G Hilding Nordström

Född:1885-12-23 – Härnösands domkyrkoförsamling, Västernorrlands län
Död:1949-11-15 – Bromma församling (AB-län), Stockholms län

Tidningsredaktör, Politisk skriftställare, Politisk historiker


Band 27 (1990-1991), sida 482.

Meriter

2 Nordström, Gustav Hilding, bror till N 1, f 23 dec 1885 i Härnösand, d 13 nov 1949 i Sthlm, Bromma (Essinge kbfd). Mogenhetsex vid h a l i Härnösand 6 juni 06, inskr vid UU ht 06, FK där 16 sept 09, lär vid Örebro läns folkhögsk o Sollefteå samskola 0910, amanuens o tf aktuarie i kommerskoll 24 aug 1430 juni 17, sekr o förest för folkhushålln:kommissionens avd för dyrtidsanslag 24 nov 16, sekr i statens arbetslöshetskommission 1 jan 21, kanslichef där 1 juli 2131 mars 24 o 3940, led där 23, red för sv Röda korsets tidskr 2246, FL vid UU 30 jan 37, sekr i komm rör arbetslösheten juni 37aug 39, disp vid UU 25 maj 38, FD där 31 maj 38, chef för statens arbetsmarknadskommissions socialhjälpsbyrå 7 maj 40, för arbetsmarknadsstyrs socialbyrå från 1 jan 48.

G 19 maj 1923 i Sthlm, Gust Vasa, m Ingeborg Lillie Margareta Holmberg, f 26 juni 1900 i Järfälla, Sth, d 31 aug 1971 i Sthlm, Västerled, dtr till stationsinsp Axel Vilhelm H o Hilma Maria Karlsson.

Biografi

Under sina första år som ämbetsman arbetade Hilding N i kommerskollegium och tjänstgjorde därefter i folkhushållnings-kommissionen. I denna hade han sin huvudsakliga verksamhet som chef för den enhet som handlade sociala frågor, dvs främst fördelning av anslag till kommuner för förbättring av levnadsvillkoren för personer som drabbats av kristidens stegring av levnadsomkostnaderna. 1921 inträdde N i statens arbetslöshetskommission och arbetade inom denna och dess efterföljare till sin död. Under dessa nära tre årtionden gjorde han viktiga insatser vid utformningen och verkställandet av den sv arbetsmarknadspolitiken.

N:s första stora arbetsuppgift var att tjänstgöra som sekreterare i kommissionens utredning Det sv samhället och arbetslösheten 19141924, vars omfattande betänkande, publicerat 1929, han till största delen själv skrev. När statens arbetslöshetskommission 1940 ombildades till statens arbetsmarknadskommission, blev han chef för dess socialhjälpsbyrå. När verket 1948 åter ombildades till arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) med utvidgat ansvar för den sv arbetsmarknadspolitiken blev N byråchef där. Han var sekreterare hos 1937 års arbetslöshetssakkunniga och fick 1947 uppdraget att verkställa översyn av grunderna för kon-tantunderstödet till arbetslösa. N hade således en central ställning i sv arbetsmarknadspolitik under de år arbetslösheten var en dominerande fråga och strävandena att skapa full sysselsättning en av välfärdssamhällets mest angelägna uppgifter. Hans verksamhet omfattade främst tjänstemannayrkena, och han strävade bla efter att ge flyktingar med yrken av intellektuell art, som kommit till Sverige under och efter krigsåren, en meningsfull sysselsättning.

Vid sidan av sin tjänst bedrev N en betydande skriftställarverksamhet. Han utgav 1916 boken Demokrati och reaktion, 1949 Svensk arbetslöshetspolitik och s å Att vara arbetslös, en skildring av hur den arbetslöses situation skildras i skönlitteraturen.

Hans viktigaste verk behandlade dock ett historiskt ämne. 1938 disputerade han i statskunskap på avhandlingen Sveriges socialdemokratiska arbetareparti under genombrottsåren 18891894. Den omfattade över 900 s, var en synnerligen grundlig undersökning av partiets historia under dess första år och utgör en pionjärinsats på ett område som forskningen då knappt hade börjat att intressera sig för; tidigare hade endast en doktorsavhandling om arbetarrörelsen publicerats, John Lindgrens Det socialdemokratiska partiets uppkomst i Sverige 18811889. (Tage Lindboms avhandling om den sv fackföreningsrörelsens uppkomst utkom så som N:s verk.) Det mesta som senare skrivits om den sv socialdemokratins tidiga historia, partiets konstituerande kongress, organisation, agitation, medlemsutveckling och ideologiska debatt återgår på N:s forskningar. Han sammanfattade senare dessa i en Verdandiskrift, Från den svenska socialdemokratins genombrottsår (1939).

N ägnade alltså sitt huvudsakliga arbetsliv åt två skilda områden: som ämbetsman deltog han i utformningen av den nya sv arbetsmarknadspolitiken och som forskare studerade han den sv socialdemokratins tidiga historia. I båda fallen är hans insats av förblivande betydelse.

