Biografi

Nordenfalk, släkt, härstammande från Johan Norén (1727–1806), vars far kontraktsprosten Erik Noreens (1690–1760) i Köla, Värml, förfäder i tre generationer varit kyrkoherdar i Nor, Värml; Erik Noreens farfar var farbror till den förste Löwenhielm, och en bror till Johan Norén blev farfars far till professor Adolf Noreen (se släkttavla i bd 24, s 592).

Johan Norén var från 1747 anställd vid justitierevisionsexpeditionen, varifrån han 1770 fick avsked med revisionssekreterares karaktär. Han var då sedan 1765 gift med en dotter till den avlidne disponenten vid familjeföretaget Graningeverken i Sollefteå (nu Graninge) Jacob Clason (bd 8, s 557) och hade 1766 övertagit sin svärmors skulder mot att hon på honom överlät sina andelar i Gålsjö bruk i Boteå, Bollsta masugn i Ytterlännäs och Holms säteri – Sveriges nordligaste – i Överlännäs, allt i Ångermanland. 1771 lät han vid Björkå i Överlännäs bygga en hammare och två härdar, som överflyttats från Gålsjö. Mellan 26 okt och 17 dec s å (Boteå dopbok, HLA) adlades han med namnet N (sköldebrev i RHA antedaterat 1769). Sedan herrgården vid Holm förstörts av vådeld, lät N 1776 bygga den som ännu (1989) finns där. Han lät också anlägga en trädgård där, och han utökade och förbättrade jordbruket avsevärt.

Hans son brukspatronen Carl Fredric N (1768–1825) på Holm blev i äktenskap med sin mors systerdotter Hedvig Sophia Hiärne (1770–1848) – en sondotter till Urban Hiärnes son Carl Urban Hiärne (bd 19, s 140) – far till statssekreteraren Johan N (N 1), som blev friherre 1838 enligt 37 § RF och senare justitiestatsminister. Denne blev svärfar till generalpostdirektören Wilhelm Roos och till generalmajor Klas Hjalmar Kreüger (bd 21, s 537) samt far till landshövdingen Carl Olof Christian Johan N (N 2).

En yngre son till N 1 var Otto Wilhelm Claes Johan N (1840–1903). Otto N deltog i dansk-tyska kriget 1864 och blev därunder sårad vid försvaret av Dybböls skansar. Senare var han ledamot av Norra Kalmar läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott 1872–85, disponent vid släktgodset Blekhem i Törnsfall, Kalm, 1875–85, revisor och direktör i Kalmar enskilda bank 1875–78, direktör i styrelsen för järnvägen Hultsfred-Västervik 1876–85 och ledamot av Kalmar läns norra landsting 1883–85. Han befordrades i armén till överstelöjtnant 1900. Otto N skrev Kongl Andra lifgrenadierregementets chefer (1891) och efterlämnade anteckningar om sitt deltagande i dansk-tyska kriget (tr av Erland N 1931 och i utdrag 1964). Han var morfar till regeringsrådet Nils Lorichs (bd 24, s 117) och far till den även som akvarellist och tecknare verksamme majoren och hovintendenten Otto Erland Carl Johan N (1880–1965). Erland N var 1942–59 föreståndare för museet Löfstads slott i Kimstad, Ög. Efter hans död publicerades 1967 en av honom författad utförlig presentation av detta slott och dess samlingar.

N 2:s och Otto N:s äldre bror Johan N (1830–1901) blev friherre vid faderns död 1846 och magister i Uppsala på en avhandling om 1660 års regeringsform (1857), köpte 1862 säteriet Lövsta i Ytterenhörna (nu Enhörna), Söd, deltog i flera ståndsriksdagar samt var riksdagsman i FK 1867–75 och i AK 1876–81. Som medlem av det dominerande lantmannapartiet var han v ordförande i konstitutionsutskottet 1879–80 och fullmäktig i riksgäldskontoret 1879–95. Mest känd har N blivit genom sin verksamhet i FrKA, där han blev hedersledamot 1875 och v preses 1877, var preses från 1885 till sin död och tog initiativ till om- och tillbyggnad av dess hus i Sthlm. Hans vän Viktor Rydberg tillägnade honom 1877 skriften Romerska dagar och 1890 dikten Grubblaren.

