Carl Fredrik Nordenskiöld

Född:1756-03-30 – Finland (i Sibbo)
Död:1828-02-28 – Tyskland (i Rostock, S:ta Maria)

Riksdagsledamot, Kanslist, Mystiker, Politisk skriftställare


Band 27 (1990-1991), sida 261.

Meriter

3 Nordenskiöld, Carl Fredrik, bror till N 1 o N 2, f 30 mars 1756 i Sibbo, Nyland, d 28 febr 1828 i Rostock, S:ta Maria. Inskr vid Åbo akad 15 okt 70, auskultant vid Svea hovrätt 28 nov 72, eo notarie där 8 april 73, eo kanslist i justitierevisionen 26 april 73, i RA 6 sept 73, kopist 16 sept 73, kanslist 23 nov 73, registrator 20 dec 74, allt i RA, prot:sekr i utrikesexp 31 juli 78, utg av Medborgaren 24 sept 886 febr 90 o 6 sept 923 april 93, deltog i riksdagarna 89 o 92, kommissionssekr i Nedersachsiska kretsen o Hamburg 2 april 9315 aug 01. Politisk skriftställare, mystiker.

G 19 juni 1807 i Anklam, Preussen, m Charlotta Ulrika Brüsche, f 13 sept 1782 där, d 18 nov 1866 i Rostock, S:ta Maria, dtr till rentieren Martin Christian B o Margarethe Stegemann. (Betr ett hans ev tidigare gifte, se Sv biogr lex, s 400.)

Biografi

N intar en bemärkt plats i den gustavianska swedenborgianismen. Hans yttre ställning var föga uppseendeväckande. Efter studier vid Åbo akademi kom han till Sthlm 1772 för att pröva en karriär inom förvaltningen, i första hand domstolsväsendet. Han blev auskultant vid Svea hovrätt och kanslist vid justitierevisionen. De juridiska uppgifterna passade honom inte varför han övergick till riksarkivet, som då hörde till kanslikollegiet. Där kunde han få utlopp för sitt historiska intresse.

Vid slutet av 1770-talet blev N alltmer engagerad i Sthlms brokiga och sjudande andliga liv. Intresset för ockultism och mysticism liksom för vitterhet och filosofi fångade honom mera än de administrativa uppgifterna som ämbetsman. I den mångfald tankar och åskådningar N mötte icke minst blev han fascinerad av verksamheten inom den s k Nya sekten med dess profetiska glöd och starka gemenskap framstod snart Swedenborgs märkliga idévärld som mest tilltalande för honom. Förmodligen hade han genom brodern August (N 2) lärt känna Swedenborgs skrifter och genom honom kommit i kontakt med Swedenborgs tidigaste lärjungar i Sverige. Redan 1779 räknade han sig själv som anhängare. Under 1780-talet utvecklades han sedan till en av Sthlms ledande swedenborgare, inte så mycket vad avsåg utformningen av idéerna utan snarare när det gällde att organisera verksamheten och göra Swedenborgs skrifter kända. Genom flitig brevväxling höll han kontakt med anhängarna både i Sverige och utomlands.

En huvuduppgift blev att göra Swedenborgs skrifter tillgängliga i original och översättningar. Detta arbete fick bedrivas med viss försiktighet, då framför allt tryckfrihetslagarna utgjorde effektiva hinder. Swedenborgs manuskript kopierades och spreds i avskrifter. På samma sätt spreds översättningar. De tryckta böckerna smugglade man med varierande framgång in. Vidare gjordes försök att trycka översättningar utomlands, och ett eget tryckeri i Sverige planerades. Framgångarna i denna aktivitet var ganska blygsamma. N, som varit en av de mest aktiva i denna verksamhet, sökte då nya utvägar. 1783 gav han ut Oneiromantien, eller konsten at tyda drömar, vilken hade formen av ett drömlexikon i två delar, men där innehållet i stort utgjordes av Swedenborgs teologiska tankar.

N vistades 178386 i London. Han knöt kontakt med de sällskap som bildats där för att trycka och sprida Swedenborgs idéer. Anhängarna fick ta del av de manuskript och avskrifter N haft med sig. Samtidigt sökte han bli antagen som legationssekreterare vid den sv beskickningen, vilket misslyckades. Efter hemkomsten arbetade han energiskt tillsammans med C B Wadström för att bilda ett sv sällskap liknande de engelska. Det blev det Exegetiska och philantropiska sällskapet. Dettas verksamhet inleddes under senhösten 1786 och nådde sin höjdpunkt följande år. Utan att Swedenborgs namn uttryckligt nämns i stadgarna rådde det ingen tvekan om att det var dennes tankar och skrifter sällskapet hade till uppgift att diskutera och göra tillgängliga för allmänheten. I första hand skulle detta ske genom att de trycktes. Även andra skrifter skulle publiceras. Av N själv trycktes Tankar om falska propheter. Denna skrift är en förklaring av Swedenborgs gärning. Denne betecknas som en sann budbärare av ett gudomligt uppdrag och saknar helt de tecken som utmärker en falsk profet: t ex att de talar om sitt eget och framhäver sin egen betydelse.

