Meriter

Nordin, Johannes (John) Wilhelm, f 27 juli 1882 i Skara, d 23 okt 1973 i Sthlm, Engelbr. Föräldrar: ingenjören Anders Wilhelm N o Emma Stohlander. Mogenhetsex vid h a l i Skara 11 juni 00, inskr vid UU 14 sept 00, jur fil ex 29 maj 01, jur utr kand där 11 april 06, eo notarie i Svea hovrätt 23 april 06, tingstjänstg i Uppsala läns mellersta domsaga 06–09, eo amanuens vid UU:s kansli, räntekammare o kontor 8 sept 06–08, v auditör vid Skaraborgs reg 9 febr 07, amanuens o kanslisekr vid lantförsvarsdep 8 okt 08–10, amanuens vid överståthållarämb april 10, notarie vid riksförsäkr:anstalten 14, sekr där 26 jan 17, tillfällig led för skaderegleringsärenden där 17, sekr o föredragande i arbetsrådet 20, led o sekr där 20 juni 24,ordfo chef där 3 dec 26–48, generaldir:s namn 27 okt 44, biträdde utredn ang revision av 1912 års arbetarskyddslag 25, v ordf i Fören Nordens stockholmskrets 25–40, i fören:s sv avd 30–45, ordf i tjänstgöringsnämnden för post-, tele-, tull- o vattenfallsverken 26–51, delegat vid International Labor Organizations (ILO) konferenser i Geneve 28–39, v ordf i Nord administrativa förb 29–53, biträdde utredn ang folkförsörjn o arbetsfred 35, ordf i 1938 års arbetarskyddskomm juni 38–dec 50 (komnr.arb vilade 40–41), led av delegationen för internat socialpolitiskt samarbete 40–48, ordf i 1941 års arbetstids- o butikstängn:sakk sept 41–febr 42, ensamsakk ang bestämmelserna rör arbetsdomstolens, arbetsrådets o försäkr:rådets sammansättn juni 43–aug 46, ordf i Fören för arbetarskydd 45–54, i arbetstidskomm för kust- o gränsbevakn nov 45–juni 46, ensamutredare ang arbetstiden m m för försvarets civila icke-ordinarie personal nov 46–april 48. – Med hedersdr vid KI 28 maj 48.

G 27 jan 1914 i Sthlm, Engelbr, m Hildur Inez Augusta Versteegh, f 11 sept 1886 i Säbrå, Vnl, d 18 mars 1981 i Sthlm, Engelbr, dtr till bruksägaren Arend Nikolaus V o Hildur Augusta Katarina Floderus.

Biografi

På 1920-talet befann sig det sv socialförsäkringsväsendet i stark utveckling, och frågan om arbetstidsreglering var mycket aktuell. 1919 hade Sverige antagit en lag om åtta timmars arbetsdag, som grundade sig på den s k Washingtonkonventionen. Som en följd av denna lag tillkom så ett nytt organ, arbetsrådet, vars uppgift var att på begäran från domstol eller enskild uttala sig om lagens tillämpning. Förutom representanter från arbetsgivar- och arbetstagarsidan ingick opartiska representanter, varav en skulle vara lagfaren. 1920 fick John N denna tjänst för att sex år senare bli rådets ordförande och chef. Därmed inledde han ett över 20 år långt chefskap, varunder han lade grunden till ett nytt skede i arbetarskyddets historia.

1920 undersökte N hur Washingtonkonventionen tillämpades i andra länder. Det skedde på uppdrag av chefen för arbetsrådet, Henning Elmquist (bd 13). Fem år senare gjorde N en systematisk uppföljning av denna undersökning. Han reste till nio europeiska stater och tillbringade ca en vecka i varje land. Han besökte socialministerier och tillsynsorgan samt bekantade sig med deras arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer. I mån av tid besökte han även fabriker och industrier. Dessa resor på 1920-talet bäddade för N:s vidgade internationella engagemang, främst som delegat vid ILO:s konferenser i Geneve och som ombud i det internationella socialpolitiska samarbetet.

N:s stora insatser gällde arbetarskyddet eller som han själv formulerade det "skydd mot ohälsa och olycksfall i arbete". De resulterade i en ny lag om arbetarskydd (1949) och en ny myndighet, arbetarskyddsstyrelsen (1949), båda frukter av ett flerårigt utredningsarbete i den 1938 tillsatta arbetarskyddskommittén, där N var ordförande. Han hade då länge pläderat för en kraftigt koncentrerad ledning av arbetarskyddet och en satsning på utbildning och kurser för skyddsombud och tillsynsorgan. Den nya lagen borde enligt N om möjligt gälla minst 30 år. Den skulle fungera som en ramlagstiftning kompletterad med tillämpningsföreskrifter för olika branscher. Här föregrep N en kommande utveckling på lagstiftningens område.