Hans son kabinettskammarherren friherre Johan Axel N (1866–1958) var far till direktören friherre Johan Axel Erland N (N 3) och till fd överintendenten professor Carl N (f 1907, d 1992^[1]). Son till N 3 är ambassadören friherre Johan N (f 1934).

Författare

H G-m

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: Elgenstierna; Örnberg, 12 (1898), s 56.

Johan N (d 1806): Rådsprot i inrikes civila ärenden 1770:1, fl 37, Adelsbrev, vol 25: 27 nov 1758 o vol 27: 24 jan 1770, Biographica, Kanslikolhs skr till K M:t, vol 58: 20 maj 1761, vol 68: 24 febr 1766, vol 71: 1 dec 1767 o vol 75: 8 maj 1770, Bergskolhs arkiv A I: 155, 159 o 161, B II: 129: 15 nov 1770 samt E IV: 290, nr 82, o E IV: 295, RA; Boteå dopbok 1771, HLA; J A Almquist, Graningeverken (1909), s 118; H Beskow, Dalarna. Norrland (Slott o herresäten i Sverige, 1969), s 204 o 213; T Hedborg, Holms säteri o Björkå ab (Arkiv för norrländsk hembygdsforskn 1943–44); A Hiilphers, Samhar til en beskrifn öfwer Norrland, 4 (1780), s 32, 125 o 133; S Högberg, Matr över led:er av PS 1766–1815 (1961); Karlstads hm, 3 (1968), s 357; E Modin, Minnesblad ur Holms säteris o dess bruks hist (1946), s 15–19; A Noreen, Släkten Noreen (1917), s 131 ff; dens, Släkten Poignant (1919), s 138 ff; N H Qvist, Ådalen, 1–2 (1943–46); H Rosman o A Munthe, Släkten Arfwedson (1945); J A W[allen-steen], Adl ätten Wallensteen n:r 1305 (PHT 1903), s 132.

Carl Fredric N: R Adamson, Den sv järnhanteringens finansieringsförh:n. Förlagsinteckn:ar 1800–1884 (1963); Beskow, a a, s 204 o 214; B Boethius o Å Kromnow, Jernkontorets hist, 2:1–2 (1968); Hedborg, a a; ISP; Modin, a a; Qvist, a a; J Vising, Minnesbilder (1938).

Otto Wilhelm Claes Johan N: TU 5:12 o 7:83, KB; A Anjou, Svenske frimurare, 4–5 (1904–05); K Falck, En sv officer vid Dybböls skansar. Ett hundraårsminnc. Ur Gustaf Selldéns dagbok o brev (PHT 1964); K K:son Leijonhufvud, K Södermanlands rcg:s hist 1771–1915, 3 (1919); Matr öfver styrelsemedlemmar, lärare o elever vid Ultuna landtbruksinst 1849-1909 (1909); A W Möller, Berättelser från 1864 års danska krig samt om deri deltagande svenska, norska o finska frivilliga (1865), s 107 o 167–170; E Nordenfalk, Otto N i dansk-tyska kriget 1864 (1931); dens, d:o (PHT 1964); SPG; W Stcnhammar o R Stenbock, K andra livgrenadjärreg:t (1941).

Otto Erland Carl Johan N: Erland N (SvD 27 nov 1965); A Kugclbcrg, Biogr anteckmar om officerare o vederlikar 1619–1927 (K första livgre-nadjärreg:s hist, 5, 1930); Å Nisbcth, Östergötland (Slott o herresäten i Sverige), 2 (1971), s 25; SKL; F Wernstedt, rec av G Petri, K första livgre-nadjärreg:s hist, 1–2 (PHT 1928); Väv. Götalandsdelen (1948).