Verksamheten stötte emellertid snart på motstånd, inte minst genom den kritiska granskning J H Kellgren utsatte den för i Sthlms Posten. Hans uppgörelse riktade sig mot allsköns mysticism och ordensvurmeri i tiden, och swedenborgianismen sågs som en del av detta. Kritiken omöjliggjorde fortsatt verksamhet i de planerade formerna.

Under intryck av denna kritik och det uteblivna stödet från Gustav III och hertig Karl radikaliserades N och hans vänner. N gav 178893 ut en tidskrift, Medborgaren, som hade en efter engelskt mönster för litterära tidskrifter ganska allmän karaktär, men där många av de tankar som fick sitt utlopp i franska revolutionen kom till uttryck. När han i denna tidskrift redogjorde för människans rättigheter i anslutning till den franska rättighetsförklaringen tvingades tidskriften att upphöra. Samma öde rönte ett nytt försök i samma stil, Allmänna magazinet, som N gav ut under en kort tid. Motgångarna hopade sig. Visserligen kunde han efter Gustav III:s död publicera en översättning av Thomas Paines Människans rättigheter och medverka till tryckningen av Lockes Brev om religionsfriheten, men översättningarna rönte svidande kritik av Kellgren. Inom det swedenborgianska sällskapet rådde också stora motsättningar bl a beträffande förhållandet mellan magnetism och swedenborgianism.

N, som 1791 företog en ny resa till London, blev året därpå kommissionssekreterare i Hamburg, dit han reste 1793. Där fick hans litterära aktivitet en annan inriktning. Han blev ett verktyg för Reuterholms förföljelse av gustavianerna genom att han författade och lät trycka skriften Gustaf Moritz Armfeldts Landsverrätherey (1795). I Allgemeiner literarischer Anzeiger lät han 1796 trycka en uppsats benämnd Johann Heinrich Kellgren's Leben und Charakter (aus einer schwedischen Handschrift). Den präglas av stor bitterhet mot Kellgren för dennes kritik och brist på förståelse för den religiösa sidan av swedenborgianismen. Sin besvikelse utvecklade N också i det oavslutade verket Considérations générales sur le christianisme actuel. Detta påverkade inte alls den sv debatten. Tryckningen av boken fördröjdes och avbröts slutligen, och den har för övrigt inte blivit föremål för någon ingående undersökning.

N, som återkallades från sin tjänst 1801, hade likväl genom att han lämnat Sverige i början av 1790-talet upphört att sprida Swedenborgs tankar och idéer i landet.

N hörde tillsammans med sin bror August till de ledande inom den sv swedenborgianismen. Ibland är det svårt att bestämma den individuella insatsen. Det var främst som publicist och organisatör av verksamheten, med stor förtrogenhet med utländska förhållanden och tidens ledande idéer, som N ivrigt arbetade på att göra Swedenborg känd. De medel han därvid valde och det sätt på vilket han verkade kan ibland misstänkas ha motverkat de syften han ville uppnå. I alla händelser har han en plats i den gustavianska epokens färgstarka persongalleri.

Författare

Harry Lenhammar



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

N:s arkiv (ms, brev mm) i Frugårdsarkivet, Hfors UB. Brev från N i KB (bl a till L v Engeström o många till C C Gjönvell), RA (bl a till O H Nordenskjöld o drygt 200 till G A Reuterholm), UUB (bl a till C B Wadström o många till A G Nordenskjöld) o i Trolle-Ljungby arkiv (många till C G v Brinkman).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Oneiromantien, eller konsten at tyda drömar. D 1-2. Sthlm 1783. 182, 164 s. [Anon; förut tillskr August N eller P Fredell.] – Tankar om falska propheter. Sthlm 1787. (8) s. (Även: Samlingar för philantroper, h 1[:1]; av sign C. F. N. enl innehållsfört på detta häftes titelbl.) – Correspondencer [jämte forts] (ibid, 1 [: 3] o 1 [: 4], Sthlm 1787; d:o). – Auszug aus den vorzüglichsten Akten uber die verrätherischen ge-heimen Unterhandlungen gegen Schwedens Freyheit und Unabhängigkeit, welche zwischen Baron Gustaf Moritz Armfeldt und seinen Theilnehmern gepflogen worden. Deutschland [Hamburg] 1794. 190* s. [Anon; endast korrektur kända.] [Annan utg:] Gustaf Moritz Armfeldts Landsverrätherey. Mit dem sehr ähnlichen Portrait des Verräthers. Aus den unter Autorität des Hofgerichts gedruckten Protocollen und Zeitungen aus- gezogen. Deutschland [Berlin 1795]. 196 s. [Anon.] Övers: Gustaf Mauritz, sitt fäderneslands förrädare. Sthlm 1795. 131 s. [Anon.] Tradimen-to ordito contro la patria da Gustavo Maurizio Armfelt ... Italia [1795]. 4:o. 156 s. [Anon.] – Johann Heinrich Kellgrén's Leben und Charakter (Allgemeiner literarischer Anzeiger, (Jahrg 1J 1796, Leipzig, 4:o, sp 337-341; anon). – Considérations générales sur le christianisme actuel, et la lumiére, que mr. Emanuel Svédenborg répand sur les religions. [Rostock] 1819[—28?]. 432* s (även omtravs 11 f, 21-28, 67 fo77 f). [Anon.]

