Norberg, släkter



Band 27 (1990-1991), sida 148.

Biografi

Norberg, släkter.

1 Se Nordenskjöld (Nordenskiöld; Nordensköld).

2 Släkt, härstammande från skattebonden Mats Isaksson (d 1699 eller 1700). Han köpte 168889 jord i byn Norrtjärn i Nätra, Ångermanland, och uppgavs då komma från Västanå i samma socken. Han bokfördes i Norrtjärn i mtl 168899, varefter gården redovisas under hans änka. En av hans söner var enligt Nederluleå dödbok 1744 andre komministern i Nederluleå Isak Nordmark (16901744), som blev farfar till professor Zacharias Nordmark och stamfar för en ännu fortlevande släkt med detta namn.

170912 redovisas gården i Norrtjärn i mtl under Mats Isakssons änka och sonen Per (Petter) Matsson (d 1739, 50 år gammal), som därefter genom äktenskap med en änka kom i besittning av en gård i Främmerhörnäs i Själevad, Ångermanland. Där kallas han Petter N i 1713 års dombok och uppges vara gästgivare, och i mtl 171415 nämnes han som sockenskrivare, men redan i 1715 års dombok förekommer han som länsman. Hans son Petter N (172267) i Främmerhörnäs inskrevs vid UU 1739 och namnes i mtl som länsman från 1742 samt som v landsfiskal från 1758. S å fick han fullmakt som pärlfiskeriinspektör och anställde pärlfiskare vid vattendragen i norra Ångermanland (Ahnlund). S å köpte N tillsammans med handelsmannen i Härnösand Göran Unasus och länsmannen David Hiellman av Söderå byamän ett område för en såg i Mo, Ångermanland, och 1759 fick de tillsammans med handelsmannen i Härnösand Petter Håberg kammar- och kommerskollegiernas tillstånd att anlägga ett finbladigt tvåramigt sågverk i Yttersel i Anundsjö, Ångermanland. Redan 1763 sålde N emellertid sin andel i Söderåfors sågverk, som blev ursprunget till de senare välkända Mo och Domsjöverken. Hans hustru, komministerdottern Margareta Ullenia, fick 1764 av riksens ständers manufakturkontor en tung silverkanna för sin insats inom linnevävnadskonsten. N var far till komministern i Riddarholmsförsamlingen i Sthlm Eric Norbergson (174896).

En tredje son till Mats Isaksson var Mats (Matthias) Matsson (16941764), under vilken gården i Norrtjärn efter den äldste broderns flyttning redovisas i mtl fr o m 1713, till en början tillsammans med modern. Han löste 1716 (domb 1739) ut sina bröder, kallas i mtl from 1719 N, var länge länsman och kallas i mtl 1764 linnedirektör. Hans boupptecknade förmögenhet uppgick till nästan 57 000 dlr kmt (Morell). N:s hustru, komministerdottern Christina Walanger, var en föregångskvinna inom linhanteringen och belönades därför av riksens ständer med en silverbägare 1748 och en förgylld silverkanna 1752. De var föräldrar till professor Matthias N (se nedan) och till prosten teol dr Isac N (17481819) i Gudmundrå, Ångermanland.

Dessas äldre bror Israel N (17421823) prästvigdes 1763, promoverades till magister i Uppsala 1764 och var 176591 brukspredikant vid Galtströms bruk i Njurunda, Medelpad. Han köpte 1785 hälften av Sörfors järnbruk i Attmar, Medelpad, och 1793 även den andra hälften där. 179597 anlade N järnbruket Norafors i Sättna, Medelpad, tillsammans med. handlanden i Sundsvall Petter Mützell (bd 26), med vilken han även var kompanjon som redare för ett av de fem fartyg som utgjorde Sundsvalls flotta i utrikestrafik. Tillsammans med apotekaren Olof Thelning i Sundsvall och handelshuset P Brändström & Co i Gävle (jfr bd 6, s 602, 12, s 36, o 13, s 756) bildade han ett konsortium, som exploaterade de rika skogstillgångarna kring Indalsälven och till 1815 ägde sågar vid Indal, vid Boda och Sillre i Liden och vid Märlo i Timrå. N blev morfar till biskopen i Härnösand Israel Bergman (bd 3).

En syster till Israel, Matthias och Isac N blev mor till professor Jonas Stecksén och farmor till generalmajor Johan Stecksén. En annan syster hade en dotter, som i äktenskap med sockenskrivaren och kyrkovärden Erik Isaksson i Kornsjö, Nätra, blev mor till flera söner, som antog namnet N.

