N Erland H Nordenskiöld

Född:1877-07-19 – Finska församling, Stockholms län
Död:1932-07-05 – Göteborgs Johannebergs församling, Västra Götalands län

Etnograf, Forskningsresande


Band 27 (1990-1991), sida 283.

Meriter

7 Nordenskiöld, Nils Erland Herbert, bror till N 5, f 19 juli 1877 i Sthlm, Finska, d 5 juli 1932 i Gbg, Johanneb. Mogenhetsex som privatist i Falun vt 96, inskr vid UU ht 96, FK där 15 sept 98, resor till Patagonien 99, till Argentina o Bolivia 0102, till Peru o Bolivia 0405, amanuens vid naturhist riksmuseets etnogr avd 0607, resa till norra Argentina o Bolivia 0809, intendent vid Gbgs museum o förest vid dess etnogr avd 1 febr 13, resa till Bolivia o Brasilien 1314, undervisade i etnogr vid GH 2023, prof i allm o jämf etnogr där 5 dec (stadf 31 dec) 23, gen:sekr vid 21:a internat amerikanistkongressen i Gbg 24, föreläsare vid University of California, Berkeley, USA, ht 26, resor i USA, Panama o Colombia 2627, ordf i styr för Gbgs lyceum för flickor från 27, led av styr för Broströmska donationen från 28. Fil hedersdr vid GH 16 sept 16, LVVS 18, LVSL 21.

G 2 april 1910 i Sthlm, Matt, m Olga Vilhelmina Adelöw, f 12 febr 1887 i Uppsala, d 3 jan 1959 i Örebro (kbf i Västerljung, Söd), dtr till snickaren Vilhelm Ferdinand A o Johanna Karolina Widlund.

Biografi

Erland N:s uppväxt och fostran präglades i hög grad av faderns, Adolf Erik N (N 4), vetenskapliga gärning. De första åren hade N sitt hem i VA:s hus vid Drottninggatan i Sthlm, där fadern såsom intendent vid Riksmuseets mineralogiska avdelning både hade sitt arbete och sin bostad. N började sin vetenskapliga bana som zoolog med studier inriktade på Östersjöns sötvattenmolluskfauna. Kort efter sin fil kand-examen företog han sin första resa till Sydamerika 1899. Hans kusin Otto N (N 6) hade hemfört ett märkligt skinn från södra Patagonien under sin expedition 1897. Den unge zoologen N:s uppdrag var att närmare undersöka faunan i det aktuella området och omständigheterna kring det märkliga fyndet. N åtföljdes på sin resa av O Borge, expeditionens botaniker.

Redan i mars 1901 var det dags för en ny sydamerikafärd, denna gång tillsammans med R Fries (bd 16, s 521) och O Landberg med Argentinas och Bolivias gränstrakter som mål. Detta företag, den sk sv Chaco-Cordillera-expeditionen, hade planerats tillsammans med E v Rosen och G v Hofsten (bd 19, s 192), vilka anslöt i Salta i nordvästra Argentina i aug s å. N var även denna gång inriktad på zoologiska observationer, v Rosen var expeditionens etnograf och arkeolog, Fries och v Hofsten dess botaniker resp ornitolog. Från Salta begav man sig till den ökenartade högslätten Puna de Jujuy och vidare till det bolivianska Chaco o trakterna längs Pilcomayofloden. I juni 1902 återvände deltagarna till Sverige, medförande värdefulla och omfattande samlingar inom sina resp områden. Det var under denna resa som N:s intresse för indianerna och deras kultur väcktes. Indianernas hotade kultur och utsatta sociala situation gjorde djupa intryck på honom. Chaco-Cordillera-expeditionen hemförde 137 lådor med arkeologiskt och etnografiskt material från flera av de i Chaco-området boende indianfolken, som mataco, toba och choroti, och det blev framför allt zoologen N som kom att bearbeta dessa samlingar i en rad vetenskapliga skrifter.

