Zacharias Nordmark

Född:1751-10-29 – Luleå domkyrkoförsamling, Norrbottens län
Död:1828-06-26 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län

Fysiker, Astronom


Band 27 (1990-1991), sida 421.

Meriter

1 Nordmark, Zacharias, f 29 okt 1751 i Luleå, d 26 juni 1828 i Uppsala. Föräldrar: komministern Hans N (jfr s 149) o Maria Plantin. Inskr vid UU 7 nov 67, lantmäteriex 69, vik insp för mått, mål o vikt 69, FK vid UU 8 juni 75, disp pro gradu 8 april 76, mag 17 juni 76, astronomie doc 12 dec 76, eo astronomie adjunkt 16 maj 82, allt vid UU, prof i experimentalfysik vid univ i Greifswald 7 aug 83, i fysik vid UU 20 juni 87-26 sept 27, rektor vid UU 90, 99 o 07, led av komm ang ny stat för UU 0001, ledde hydrauliska försök vid Falu koppargruva 1213. LVS 84, LVA 86, led av Krigsmannasällsk 96, LKrVA 04.

G 4 sept 1798 i Uppsala m Christina Elisabeth Bergsten, f 7 maj 1758 där, d 12 febr 1821 där, dtr till sämskmakaremästaren Johan B o Catharina Östmarck.

Biografi

Efter ett års studier vid UU flyttade N 1768 till sin morbror Zacharias Plantin i Sthlm och inledde vad som såg ut att bli en karriär som tekniker. Plantin lantmäteriets inspektor över mått, mål och vikt introducerade sin unge släkting i den praktiska matematiken. N avlade lantmäteriexamen och övertog Plantins undervisning av lantmäterieleverna samt vikarierade en tid, blott artonårig, i morbroderns ämbete. I och med faderns plötsliga död 1769 tvingades emellertid N finna regelbunden försörjning och kom de följande 14 åren att arbeta som privatlärare. Samtidigt inriktade han sig på en vetenskaplig karriär.

Under dessa år skapade N akademiskt värdefulla kontakter dels genom sina elever, dels genom frivilligt astronomiskt arbete bl a hos Pehr Wilhelm Wargentin i Sthlm. 1783, då professuren i experimentalfysik i Greifswald utlystes, fick N tjänsten bl a med stöd av Wargentin och Nils v Rosenstein, vars systerson Carl hört till hans lärjungar. N hade dock från början för avsikt att återvända till Sverige, "ty dö Tysk vill jag icke" (brev till v Rosenstein 4 mars 1783).

N började sin tysklandsvistelse med en sejour i Berlin för att lära sig språket och orientera sig om det nya inom vetenskapen bl a träffade han J Bernoulli och J L Lagrange. Förhållandena i Greifswald blev dock mindre lyckliga. N fick inte samma resurser för sin undervisning som företrädaren A Mayer haft och uppfattade detta som tecken på personlig ringaktning från pommerske generalguvernören F W v Hessensteins (bd 18, s 761) sida. 1787 sökte och fick N professuren i fysik vid UU, trots att konsistoriet placerat matematikern Nils Landerbeck i första rummet. Det blev åter Rosenstein som inskred till N:s fördel genom att stödja hans sak inför den omyndige kanslern kronprins Gustav Adolfs ställföreträdare Gustav III.

Den fysikaliska undervisningen och forskningen i Uppsala hade förfallit under N:s improduktive företrädare Samuel Duraeus (bd 11). N, som introducerats i den moderna analysen av matematikprofessorn Fredric Mallet (bd 24), höjde undervisningens nivå och införde rutinmässig akademisk forskning. Hans livliga föreläsningar, ofta med effektfulla experiment, ägde de första åren rum i observatoriet och från 1792 i den nya konsistoriebyggnaden, där ett speciellt rum uppläts till instrumenten. 1795 fick N konsistoriet att gå med på en rejäl nyanskaffning av instrument de första på ett halvsekel och därmed hade universitetet fått ett slags fysikaliskt laboratorium. N framhöll att instrumenten inte bara skulle användas i undervisningen utan också för forskningsändamål, en inte självklar tanke vid denna tid.

I sin undervisning diskuterade N på ett odogmatiskt sätt problematiska delar av fysiken, bl a frågan om dynamism contra atomism. N:s vetenskapliga inriktning var matematisk och hans vetenskapssyn närmast fenomenalistisk. Han ansåg att "metafysiska" frågor t ex om naturens ändamål eller om materiens verkliga struktur, måste förpassas från naturvetenskapen till filosofin eller teologin. Fysikens uppgifter var begränsade men krävande nog ändå: "Är det blott ytan av naturen, vilken oss tillätes att känna; så sökom då åtminstone, att känna henne (ytan) redigt" (VAH 1794, s 114).

Under fyra decennier som professor producerade N vetenskapliga uppsatser och avhandlingar i jämn ström. Hans teoretiska arbete om flytande kroppars motstånd belönades 1808 av marindepartementet i S:t Petersburg och utgavs på franska. 1812 fick han i uppdrag att leda en serie hydrauliska experiment vid Falu koppargruva, som utfördes 18111815 av bl a Pehr Lagerhjelm (bd 22). N avgick från befattningen redan följande år men belönades för sin insats med Jernkontorets stora guldmedalj. N var en kompetent men inte framstående vetenskapsman som inriktade sig på att lösa upp svåra helst matematiska knutar inom etablerad teori utan att gå nya vägar. Hans forskning präglades av hans byråkratiska ordningssinne snarare än av den hetsighet som också utmärkte honom.