Av dem var länsmannen Isak N (17871832) i Mörtsal, Högsjö, Ångermanland, far till komminister Simon N (181997) i Skön, Medelpad. Isak N:s yngre bror lanthandlaren, skeppsredaren och häradsdomaren Israel N (180381) i Västby, Högsjö, var far till skeppsredaren Erik N (18321914), som anlade skeppsbyggeri och sågverk vid Västby men senare kom på obestånd på grund av alltför generösa borgensförbindelser och utlån. Bror till Erik N var civilingenjören och trävaruhandlaren Christian N (18371935) i Umeå.

Isak och Israel N:s bror kyrkovärden Eric N (17881871) i Kornsjö var en av norra Ångermanlands mest betydande handelsbönder. Han började tidigt frakta varor vintertid med släde till Sthlm och kom snart att ägna sig åt lärftuppköp i större skala och utnyttja båttransporter. Stora delar av året befann sig N i Sthlm för att sköta försäljningen. Söderifrån köpte han salt, spannmål och specerier, som han sålde till personer i sin hembygd. Han ansågs vara Nätra sockens rikaste man (Nätterlund), och hans förmögenhet uppgick enligt bouppteckningen till nästan 120 000 rdr. C:a 500 brev till N och även hans räkenskaper m m finns i Nätra hembygdsförenings arkiv. Han var far till länsmannen Israel N (18391900) i Nordingrå, Ångermanland. Dennes äldre halvbror lärftshandlaren och kyrkovärden Erik N (181389) i Finnborg, Nätra, var far till byggmästaren Erik N (18451927) i Östersund.

Den sistnämndes son Petrus N (18751960) avlade folkskollärarexamen i Härnösand 1898 och blev lärare vid folkskolan i Skönsmon, Medelpad, 1902, förste lärare där 1909 och överlärare i Avesta 1916 men tog avsked redan 1918 (tjänstledig från 1917) för att bli informator för Axel Axelson Johnsons (bd 20) barn. Hans tidigaste tryckta skrifter var Om modersmålsundervisningen i barndomsskolan (1916), Uppmärksamhet och intresse. Minnet. Några psykologisk-pedagogiska synpunkter (1917) och Avesta skola 16421872 (1924). Mest känd blev emellertid N som brukshistoriker genom digra arbeten, främst Bidrag till Engelsbergs bruks historia (1934), Ur Högfors bruks historia (1937), Ångermanländsk järnhantering (1952), Avesta under kopparbrukets tid, 12 (1956), Hälsinglandsjärnbruk i gången tid (1956), Forna tiders järnbruk i Norr- och Västerbotten (1958), Gästriklands hyttor och hamrar (1959) och Medelpads nedlagda järnbruk (1960) samt Sala gruvors historia under 1500- och 1600-talen, först postumt tryckt (1978). N blev korresponderande LVHAA 1954 och fil hedersdr vid UU 1958.

En brorson till N blev far till rättschefen i EFTA Sven N (f 1940) och till krigsarkivarien Erik N (f 1942).

Författare

H G-m



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: Kopia av E Edins ms N:ska släkten i Norrland, SBL; G Elgenstiernas saml, KB; Petrus N, Släkten N från Nätra socken i Ångermanland (stencilerat ms) hos krigsarkivarien Erik N, Sthlm; P Norberg, Matthias N (Ångermanland 194041); dens, Sörkörare från Nätra (Arkiv för norrländsk hembygdsforskning, 14, 1955), s 4460; Sv släktkal, 10 (1930; tr 1929).

Mats Isaksson: Vnl:s renov domböcker, vol 12, f 764, RA; P Norberg, aa 194041.

Isak Nordmark: Härnösands hm; E Modin o E N Söderberg, M öfver i Upsala studerande norrlänningar 1595-1889 (1889); Norberg, aa 194041; A Nordberg, En gammal norrbottensbygd, 2 (1970).

Släkten Nordmark: Sv släktkal, 15 (1962).

Petter N (d 1739): Vnl:s renov domböcker, vol 31, f 552v, 562v, 563v o 567, vol 33, f 264v, 414, 698 och 701, samt vol 57, f 340, RA; Härnösands hm, 3 (1925), s 290.

Petter N (d 1767): Manufakturkontorets arkiv, vol 358 (kreditverifikationer 1765), f 416, RA; N Ahnlund, Mo o Domsjö verken (1917), s 1115 o 132; G Bucht, Tiden 17211809 (Härnösands hist, 2, 1945); G Grenander Nyberg, Linodling o linnevävning i Själevad o dess grannsocknar 1750-1900 (1967), s 12; Härnösands hm, 3 (1925), s 291; Modin o Söderberg, a a; Norberg, a a 194041; dens, Den ångermanländska linslöjden (1938), s 25 f o 30.