Det dröjde inte mer än två år förrän N på nytt befann sig i Sydamerika. Målet denna gång var den peruansk-bolivianska högslätten söder, öster och norr om Titicacasjön samt framför allt den andinska bergskedjans östsluttningar mot regnskogsområdet mellan floderna Madre de Dios och Beni. Resan företogs 190405 tillsammans med N Holmgren, expeditionens zoolog (kanske en medveten markering från den nyblivne etnografen N:s sida), samt till en början löjtnant D Bildt, expeditionens mecenat. Här möter man för första gången N:s stora intresse för problematiken kring den ömsesidiga kulturpåverkan mellan hög- och lågland i Sydamerika som senare skulle komma att bli föremål för flera av hans vetenskapliga studier och jämförande analyser.

N observerade inte stillatigande de övergrepp och förföljelser som indianbefolkningen utsattes för i den beryktade gummirushens sista år och som han med stor indignation behandlade i artiklar och föredrag vid hemkomsten. Detta engagemang gjorde att han inte återvände till Uppsala utan istället kom till Riksmuseets etnografiska avdelning, till namnet som amanuens men till gagnet som dess föreståndare. Samtidigt reste han runt och höll föreläsningar om Sydamerikas indianer och den Nya världens kulturhistoria.

Urskogen lockade, och 1908 kunde N tack vare sin gode vän A Hernmarcks (bd 18, s 723) generositet utrusta en ny expedition till Sydamerika. I febr lämnade han Sverige i sällskap med två landsmän, W Andersson och C Moberg. Det var en till antalet deltagare liten expedition men dess vetenskapliga resultat kom att bli desto större. Över Buenos Aires ställdes färden åter till norra Argentina och chaco-indianerna vid Pilcomayofloden, vidare norrut förbi staden Santa Cruz de la Sierra till låglandsindianerna vid Mamoré- och Guaporéfloderna i norra Bolivia på gränsen till Brasilien. När N i dec 1909 återvände till hemlandet hemförde han ånyo ett mycket rikt material, som tillsammans med tidigare boliviasamlingar utgjorde stommen i hans senare jämförande forskning om de sydamerikanska indianernas kulturhistoria.

I sina etnografiskt intressanta skildringar från denna färd redogör N ingående och i en ledig och medryckande stil för indianskt samhällsliv och materiell kultur; i den första, Indianlif i el Gran Chaco (Syd-Amerika) beskrivs huvudsakligen de båda chacofolken ashluslay (chulupi) och choroti samt deras grannar i nordväst, chané och chiriguano. Boken Indianer och hvita i nordöstra Bolivia ägnas framför allt åt resorna och upplevelserna bland låglandsindianerna i det fuktiga nordöstra Bolivias regnskogar och sumpmarker, bl a churapa, yuracare, chacobo, guarayii.

Ännu en gång skulle N bege sig till sina indianvänner i Bolivia och angränsande trakter. Det var 1913 då han som nybliven intendent vid Gbgs museum och föreståndare för dess etnografiska avdelning (numera Gbgs etnografiska museum) tillsammans med sin hustru företog en drygt ettårig strapatsrik resa genom det svårtillgängliga centrala och norra Bolivia, som han skildrat i sin utmärkta reseskildring Forskningar och äventyr i Sydamerika. Expeditionens väg gick i nordlig riktning från norra Argentina via övre Rio Bermejo och Rio Pilcomayo förbi Cochabamba och den av N studerade inkaruinen Incallacta och vidare ner mot det fuktiga låglandet och floderna Mamoré, Madidi och Guaporé. Det blev en mödosam och påfrestande färd med besök och kortare vistelser hos många olika indianfolk (chiriguano, quechua, mosetene, chimane, ma-ropa, mövima, itonama, guarayii, cavifia, chama, mfl). N lyckades även få kontakt med isolerade grupper på angränsande brasilianskt område som huanyam- och huari-indianerna.

