-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se