N var lika mycket ämbetsman som lärare och forskare. I universitetsangelägenheter, där han fortsatte att samarbeta med Rosenstein, blev han med tiden en maktfaktor att räkna med och i viss mån att frukta, eftersom han var både ilsken och pedantisk. N utsågs 1800 till ledamot av den kommitté som skulle utreda universitetets ekonomiska förhållanden, och han författade betänkandet som lades till grund för den nya budgeten 1801. N fick ofta representera sitt universitet i officiella sammanhang, antingen det gällde att underhålla kungliga gäster med disputationer och fysikaliska experiment eller att hålla strafftal till oroliga studenter under den politiskt uppjagade tiden kring 1800.

Berzelius beskrev N som "professorisk", och i ett eftermäle kallades han "den fulländade universitets-läraren" (Söderbaum, s 321; Minne af Z N, s 16). Man kan också säga att han representerade en ny typ av universitetsprofessor, som bedrev rutinmässig forskning, öppet diskuterade de vetenskapliga grundproblemen med sina studenter och agerade i universitetsfrågor med ämbetsmannamässig formalism.

Författare

Sven Widmalm



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Handl:ar (biogr anteckn:ar, betyg, fullm:er, ms, föreläsn:anteckn:ar m m) efter N i UUB. Brev från N i KB, KrA (till KrVA), UUB (bl a till N v Rosenstein), VA o i Åbo akademis bibi (till N G af Schultén).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Åminnelse-tal, öfver ... matheseos professorn i Lund ... Nils Schenmark, hållet för Kongl. vetenskaps academien den 22 Junii år 1791. Sthlm 1791. 24 s. Ny uppl 1827. 22 s. -Åminnelse-tal, öfver ... professoren vid Kongl. artilleriet herr Nils Lindblom- hållet ... 23 sept. år 1795. Sthlm 1795. 31 s. Åminnelse-tal, öfver kongl. vetensk. acad. framledne secreterare, professorn .. .Johan C. Wilcke ... hållet ... 16 sept. 1797. Sthlm 1798. 20 s. Principes d'une nou-velle théorie de la résistance des fluides. Mémoire qui a remporté un prix du Departement impérial de la marine de Russie. St. Petersbourg 1808. 4:o. 154 s, 8 pl. Oratio parentalis in memoriam ... Danielis Melanderhjelm ... in auditorio Gustaviano die 22 Maji ann. 1810 habita. [Upps] u å. 47 s. [Medföljde akad progr av S Liljeblad.] Tal, framställande en kärt öfversigt af de naturkunnigas stridiga omdömen om värdet af det bevis-ningssätt i physiken, som hämtas af de materiella tingens och naturlagarnas ändamål, hållet vid praesidii nedläggande uti Kongl. vetenskaps academien d. 10 augusti 1808. Strengnäs 1812. 30 s. Ny uppl Sthlm 1827. 26 s. Undersökning huruvida coniska hyperbeln må kunna, enligt Newtons tanke, tillåta någon practisk tillämpning, såsom antaglig kastlinie i ett medel, hvars motstånd är som quadraten af hastigheten (KrVAH, åren 18111815, Sthlm 1817, s 5998). Akad avh, i Uppsala 72 st 177176 o 17881824 (se även Liden, 1, s 229, 345 o 365 samt Marklin, 1:1, s 160-166), o i Greifswald 2 st 178687; 9 akad program 1790, 1799, 1807 o 1812 se Meyer. Bidrag i: VS, Nova acta, vol 3, 1780, 5, 1792, 6, 1799, 7, 1815, 8, 1821, o 9, 1827, Upsaliae, 4:o; VAH, 1782, 178487, 178990, 1794, 1796, 1805, 181314, 1818, Sthlm (se även A. J.Ståhl, Register Sthlm 1831, s 134); meddelanden i Astronomisches Jahrbuch oder Ephemeriden ... 1787, Berlin 1784, s 215, o d:o för 1789, tr 1786, s 210213; utförlig bibliografi i VAH för år 1828, Sthlm 1829, s 236-241, omtr i Minne af Z N, Upsala 1830, s 20-28.

Källor och litteratur

Källor o litt: C Annerstedt, UU:s hist, 3:1–2 (1913–14); A Beckman o P Ohlin, Forskn o undervisn i fysik vid UU under fem århundraden (1965); Biographie öfver Z N (VAH 1828, s 232–241); G Eriksson, Berzelius o atomteorin. Den idéhist bakgrunden (Lychnos 1965–66, 1967); S Lindqvist, Technology on Trial. The Introduction of Steam Power Technology into Sweden, 1715–1736 (1984); [C v Rosenstein o C O Delidén,] Minne af Z N (1830); A E Sandström, The Uppsala Cabinet of Physics (VSUÅ 1983-84); H Schiick, Inbjudnrskrift till åhörande af den offentliga föreläsn, med hvilken prof i fysik Per Gustaf David Granqvist tillträder sitt ämbete (1910); TT Segerstedt, Den akad friheten under gustaviansk tid (1974); dens, Den akad friheten 1809–1832 (1976); I Seth, Univ i Greifswald o dess ställning i sv kulturpolitik (1952); H G Söderhamn, Jac Berzelius. Levnadsteckn, 1 (1929); S Widmalm, N and Marat (Uppsala Newsletter History of Science 1989, nr 11).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Zacharias Nordmark, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8314, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Widmalm), hämtad 2019-12-09.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8314
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Zacharias Nordmark, urn:sbl:8314, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Widmalm), hämtad 2019-12-09.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se