Från alla dessa folk hemfördes till Gbgs museum rika och idag unika samlingar; några av de indianfolk som N besökte har senare helt utrotats och de flesta andra har till stor del förlorat sin kulturella identitet. Vistelsen i Bolivia bjöd också på allvarliga motgångar för expeditionen; en av expeditionsmedlemmarna, J Berg, blev mördad, och strax därefter kom världskrigets utbrott, som tvingade N att avbryta sitt fältarbete och återvända till Sverige.

Det kom att dröja 13 år innan N vände åter till Sydamerika men denna gång, den sista, var målet kontinentens nordvästligaste hörn: Panamanäset och Chocó-provinsen i nordvästra Colombia. Han åtföljdes på resan av sin hustru, äldste sonen Eric och arkeologen S Linné. N reste via Californien, dit han inbjudits av professor Robert H Lowie i Berkeley att under hösten 1926 hålla en serie föreläsningar på temat de sydamerikanska indianernas kulturhistoria och att deltaga i arkeologiska utgrävningar nära Lodi i Californien. I början av 1927 sammanstrålade expeditionsmedlemmarna i Panama, och det första målet var chocó-indianernas bosättningar vid Sambufloden i Darién. I sällskap med medicinmannen Sélimo Huacoriso, som blev N:s främste informant, fortsatte expeditionen sin resa söderut in på colombianskt territorium för fältstudier bland de två chocó-folken, emberá och vvaunana.

Vid återkomsten till Panama besöktes bogotá-indianerna (en grupp av guaymi) i västra Panama samt slutligen cuna-indianerna i San Blas-arkipelagen längs Panamas karibkust liksom deras släktingar på colombianskt område strax söder därom. Även från denna sista expedition hemfördes värdefulla etnografiska samlingar till Gbgs museum, men det som huvudsakligen kom att fånga N:s intresse var cuna-indianernas bildskrift samt de religiösa och magiska föreställningar som omgav denna. N inriktade sig efter hemkomsten främst på materialet från cuna-vistelsen i sin vetenskapliga produktion. Hans planer på en chocó-monografi förverkligades aldrig, men han hann publicera en populär skildring av hela expeditionen där mycket av etnografiskt intresse är noterat.

Sin första etnografiska utställning anordnade N 1903 då sv Chaco-Cordillera-expeditionens samlingar visades för allmänheten i en större lokal vid Stureplan i Sthlm. Några år senare organiserade han en stor etnografisk missionsutställning och publicerade handledningar för museibesökare. Som intendent vid Gbgs museum och föreståndare för dess etnografiska avdelning, en tjänst som han innehade även sedan han blivit professor, ägnade N all sin energi åt att utöka och dokumentera samlingarna samt att presentera dem i en attraktiv och vetenskapligt korrekt utställningsmiljö. Han organiserade filmaftnar och var en flitig föredragshållare. N var även mån om att göra etnografiska samlingar tillgängliga för dem som inte kunde besöka de stora museerna; detta skedde genom sammanställningar av vandringsutställningar och museilådor. Han insåg tidigt värdet av att vända sig till den unga publiken, inte minst genom skolan. Även den akademiska ungdomen fick dra nytta av hans insikter i etnografi, trots att ämnet ännu inte existerade vid högskolan. Han blev så småningom den förste i Sverige att bedriva undervisning med examensrätt i allmän etnografi.

N var känd som en fascinerande men också krävande föredragshållare, som gärna ägnade sig åt detaljerade utläggningar kring indianska kulturfenomen eller noggranna föremålsanalyser. Han var ett ledande namn vid flera internationella amerikanistkongresser och var en uppskattad generalsekreterare vid kongressen i Gbg 1924. N inbjöds till föreläsningsturneer i Europa och USA av olika lärosäten och internationella vetenskapliga sällskap och etablerade ett vidsträckt kontaktnät med forskare runtom i världen. Särskilt betydelsefullt för göteborgsmuseet blev det mångåriga samarbetet med den tyske kännaren av Brasiliens indianer, Curt Nimuendaju (f Unckel), som under ett decennium levererade ytterst värdefulla och omfattande arkeologiska och etnografiska samlingar till Gbg.