Författare

Hans Haste



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Ms o material om soc:dem arbetarepartiet 1889-94 i AA.- Brev från N i GUB (till F Ström) o i UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Studentkårens bostadsfråga (Fyris, tidn för Uppsala studenter, årg 1*, 191314, Upps, 4:o, s 29, 31 [i n:r 4]). Sture-monumentets placering (ibid, s 102 f [i 13, 1914]). Svenska resor i Finland (ibid, s 114 f [i 14, 1914], sign G. H. N.). Demokrati och reaktion. Hållet som föredr i Studentfören Verdandi... publ i Dagens nyheter hösten 1915. Sthlm 1916. 48 s. [Nutida stridsfrågor, 4.] Några ekonomiska fakta rörande statliga nödhjälpsarbeten (Minnesskrift utg med anledning av Marxsällskapets tio-åriga tillvaro [omsl: Marxsällskapet 19161926 ...], Sthlm 1926, s 89113). Svensk arbetslöshetspolitik 1914-1933. Sthlm 1934. 105 s. Aktuell arbetslöshet och arbetslöshetspolitik [inledningsfö-redr vid sammantr 27 april 1934] (Nationalekonomiska föreningens förhandlingar, 1934, Sthlm, s 7190). Den svenska socialdemokratins försvarspolitiska inställning i början på 1890-talet (Statsvetenskaplig tidskrift, årg 38 (N F 17), 1935, Lund, s 393414). Den socialdemokratiska partiagitationens första verksamhetsår (Notiser från Arbetarnas kulturhistoriska sällskap, årg 10, 1936, Sthlm 19[36]37, s 3337 [1936]). Arbetarna och skönlitteraturen under partiets tidigare år (ibid, 11, 1937, tr 19[37]38, s 6572). Sveriges socialdemokratiska arbetareparti under genombrottsåren 18891894. Bidrag till det sv partiväsendets hist. [Akad avh, Uppsala.] Sthlm 1938. XV, 934 s. Från den svenska socialdemokratins genombrottsår till omkring mitten på 1890-talet. Sthlm 1939. 70 s. (Studentföreningen Verdandis småskrifter, n:r 419.) [Sverges socialdemokratiska arbetarparti 18891939:] Partiets utveckling fram till mitten på 1890-talet (Fakta för socialdemokratiska talare och debattörer, 1939, Sthlm, nr 1, s 5-20). Socialdemokratin i kulturdebatten för omkring femtio år sedan. Radioföredrag d. 1 maj 1939 (Notiser..., 14, 1940, tr 19[40]41, s 19). Arbetslöshetspolitiken (Ett genombrott. Den sv socialpolitiken ... [tillägnad Gustav Möller], Sthlm 1944, s 37-67). Vad menas med arkivarbete som hjälpform för arbetslösa? (Tidskrift för fattigvård och annan hjälpverksamhet, årg 39, 1945, Sthlm, s 117126; även sep, 10 s). Flyktingars vetenskapliga insatser i Sverige (Nordisk tidskrift... utg av Let-terstedtska fören, N S, årg. 23, 1947, Sthlm, s 161173). Svensk arbetslöshetspolitik. Sthlm (tr Hfors) 1949. 319 s. Att vara arbetslös. Den arbetslöse och hans värld i skönlitt belysn med några randanteckn. Sthlm 1949. 78 s. Bidrag i bla Tiden 1924, 1926, 1934, 193637, 193940, 1942-43, Fackföreningsrörelsen 1936, 1939, 194445, Svenska stadsförbundets tidskrift 1919, 192526, 1931-34, 1941, 4:o, alla Sthlm.

Redigerat: Svenska Röda korset. Tidskr för frivillig sjukvård o social(hygienisk) verksamhet. Årg 14, nr 438, nr 3*, 192246. Sthlm. [192546:] 4:o.

Källor och litteratur

Källor o litt: Civildep:s konseljakter 15 juni 1951, nr 16; Kommerskoll, allm byrån, personaldossier 190862, F 3 A:39; 1916 års folkhus-hållmkommissions arkiv, vol 145 (personalkort); allt i RA.

W Carlgren, G H N in memoriam (SvD 16 nov 1949); K Hildebrand, De sv statsmakterna o krigstidens folkhushålln 1917 (1918), ... 1918 (1919); E Hastad, rec av N:s avh (StvT 1939); Inbjudn:ar till drsprom ... [vid UU] 31 maj 1938 (1938); Socialdemokratins samhälle. SAP o Sverige under 100 år, ed K Misgeld, K Molin o K Åmark (1988); Statens arbetslöshetskommissions berättelser 19141924 o 19251934 (192937). Nekr: er över N i DN 14 nov o i SvD 15 nov 1949.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
G Hilding Nordström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8328, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Haste), hämtad 2019-09-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8328
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
G Hilding Nordström, urn:sbl:8328, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Haste), hämtad 2019-09-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se