N:s engagemang i frågan om arbetarskydd ledde honom in i ett fruktbart samarbete med läkare och representanter för försäkringsbranschen. Samarbetet med läkarvetenskapen banade väg för socialmedicinens starka utveckling. Som erkänsla för sina insatser härvidlag utnämndes han till medicine hedersdoktor.

N:s tryckta arbeten kännetecknas av grundlig empiri och kunnighet om utländska förhållanden. Många av hans närmare 60 skrifter gäller lagstiftningens tillämpning och praxis för olika branscher vad gäller både arbetstidsreglering och arbetarskydd. Bland hans skrifter märks bl a Den allmänna arbetstidslagen (1949), Olycksfallsskada och sjukdom: teori och praxis vid bedömande av frågor rörande samband mellan olycksfall och sjukdom (1935) och Yrkessjukdomar, [l]-2 (1943–47). N:s sista tryckta skrift, en förteckning över hans utgivna arbeten om arbetarskydd och arbetstidsreglering, utkom 1952.

N:s huvudsakliga verksamhetsområden var arbetstidsreglering och arbetarskydd, där hans stora insatser spelade en väsentlig roll för utvecklingen av en bättre arbetsmiljö. Han var även verksam i ett ideellt föreningsliv, som vittnade om hans yrkesmässiga intressen, t ex Nordiska administrativa förbundet och Föreningen för arbetarskydd. Han var aktiv i Föreningen Nordens stockholmskrets, där han uppges ha varit skicklig när det gällde att få fram pengar och organisera fester och mottagningar (Herlitz).