Eric Norbergson: Vnl:s renov domböcker, vol 154, f 172, RA; Modin o Söderberg, a a; Sthlms hm.

Mals (Matthias) N: R 2864 (SU:s prot 1747), p 2889 f, R 2990 (Handels- o manufakturdeputatio-nens prot 175152), f 313 ff, Manufakturkontorets arkiv, vol 54 (prot 1748), p 278, vol 57 (prot 1751), p 1727, vol 58 (prot 1752), p 156 f, 1211 ff, 1269 o 1634, samt vol 327 (kreditverifikationer 1752), f 50, 283 o 395, Vnl:s renov domböcker, vol 57, f 340, RA; A Fryxell, Berättelser ur sv historien, 43 (1904); Grenander Nyberg, a a, s 11 f; Härnösands hm, 2 (1923), s 19; M Moreli, Bondeköpmän (1982), s 98, 140; Norberg, a a 1938, s 13, 16, 18, 20-23, 25 o 72 f; dens, a a 194041; O Törnsten, Nätra sokns lin-säde (1753), s 10; K Ullenhag, Sörkörare (1980), s 18 o 123; H Wichman, Örnsköldsviks hist 18421942 (1943).

Isac N: Härnösands hm; N H Qvist, Ådalen, 12 (194346); A Renström, En god o trogen Christi tjenare... föreställd, då... Isac N jordfästades... (1819); U Willers, Ernst Moritz Arndt o hans sv förbindelser (1945).

Israel N (d 1823): Bergskollis skr till K M:t, vol 98: 31 maj 1805, Justitierev:s utslagshandl i besvärs- o ansökningsmål 20 juni 1782, nr 10, RA; N Ahnlund, Tiden 1721-1803 (Sundsvalls hist, 2, 1921), s 81 o 261; E Backman, Attmars socken (Det gamla Medelpad, 4, 1946), s 15; S Humble, Tiden 180362 (Sundsvalls hist, 3, 1921), s 166 o 173; Härnösands hm; Modin o Söderberg, aa; P Norberg, Medelpads nedlagda järnbruk (1960), s 48-52 o 5962.

Isak N: Norberg a a 1955, s 45.

Simon N: TU 5:12 o 7:83, KB; Härnösands hm; Modin o Söderberg, a a.

Israel N(dl881): Norberg, a a; 955, s 45,55fo 58 ff; Qvist, a a; A Salvén, Boken om Högsjö (1918), s 157 o 188.

Erik N (d 1914): Qvist, a a; Salvén, aa, s 188 f o 209.

Christian N: Modin o Söderberg, a a; SvTeknF.

Eric N (d 1871): Moreli, aa, s 18, 51, 62, 81 o 87144; Norberg, aa 1938, s 51, o 1955; N J Nätterlund, Norra Ångermanland i ord o bild från förr till nu, 1 (1925), s 190; J Strindlund, Godshandlare o sörkörare i Sidensjö (Arkiv för norrländsk hembygdsforskning, 13, 1948), s 77; Ullenhag, aa, s 108114 o 116.

Israel N (d 1900): Adressförteckning å kronofogdar, landsfiskaler o länsmän (1882), s 70; Modin o Söderberg, a a.

Erik N (d 1889): Morell, a a, s 80 o 134 f; Norberg, aa 1955, s 46 f, 50 f o 53; Nätterlund, aa, s 213; Ullenhag, aa, s 109.

Erik N (d 1927): Morell, aa, s 135.

Petrus N: [W] C[arl]g[re]n, rec av Ångermanländsk järnhantering (HT 1956); dens, rec av Hälsinglandsjärnbruk i gången tid, Forna tiders järnbruk i Norr- o Västerbotten o Gästriklands hyttor o hamrar (HT 1960); dens, Petrus N t (HT 1961); C Gustafsson, Sv folkskole-M (1910); dens, Sv folkskole-M .. 1916 (1916), s 264; Inbjudn:ar till doktorspromotionerna i UU:s aula lördagen den 31 maj 1958 (1958), s 46 f; Petrus N t (SvD 15 dec 1960); SFL 195660 (1963); M Sondén, PorträttM över L:er... VHAA 17531958 (bilaga till VHAAÅ 1959), s 138.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Norberg, släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8170, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2019-03-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8170
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Norberg, släkter, urn:sbl:8170, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2019-03-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se