Som författare var N outtröttlig, antingen det gällde rent vetenskapliga alster eller populära skildringar av indiansk kultur, ty indianer var, som han själv framhöll, det enda konversationsämne han kunde tänka sig. Sedan han lämnat zoologin och blivit etnograf, behandlade han i en oändlig rad avhandlingar och uppsatser i sv och utländska tidskrifter de mest skilda ämnen inom sydamerikansk etnografi och arkeologi. Hans förnämligaste verk är den privata serien Comparative Ethnographical Studies, som utkom med nio volymer 191831. Den tionde volymen, som behandlar cuna-materialet från den sista expeditionen 1927, publicerades postumt av hans efterföljare H Wassén 1938.

N:s reseskildringar fick en för sin tid stor spridning och kom att betyda mycket för kunskapen om och förståelsen för Sydamerikas urbefolkning. I dessa böcker är det inte bara etnografen och forskaren som talar utan även människan och indianvännen som ger lysande och inspirerande skildringar av indianlivet och kulturhistoriska sammanhang i denna då okända del av Sydamerika.

N började som naturvetenskapsman, och han behöll under hela sin karriär en förkärlek för exakta metoder. Han var en föregångsman i utnyttjandet av matematik, fysik och kemi i sina analyser av arkeologiskt och etnografiskt material, och hans studier av bl a sydamerikansk metallurgi var banbrytande. Genom sitt tvärvetenskapliga synsätt banade han nya vägar, och med sina kartografiska metoder bildade han skola i sin vetenskapsgren.

N ägnade sig övervägande åt indianernas materiella kultur i sina arbeten. Det var först under sina sista år som han intresserade sig för deras andliga kultur. Han var ytterst noggrann i sina undersökningar och mycket välorienterad i litteraturen, inte minst i spanska krönikor och liknande historiska källor. Hans värdefulla privatbibliotek räddades till museet i Gbg. N var inte heller främmande för att byta åsikt, om han funnit material som kastade nytt ljus över en fråga. Det gällde t ex diskussionen om överförandet av kulturelement mellan Sydostasien-Melanesien och Sydamerika.

På göteborgsmuseet skapades med N som självklar centralgestalt ett amerikanistiskt arv samt en musei- och forskartradition som fördes vidare av hans elever och yngre kolleger som Sven Lovén, Wassén, Linné, Stig Rydén och K G Izikowitz. N byggde upp den etnografiska avdelningen vid Gbgs museum till vad som vid hans död betraktades som en förebild för motsvarande institutioner i världen; "N:s methodical procedure, his conscientious scrutiny of documentary material, his sober examination of evidence, his sympathetic approach to the natives, have become the heritage of a school" (Lowie 1933). Idag betraktas N som en av pionjärerna inom den amerikanistiska forskningen, och hans en gång epokgörande studier och ibland djärva teorier debatteras ännu i akademiska kretsar.