Utgivit: Samlingar för philantroper. H 1–4. Sthlm 1787. [Anon.] 1. (C. F. N. [titelsidans ver-so],) Tankar om falska propheter. (8) s. (C. B. W[adström],) Strödda tankar ... [Rubr.] U o o å. (4) s. [E Swedenborg,] Theser ... [Rubr; jämte (N,) Correspondencer.] (4) s. C[hristian] J[ohans-sén], Exegetiskt försök. [Rubr; jämte (N,) Corre-spondancer, forts.] (8) s. Utdrag af några bref från E Svédenborg ... [Rubr; jämte brev från andra o div notiser.] (56) s. 2. E Swedenborgs Tankar om tron ... 2. upl. 67 s. [Dens,] Utkast om äktenskapets nöjen. 48 s. 3. Q G Halldin,] Kont anledning ... (10), 45 s. [E C Drangel,] Juridiska tankar ... [Rubr.] 24 s. [C Johanssén,] Herrans bön ... [Rubr; jämte (G U Silfverhiclm,) Utdrag af et tal ...] 16 s. 4. [E Swedenborg,] Om Nya Jerusalem ... 284 s. – Medborgaren. D 1–[4], l-[2]. Sthlm 1788-93. 1. Nr 1–29. 1788. 232 s. [Anon.] 2-[4]. Nr 1-101. 1789. 808 s. [Anon.] "D 1." Nr 1-10. 1790. 4:o. 40 s. [Förbjuden 6/2.] Nr 11–22. 1792. 4:o. S 41–132. [2.] Nr 1–25/26. 1793. 4:o. 104 s. – Allmänna magazinet, eller Nyttiga och nöjsamma ämnen; samlade til större delen utur kände snillens arbeten. D 1*. Sthlm 1790. 168 s. [Anon; förbjuden o indragen; något omarb uppl:] 1793.

Översatt: [E Swedenborg,] Om Nya Jerusalem och des himmelska lära, Sthlm 1787, 284 s (anon, även Samlingar för philantroper, 4), 2. uppl, öfversedd o rättad [av A J Sevén], Vexjö 1871, 226 s; [dens,] Den sanna christendomens lära om tron, tjenande til vederläggning af socinianismen, arianismen, naturalismen, och alla de nu tiltagan-de secter ..., Sthlm 1787, 67 s (anon), 2. upl s å: E Swedenborgs Tankar om tron, uti sammandrag ... (anon, även Samlingar ..., 2); T P[aine], Menniskans rättigheter, Sthlm 1792, (16), 127 s (dedik).

Källor och litteratur

Källor o litt: S Bergh, Sv riksarkivet 16181837 (1916); S Boberg, Gustav III o tryckfriheten 17741787 (1951); O Dixelius, Den unge Järta (1953); J A Ehrenström, Hist antecknrar (1882-83); O v Feilitzen, C F N:s teckn av berömda svenskar 1784 (PHT 1946); O Holmberg, Leopold o Gustaf III (1954); dens, Leopold o Reuterholmska perioden (1957); dens, Leopold under Gustaf IV Adolf (1962); L Krusius-Ahrenberg, Tyrannmördaren C F Ehrensvärd (1947); H Lenhammar, Tolerans o bekännelsetvång. Studier i den sv swedenborgianismen 17651795 (1966); B Lesch, Jan Anders Jägerborn (1941), s 328 ff; R Sundelin, Swedenborgianismens hist i Sverige (1886); Sv biogr lex, N F, 7 (1875-77).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Fredrik Nordenskiöld, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8234, Svenskt biografiskt lexikon (art av Harry Lenhammar), hämtad 2019-04-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8234
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Fredrik Nordenskiöld, urn:sbl:8234, Svenskt biografiskt lexikon (art av Harry Lenhammar), hämtad 2019-04-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se