Författare

Ann-Katrin Hatje

Arkivuppgifter

Brev från N i KB (till H Elmquist) o i UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Utredning angående den faktiska invaliditeten bland personer, som p g a skada till följd av olycksfall i arbete av Riksförsäkrings-anstalten under tiden 1903–1916 tillerkänts livränta för minst 20 % invaliditet. På uppdr av kommitterade för anordnande av fjärde nordiska arbetarolycksfallsförsäkringsmötet. Sthlm 1921. 138 s. – Utredning rörande lagstiftningen om arbetstidens begränsning i vissa främmande länder (SOU 1926:1, Socialdep. Utredning ...jämte uppg ang arbetstiden i vissa länder, som sakna allmän lagstiftning rörande arbetstidens begränsning ... Bihang 2 till Socialstyrelsens d 2 nov 1925 avgivna betänkande ..., Sthlm 1926, s i–171). – Arbetstidslagen och Arbetsrådet. Sthlm 1927. 153 s. [Föret.] 2. uppl s å. [Även med (14) s annonser.] – Washingtonkonventionen och 8-timmarslagen i utlandet. Redogörelse. Sthlm 1930. 183s. – Bestämmelserna rörande övertidsarbete i lagen om arbetstidens begränsning den 16 maj 1930. [Rubr.] Sthlm 1931. 7 s. – Arbetstidslagen i sitt nya skick (Tiden, årg 11, 1931, Sthlm, s 284-287). – Invaliditet vid olycksfallsskador. Sammanfattning av bestämmelser i olycksfallsförsäkringslagarna i Sverige samt övr europ länder rörande ersättning för invaliditet vid olycksfallsskador m. m. Sthlm 1932. 345 s. – 8-timmarslagen. Redogörelse för tillämpningen av bestämmelserna i lagen om arbetstidens begränsning under åren 1919-1932. Sthlm 1933. 459 s. [Även med omsl: Uppl. L.O.] – Lagstiftning angående arbetarskydd, arbetstid, socialförsäkring m. m. (SOU 1935:66, Socialdep. Betänkande om folkförsörjning och arbetsfred, d 2. Specialutredningar, Sthlm 1935, s 338–374). – Olycksfall i arbete. Sammanfattning av bestämmelser i olycksfallsförsäkringslagarna o deras prakt tillämpn. Upps 1936. XVI, 1053 s + ann. – Lantarbetstidslagen. Upps 1936. 135 s 4- ann. 2. [utvidg] uppl 1937. 150 s ... [Ny tr] 1938. 150 s. – Arbetsrådet och lantarbetstidslagen. Upps 1938. 200 s + ann. – Förebyggande av olycksfall inom skogshanteringen. Upps 1938. 137 s + ann. — Arbetstidslagen för detaljhandeln och butiks-stängningslagen. Upps 1939. 174 s + ann. – Översikt av bestämmelserna i 1939 års lanlarbets-tidslag. [Rubr.] Upps 1939. 30 s. - Förebyggande av olycksfall inom cellulosaindustrien. Upps 1939. 252 s + ann. – Arbetsrådet och arbetstidslagen för detaljhandeln. Upps 1940. 80 s + ann. – Förebyggande av olycksfall inom jordbruket. Upps 1940. 400 s + ann. 2. uppl Upps ... 1942. 400 s. – Förebyggande av olycksfall inom bageriindustrien. Upps 1941. 202 s + ann. – Förebyggande av olycksfall inom sågverksindustrien. Upps ... 1942. 461 s + ann. – Arbetstidslagen för detaljhandeln och butikstängningslagen den 18 juli 1942. Upps 1942. 119 s. – Lantarbetstidslagen den 18 juli 1942. Upps ... 1942. 45 s. -Förebyggande av olycksfall inom konservindustrien. Upps ... 1943. 254 s + ann. – Yrkessjukdomar. [l]-2. Upps ... 1943–47. 785, 660 s + ann. – Arbetstidslagen för hotell, restauranger och kaféer. Upps ... 1944. 119 s + ann. – Lantarbetstidslagen den 8 juni 1945. Upps 1945. 55 s 4- ann. – Förebyggande av olycksfall inom träindustrien. Upps ... 1945. 528 s + ann. — Betänkande med förslag till lag om skydd mot ohälsa och olycksfall i arbete m. m. 1. Upps 1946. 867 s. [Föret; ordf; tills med Gösta L Andersson m fl.] (SOU 1946:60, Socialdep.) - Betänkande med förslag till organisation av tillsynen å arbetarskyddslagstiftningen m. m. 2. Upps 1946. 221 s. (SOU 1946:88, Socialdep.) - Arbetsrådet och butikstängningslagen. Upps 1946. 136 s + ann. — Arbetstidslagen för hotell, restauranger och kaféer den 23 maj 1947. Upps ... 1947. 87 s + ann. — Lantarbetstidslagen den 4 juni 1948. Sthlm [omsl] (tr Upps) 1948. 76 s. – Butiksstängningslagen den 21 juli 1948. Upps 1948. 141 s + ann. – Arbetstidslagen för detaljhandeln. Upps ... 1948. 76 s + ann. – Översikt av bestämmelserna i 1949 års arbetarskyddslag och arbetarskyddskungörelse jämte därtill hörande författningar. Upps 1949. 128 s + ann. [2. uppl] 1950. 128 s. Tillägg ... 8 s. [Omsl: Upps. L. O. S.] [Ny tr] s å. 3.-4. uppl [omsl] 1950. [Revid utg:] ... arbetarskyddskungörelse med därtill hörande för-fattn jämte Arbetarskyddsstyrelsens beslut. 1951. 132 s, Tillägg 1 ... Arbetarskyddsstyrelsens beslut, 64 s. 2. uppl s å. 3. uppl 1952. [Sep ur 1. uppl: Arbctarskyddslagen och arbetarskyddskungörelsen ... 