Författare

Sven-Erik Isacsson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

N:s arkiv är splittrat. Brev till o från honom finns i GUB, övriga handhar (ms, resedagböcker, excerpter, tidn:art:ar, foton mm) i Gbgs etnografiska museum. Brev från N i GUB, KB (bl a till E W Dahlgren), LUB (bl a till C M Furst), RA (bla många till R Cederström) o i StUB/VA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Iakttagelser och fynd i grottor vid Ultima Esperanza i sydvestra Patagonien. Sthlm 1900. 4:o. 24 s, 7 pl. (VAH, [N F,] bd 33, n:o 3.) Östersjöns nutida sötvattens mollusk-faunajämförd med Ancylussjöns. Sthlm 1900. 13 s, 2 pl. (VAH, Bihang, bd 26 [1900-01], afd 4 [Zoologi ...], n:o 11.) Präcolumbische Wohn-und Begräbnisplätze an der Siid-westgrenze von Chaco. Sthlm 1903. 4:o. 22 s, 5 pl. (VAH, 36:7.) Uber die Säugetierfossilien des Tarijatals, Siid-amerika. 1*. Mastodon Andium Cuv. Sthlm 1903. 4:o. 30 s, 6 pl. (Ibid, 37:4.) Från högfjäll och urskogar. Stämningsbilder från Anderna och Chaco. Sthlm 1903. 87 s. Övers: Wälder, Streif-züge in Siidamerika, Frankfurt a. M. 1910, 100 s. Einige Beiträge zur Kenntnis der sudamerikanischen Tongefässe und ihrer Herstellung. Upps ... 1906. 4:o. 22 s. (VAH, 41:6.) - Arkeologiska undersökningar i Perus och Bolivias gränstrakter 1904-1905. Upps ... 1906. 4:o. 66 s, 7 pl. (Ibid, 42: 2.) Overs: Investigaciönes arqueolögicas en la region fronteriza de Peru y Bolivia (190405), [La Paz] 1953, 168 s, 7 pl. - Kortfattad handledning för besökande af Riksmuseets etnografiska afdelning 1, samlingarna Wallingatan 1 A ... Upps 1907. 35 s, 1 lös kartongpl. (Naturhistoriska riksmuseum.) Kortfattad handledning för besökande af den etnografiska missionsutställningen till förmån för Riksmuseum i Vetenskapsakademiens hörsal Drottninggatan 96 15 maj15 sept. 1907. Sthlm 1907. 15 s. [Föret.] - Katalog öfver pastor Fr. Ljungqvists och fru I. Wahlbergs etnografiska samlingar från Natal. Omfattar Riksmuseets etnografiska afdelnings inventar 07.14 och 07. 17. Upps 1907. 25 s. [Anon.] Ein neuer Fundort fur Säugetierfossilien in Peru. [Rubr.] Upps 1908. 22 s, 2 pl. ([VA,] Arkiv för zoologi, bd 4, n:o 11.) Indianlif i El Gran Chaco (Syd-Amerika). Sthlm 1910. 319 s, 20 pl, 1 karta. [Ny utg:] Indianliv ... 1926. (24) s pl, 251 s. ([Omsl:] Åkerlunds bundna böcker, 6[:3].) Övers: India-nerleben. El Gran Chaco (Siidamerika), Leipzig 1912, VIII, 343 s, 20 pl, 1 karta, Indiancrleben im Grai-Chaco Berlin [1925], 125 s (Wege zum Wissen [31]); Az indiånok között: El Gran Chaco ..., Budapest [1984], 252 s, 7 pl, 1 karta; små notiser: The world-fire o The Indian swal-lowed by a snake i UCLA Latin American studies, vol 60. A book on lore. Folk literature of the Chorote Indians, J Wilbert and K Simoneau ed, Los Angeles 1985, s 40 f resp 217. Indianer och hvita i nordöstra Bolivia. Sthlm 1911. 259 s, 22 pl, 1 karta. Övers: Indianer und Weisse in Nordostbolivien, Stuttgart 1922, VII, 221 s, 17 pl, 1 karta; Indiånok es fehérek (Vandorlasok Bo-liviåban), Budapest [1924], 199 s. Urskogsvandringar i Bolivia (Norstedts reseskildringar 1 [omsl]. Från urskogar till storstäder, Sthlm 1911, s 139). De sydamerikanska indianernas kulturhistoria. [Omsl: Sydamerikas indianer.] Sthlm 1912. 264 s, 20 pl, 3 kartor. Övers: Syd-Amerikas Indianere, Khvn & Kristiania 1921, 204 s (Popu-laer-videnskabeligt Bibliotek). Förteckning över en vandringssamling från Sydamerikas indianer. Sthlm 1912. 27 s. Forskningar och äventyr i Sydamerika. Sthlm 1915. 597 s, 28 pl, 1 karta. Övers: Forschungen und Abenteuer in Sudamerika, Stuttgart 1924, XII, 338 s, 45 pl, 1 karta. Drömsagor från Anderna. Sthlm 1916. 105 s. Övers: Traumsagen aus den Anden, Stuttgart 1922, 90 s. Uber Zwirnen und Spinnen bei den Indianern Sudamerikas. Gbg 1918. 