Johan N (d 1901): TU 5:12 o 7:83, KB; Almquist, a a, s 5, 172, 175, 178 o 231; [G Bellander,] AK:s män (1877), s 16; S Bcrgh, SkS under första århundradet af dess tillvaro (HH 25, Bihang, 1917); [W A Bergstrand,] Från 1881 års AK. Konturteckn:ar af Marcellus, 1 (1881), s 223 ff; [dens,] Politiska ströftåg o interiörer, af Marcellus, 1 (1881), s 10 ff; K O Bonnier, Bonniers, 4 (1931); F Bremcrs brev, 4 (1920); S E Bring, Bolagets direktion, tjänstemän o revisorer (Göta kanals hist, 2, 1930); Broomc; A Brusewitz, Statsrådets ansvarighet (Sveriges riksdag, 15, 1938), s 385; Carlander; E C[ronlun]d, Johan N (SMoK 5, 1949); F v Dardcl, Minnen, 3-4 (1912-13); dens, Dagboksantcckn:ar 1873–76 (1916); dens, d:o 1877-80 (1918); dens, d:o 1881–85 (1920); De sköna konsternas akademi. Konstakademien 250 år (1986); S Ekman, Slutstriden om representationsreformen (1866); [U v Feilitzcn,] Johan N. Af Robinson (OoB 10, 1901, s 593–596); A Forsström, Urban v Feilitzcn, "Robinson" (1924); dens, Om Ellen Key (1949), s 88; dens, Olof Otto Urban v Feilitzcn (SBL 15, 1956), s 538; FrKA (H8D 2, 1900–01, s 690); P Hultqvist, Försvar o skatter (1955); S Humblc, Ett halvsekelsjubileum (PHT 1926); B E Hyckert o V E Lilienberg, Minnespenningar öfver enskilda sv män o kvinnor, 2 (Numismatiska meddelanden, 17:2, 1915); ISP; Johan N (H8D 1, 1899-1900); d:o (Idun 1901); E Key, Robinson (OoB 1914), s 566 o 569 f; dens, Minnen av o om Emil Key, 3 (1917); [C F Lindahl,] Sv millionärer, af Lazarus, 8 (1903), s 236; 1 Lindström, Anna Maria Roos (1989); I. Looström, Minne öfver FrKA:s preses frih Johan N (1909); P v Möller, 1867 års FK (1875); A Norberg m fl, Tvåkammarriksdagen 1867–1970, 1–2 (1985-88); O Printzsköld, Riksdagskalender för 1878 (1878); V Rydbergs brev, 1 o 3 (1923-26); SPG; B G Söderberg, Södermanland (Slott o herresäten i Sverige), 2 (1968), s 10 f o 14 f; E Thermenius, Lantmannapartiet (1928); E Thyselius, Förteckn öfver komitébetänkanden afgifna under åren 1809–94 (1896); Två män för dagen (Idun 1900); A Wahl-stedt, Minnespenningar över enskilda sv män o kvinnor (Numismatiska meddehn, 24, 1925); G Wallin, Valrörelser o valresultat. AK-valen i Sverige 1866-84 (1961); K Warburg, Viktor Rydberg, 2 (1900), s 689 o 731 ff; dens, Två bortgångne ädlingar (Svea 1902, tr 1901); F Wernstedt, Fullm i riksgäldskontoret 1789–1939 (1939); H W[ieselgren], Frih Johan N (Ny ill tidn 1893); U Wittrock, Ellen Keys väg från kristendom till livstro (1953); N G Wollin, Gripsholmsrestaurering-en o Fredrik Lilljekvist (SSEA 1951), s 122 o 132).

Johan Axel N: Hulthander; J N (DN 25 jan 1958); Johan N död (SvD 24 jan 1958); H Lagercrantz, I skilda världar (1945), s 224–227, 239 f, 307 o 340; [Lindahl,] a a, s 235; Matr över styrelsemedl:ar, lärare o elever vid Ultuna lantbruksinst 1848–1932 (1932); SPG.

Gjorda rättelser och tillägg

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Nordenfalk, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8211, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8211
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Nordenfalk, släkt, urn:sbl:8211, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2024-04-24.