1949, 74 s, se under Utgivit.] – Den allmänna arbetstidslagen. Upps 1949. 47 s + ann. [Ny tr] 1950. 47 s. [Nya uppl:] 1953. 41 s. [Ur Översikt ..., nedan 1951.] 1956. 49 s + ann. [Ny utg:] ... o 45-timmarsveckan. 1957. 50 s. [Nya uppl:] 1958, 1960. ... jämte arbetarskydds-styrelsens beslut åren 1958–1960 rörande till-lämpningen av arbetstidslagen. 1961. 48, 54 s. [Även med ann.] — Lagen den 29 juni 1946 om förlängd semester för vissa arbetstagare med särskilt pressande eller hälsofarligt arbete. Upps 1950. 103 s -I- ann. — Översikt av bestämmelserna angående arbetstidens begränsning genom arbetstidslagar och kollektivavtal i Sverige och vissa främmande länder. Upps 1951. 125 s + ann. [Sep härur:] Den allmänna arbetstidslagen. 1953. 4l s. [Se ovan.] – Yrkesskador inom handeln. Upps 1952. 19 s + ann. 2. uppl 1953. 19 s. -Invaliditet vid yrkesskador. Med tabeller för inva-liditetsgradsättning i Sverige o vissa främmande länder jämte översikt av bestämmelserna i olycksfalls- o yrkessjukdomsförsäkringslagarna m. m. Upps 1952. 302 s + ann. Bilaga ... Kungl. försäkringsrådets skrivelse d 15 jan 1954 ... 1954. 16 s. – Yrkesskador inom hotell-, restaurang-och kaférörelse, hushåll samt hälsovårdsinrättningar. [Rubr.] Upps 1953. [Omsl.] 32 s + ann. – Arbetarskyddslagstiftningen och lagtillämpningen. Upps 1953. 330 s + ann. 2. uppl s å. 330 s. 3. uppl 1955. [Utvidgad uppl:] ... med tillägg Arbetarskyddsstyrelsens beslut o anvisningar åren 1953-1956. 1956. 325 s, s 5-131 + ann. – Yrkesskador inom kemisk-teknisk industri. Upps 1954. 60 s + ann. – Yrkesskador inom läder-, gummi- och hårindustri. Upps 1954. 53 s + ann. – Yrkesskador vid malmbrytning med tillhörande anrikning och sintring. Upps 1954. 82 s + ann. – Yrkesskador inom jordbruk och skogsbruk. Upps 1954. 72 s + ann. – Yrkesskador inom sjöfart och fiske. Upps 1954. 48 s + ann. – Yrkesskador inom textil- och beklädnadsindustri. Upps 1955. 69 s + ann. — Yrkesskador i verk för malmförädling. Upps 1955. 72 s + ann. – Yrkesskador inom pappers- och grafisk industri. Upps 1955. 60 s + ann. – Yrkesskadeförsäkringslagen och invaliditetsgradsättningen. [1] –2. Upps 1955-59. 1. 1955. 143 s + ann. [Ny uppl] 1958. 143 s. 2. [Supplement.] 1959. 112 s + ann. [Ny uppl] 1960. – Arbetarskyddsstyrelsens beslut och anvisningaråren 1953–1956. Upps 1956. 131 s. – Arbetarskyddslagstiftningen jämte Arbetarskyddsstyrelsens beslut och anvisningar samt av styrelsen godkända normer. Upps 1957. 183 s. [Nya uppl:] 1959. 183 s + ann. 1962. 183 s. -Arbetarskyddsstyrelsens beslut och anvisningar åren 1957-1958. Upps 1959. 47 s. [Även uppl med ann.] [Ny uppl] 1961. — Förteckning över arbeten rörande lagstiftning om försäkring för olycksfall i arbete och yrkessjukdom, arbetarskyddslagstiftning samt arbetstidslagstiftning m. m., utg under åren 1921–1961 av ...John Nordin. Upps 1962. 16 s. [Anon.] – Betr skrifternas innehåll se närmare föreg arb. – Maskinskrivet förslag 24 febr 1942 till arbetstidslag för detaljhandeln o stencilerat betänkande 21 aug 1946 om bestämmelserna rörande arbetsdomstolens, ar-betsrådets o försäkringsrådets sammansättning.

Utgivit: Olycksfallsskada och sjukdom. Teori o praxis vid bedömande av frågor rörande samband mellan olycksfall o sjukdom. Under medv av läkare o försäkringsmän. Upps 1935. XXI, 1111 s. [Omsl: Uppl. L. O.] – Arbetarskyddslagen och arbetarskyddskungörelsen jämte därtill hörande författningar. Upps 1949. 74 s.

Redigerat: Jubileumsskrift 1902–1952. Växjö arbetarekommun. Växjö 1953. 28 s. [Slutet.]

Källor och litteratur

Källor o litt: Komm nr 1155 (1938 års arbetar-skyddskomm), mcmorialanteckmar, vol 1–2, RA.

H Gullberg, Justitiematr 1914 (1914); N Herlitz, Tidsbilder. Upplevelser sedan sekelskiftet (1965); K J Höjer, Sv socialpolitisk hist (1952); Sv juristmatr (1964); Väd 1971; Västgöta nation i Uppsala 1937–1947 (1948).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johannes (John) W Nordin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8299, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ann-Katrin Hatje), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8299
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johannes (John) W Nordin, urn:sbl:8299, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ann-Katrin Hatje), hämtad 2024-04-25.