117 s. (Tills med O Frödin; [omsl:] WSH, F 4, [h] 19 [1916]: 3.) Eine geographische und ethnogra-phische Analyse der materieilen Kultur zweier In-dianerstämme in El Gran Chaco (Siidamerika). Gbg 1918. XV, 304 s. (Vergleichende ethnogra-phische Forschungen, 1.) Övers: An ethno-geo-graphical analysis of the material eulture of two Indian tribes in the Gran Chaco. Gbg 1919. XI, 295 s. (Comparative ethnographical studies, 1.) Analyse ethno-géographique de la eulture matéri-elle de deux tribus indiennes du Gran Chaco. Ed revue par 1'auteur. Paris 1929. 310 s. (Biblio-théque d'études ethnographiques 5 = Études d'ethnographie comparée, 1.) Sydamerika. Kampen om guld och silver 14981600. Upps (tr Gbg) 1919. 211 s. (De geografiska upptäckternas historia.) The changes in the material culture of two Indian tribes under the influence of new surroundings. Gbg 1920. XVI, 245 s. (Compara-tive ethnogr studies, 2.) Reprinted New York 1979. The copper and bronze ages in South America. With two appendixes by A Hultgren. Gbg 1921. VII, 196 s, 1 karta. (Ibid, 4.) Repr New York 1979, VII s, 2 s kartor, 196s. - Conférence faite au congrés de Rouen. Six ans d'exp!orations enBolivie. 3 aout 1921. [Rubr.] Paris [1921]. 12 s. (Association francaise pour 1'avancement des sciences.) — Deductions suggested by the geogra-phical distribution of some post-Columbian words used by the Indians of S. America. Gbg 1922. XIII, 176 s, 10 dubbla kartor. (Compara-tive ethnogr studies, 5.) Repr New York 1979, XIII, 176 s, 20 kartor. — Absichtliches und unab-sichtliches Zähneschwärzen bei den Indianern Sudamerikas (Festschrift Eduard Seler ..., Stuttgart 1922, s 379-384). - The ethnography of Southamerica seen from Mojos in Bolivia. Gbg 1924. (8), 254 s, 17 kartbl. (Comparative ethnogr studies, 3.) Repr New York 1979, (8), 254 s, 33 s kartor. The secret of the Peruvian quipus. Gbg 1925. 37 s, 5 pl. (Ibid, 6:1.) - Calculations with years and months in the Peruvian quipus. Gbg 1925. 36 s, 2 pl. (Ibid, 6:2.) - Indianerna på Panamanäset. Sthlm 1928. 4:o. 282 s, 5 pl, 1 karta. 2. uppl så. Picture-writings and other documents by Néle, paramount chief of the Cuna Indians, and Ruben Pérez Kantule, his secretary. Gbg 1928. 93 s, 5 pl. (Comparative ethnogr studies, 7:1.) Cuna Indian conceptions of illnes-ses (Festschrift, Publication d'hommage offerte au p. W. Schmidt, Wien 1928, 4:o, s 527-529). — Picture-writings and other documents by Néle, Charles Slater, Charlie Nelson and other Cuna Indians. Gbg 1930. 75 s, 8 pl. (Comparative ethnogr studies, 7:2.) Modifications in Indian culture through inventions and loans. Gbg 1930. 256 s. (Ibid, 8.) Repr New York 1979. L'archéologie du bassin de l'Amazone. Paris 1930. 4:o. VIII, 70 s, 57 pl, 1 karta. (Ars America-na [1].) Notes on the religion of the Cuna Indians (Actes du Vc congrés international d'his-toire des religions å Lund, 2729 aout 1929, Lund 1930, s 131-136). - Cuna Indian religion (Proceedings of the twenty-third international congrcss of Americanists, held at New York, Sept. 17-22, 1928, New York 1930, 4:o, s 668677). Origin of the Indian civilizations in South America [+ Appendix 13a o 4] (Comparative ethnogr studies, ed by E N, 9. [E N,] Origin ..., [C G Santesson,] An arrow poison ..., [H Was-sén,] The ancient Peruvian abacus, [m fl arb,] Gbg 1931, s 1107, 113 f; även: The American abori-gines, their origin and antiquity, A collection of papers ... assembled and ed by D Jenness, publ for presentation at the Fifth Pacific science con-gress Canada, 1933, Toronto 1933, s 249-311; övers i Revista chilena de historia y geografia, T 84-85, Santiago de Chile 1938, s 231-263, 280307: Origen de las civilizaciones indigenas en la America del Sud, o sep Buenos Aires 1946, 76 s). Archaeological work in South America during 1929 (American archaeology series, no. 5. Summary of archaeological work in the Americas during 1929 and 1930, publ by the Pan American union, Washington, D. C, 1931, s 1521; även Serie sobre arqueologia americana, 5. Resefla de investigaciones arqueolögicas en las Americas en 1929 y 1930, publicada por la Union Panamerica-na, ibid 1931, s 1923: Trabajos arqueolögicos en Sudamérica durante 1929). An historical and ethnological survey of the Cuna Indians by E N t in collaboration with the Cuna Indian, Ruben Pérez Kantule. Arranged and ed from the posthu-mous manuscript and notes, and original Indian documents at the Gothenburg Ethnographical museum by H Wassén. Gbg 1938. XXVII, 686 s, 15 pl, 1 portr, 1 karta. (Comparative ethnogr studies, 10.) Repr New York 1979, XXVII s, (15) s pl, 1 portr, 1 karta. Palicadas e gases asfixiantes entré os indigenas da America do Sul. Rio de Janeiro 1961. 56 s. - Bidrag i bl a: VA, Öfversigt af ... förhandlingar, 1897, Sthlm, Comptes rendus hebdomadaires des séances de 1'Académie des sciences, 1899, Paris, 4:o, Zoologischer Anzeiger, 1899, 1903, Leipzig, Ymer, 1899, 1901-07, 1910-13, 1915-18, 1920, 1924-25, 1928, 1930, 1976, Sthlm, Bulletin de la Société géolo-gique de France, 1900, Paris, Bulletin of the Geological institution of the University of Upsala, 1900-01, Upsala 1901-02, Zeitschrift fur Eth-nologie, Organ der Berliner Gesellschaft fur An-thropologie, Ethnologie und Urgeschichte, 1902, 1906, 1910, 1915, 1917-18, Berlin, La géographie, bulletin de la Société de géographie, 1902, 1905, 1910, 1928, Paris, Anales de la Sociedad cientifica argentina, 1903, Buenos Aires, The geographical journal, 1903, 1906, London, Glo-bus, illustrirte Zeitschrift fur Länder- und Völker-kunde, 1903, 190506, 1908, 1910, Braun-schweig, 4:o, Republica de Bolivia: Boletin de la Oficina nacional de inmigraciön, estadistica y propaganda geogråfica, 1903, ... de estadistica, 1911, ... la Direcciön nacional de estadistica, inmigraciön y propaganda industrial, 1927, La Paz, Geografisk Tidskrift, 1905/06, 1917, Khvn, 4:o, Revista del Ministerio de colonizaciön y agri-cultura, 190607, La Paz, Social tidskrift, 1908, Sthlm, Journal de la Société des Américanistes de Paris, 1908, 1912, 192122, 192426, 192930, 193233, Bonniers månadshäften, 1911, Sthlm, Populär naturvetenskaplig revy, 1911, Sthlm 19[11]12, A. Petermanns Mitteilungen aus Justus Perthes' geographischer Anstalt, 1911, 1917, Gotha, 4:o, Revue de géographie, 1912, Paris, 4:o, Revista del Instituto de etnologia de la Universidad nacional de Tucumån, 1912 (Numéro special dédié au Congrés international des américanistes de La Platå), 1932, Tucumän, 4:o, Baessler-Archiv, 1913, Leipzig & Berlin, 4:o, Deutsche Literaturzeitung, 1916, Berlin, 4:o, Göteborgs museums årstryck, 191632, Gbg, 4:o, The geographical review, 1917, 1919, New York, Jahrbuch des Städtischen Museums fur Völker-kunde zu Leipzig, 8, 191821, Leipzig 1922, Vetenskapen och livet, 1925, Sthlm, Ipek, Jahr- buch fur prähistorische und ethnographische Kunst, 1925, Leipzig, Discovery, a monthly populär journal of knowledge, 192728, London, 4:o, Völkerkunde, 1928, Wien, Ethnologische Studien, Zeitschrift fur das gesamte Gebiet der Völkerkunde, 1929, Leipzig, Compte rendu sommaire des séances de la Société de biogéographie, 1929, Paris, L'anthropologie, 1929, Paris, Journal of the Royal anthropological institute of Great Britain and Ireland, 1929, London, 4:o, Documents, 1929, Paris, 4:o, Jorden runt, 1929, 193132, Sthlm, Man, a monthly record of anthropological science, 1930, London, 4:o, Der Erd-ball, 1931, Berlin-Lichterfelde, Bulletin du Mu-sée d'ethnographie du Trocadéro, 1931, Paris, Ethnos, 1942, Sthlm, Revista chilena de historia y geografia, 1938, Santiago de Chile, Khana, revista municipal de arte y letras, 1953, La Paz; vidare Aftonbladet 20/10 1912, GHT 8/11 1924, 15/1 1926,26/11 1927,30/7 1930,17/1 o 23/5 1931; se vidare förteckning i W Kaudern, a a i Meddelanden från Geografiska föreningen i Göteborg, 6 = N S: Gothia, 2, Gbg 1934, s 6-16.

Utgivit: Etnografiska bidrag af svenska missionärer i Afrika. Sthlm 1907. 4:o. 180 s. - Comparative ethnographical studies, 9. [E N,] Origin of the Indian civilizations in South America. [C G Santesson,] An arrow poison with cardiac effect from the New World. [H Wassén,] The ancient Peruvian abacus. [+ bidrag av A. Hultgren, S. Rydén, G. Phragmen, K. Izikowitz.] Gbg 1932. 205 s, 1 färgpl, 2 kartbl. (18 se ovan 1919, 1920, 1924, 1921, 1922, 1925, 1928-30, 1930.)

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konscljakter 31 dec 1923, nr 103, RA.

G Bolinder, E N (Yearbook of the New Society of Letters at Lund 1932); O Frödin, En "Sakkunnig" (1913); Inbjudn till åhörande av de offentliga föreläsn:ar ... varvid ... o E N komma att tillträda sina ämbeten vid GH (1924); W Kaudern, E N in memoriam (Meddel från Geogr fören i Gbg 1932); dens, E N in memoriam (Sv geogr årsb 1932); W Koppers, E N (Anthropos 1932); S Linné o G Montell, E N (Ymer 1933); R H Lowie, E N (American Anthropologist 1933); S H Wassén, Le Musée Etnographique de Göteborg et 1'oeuvre d'E N. Avec une Introduction de A Métraux (Revista del Instituto de Etnologia ... Tucumån 1932); P Rivet, Nécrologie, N E H N (Journal de la Société des Américanistes de Paris 1932); S H Wassén, Commemorating E N (Gbgs etnogr museums årstr 1977). Meddel av prof S H Wassén, Gbg.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
N Erland H Nordenskiöld, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8236, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven-Erik Isacsson), hämtad 2018-12-12.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8236
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
N Erland H Nordenskiöld, urn:sbl:8236, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven-Erik Isacsson), hämtad 2018-12-12.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se